Förlossningen är en av livets mest anmärkningsvärda händelser. Förutom en krävande fysisk process, är det också en känslomässig och mental upplevelse – både för den blivande mamman, en eventuell partner och bebisen. För att förstå denna komplexa händelse kan det vara bra att känna till förlossningens faser och hur förlossningen fortskrider steg för steg.
De olika faserna
Förlossningens faser delas in i fyra olika steg: Latensfasen, den aktiva fasen (även kallad öppningsfasen), utdrivningsskedet och efterbördsskedet. I denna artikel djupdyker vi i vad förlossningens faser innebär, för att hjälpa dig som blivande mamma eller partner att vara förberedd inför den stundande förlossningen.
Latensfasen
Latensfasen är den första fasen av förlossningen och markerar början på förlossningsprocessen. Under latensfasen förbereder livmodertappen (även kallad livmoderhalsen) sig för att öppnas och tunnas ut, något som sker gradvis. Livmodern börjar i takt med att livmodertappen öppnas, även dra ihop sig vilket skapar regelbundna sammandragningar. Dessa värkar förlossning är vanligtvis milda till måttliga och kan vara oregelbundna till en början, med tidsintervaller som kan vara allt ifrån 5-30 minuter mellan varje värk.
Många undrar ”hur vet man att man är i latensfasen?” Tecken kan inkludera milda, oregelbundna värkar och en känsla av tryck i bäckenet. Det är också vanligt att fråga sig ”latensfas hur länge?” Latensfasen kan vara ganska lång och varierar från kvinna till kvinna – likt allt annat under en förlossning! Det kan pågå i några timmar, men för vissa i några dygn. I vissa fall kan latensfasen stanna av och återupptas senare.
Under latensfasen uppmanas oftast den gravida att stanna hemma och fortsätta med vardagliga aktiviteter för att hantera värkarna och försöka koppla av så mycket som möjligt. Många kvinnor använder en pilatesboll för att lindra obehag under denna fas. Under den här tiden kan du om du vill ringa in till din förlossning och påbörja dialogen med barnmorskan om den förlossning som snart ska ske.
Kontakta vården om:
Frekvens och intensitet av värkarna ökar: Om värkarna blir mer regelbundna och intensiva över tid bör du kontakta vården. Många vårdgivare rekommenderar att du kontaktar dem när du har haft regelbundna värkar med en frekvens av cirka 5 minuters mellanrum under minst en timmes tid. För att veta ”latensfas värkar hur ofta” de bör komma innan du åker in, rådgör med din barnmorska.
Vattenavgång: Om din vattenavgång inträffar, även om det inte finns några värkar eller om värkarna är milda, bör du kontakta vården. En vattenavgång kräver alltid att vårdpersonal bedömer situationen och lägger upp en plan för din kommande förlossning! Många undrar ”hur öppen är man när vattnet går?” men det varierar och kan bara fastställas genom en undersökning.
Blödning: Om du märker någon form av blödning, särskilt om den är kraftig eller följs av smärta eller obehag, bör du genast kontakta vården.
Minskad fosterrörelse: Om du upplever en plötslig minskning av fosterrörelser eller inte känner några rörelser alls från barnet, bör du kontakta vården omedelbart.
Andra bekymmersamma symptom: Om du upplever andra symtom som oroar dig, till exempel svår smärta, yrsel, illamående eller kräkningar, bör du inte tveka att kontakta vården.
Det är viktigt att ha kontakt med din vårdgivare under latensfasen och att följa deras riktlinjer och rekommendationer för när du ska åka till sjukhuset eller förlossningen. Vårdpersonalen kommer att kunna ge dig vägledning och stöd genom förlossningsprocessen.
Den aktiva fasen
När latensfasen övergår till den aktiva fasen, även kallad öppningsfasen, blir värkarna kraftigare, längre och mer regelbundna jämfört med latensfasen. Detta är det andra steget i förlossningens faser. De kan komma med en frekvens på cirka 3-5 minuter och varar vanligtvis i cirka 45-60 sekunder eller längre.
Precis som under latensfasen är det viktigt att följa vården och deras riktlinjer för när man ska åka till sjukhuset eller förlossningen. Det är också viktigt att fortsätta kommunicera med vården under den aktiva fasen och att rapportera eventuella förändringar eller bekymmer som kan uppstå.
Livmodertappen fortsätter att öppnas och tunnas ut under den aktiva fasen, men i en snabbare takt än i latensfasen. Öppningen av livmodertappen går vanligtvis snabbare när den aktiva fasen väl börjar. Under den aktiva fasen öppnas livmodertappen vanligtvis till cirka 7-10 centimeter, vilket förbereder vägen för att barnet ska kunna passera genom födelsekanalen. För att svara på frågan ”hur många cm öppen vid förlossning” anses en fullständig öppning vara 10 cm.
”Aktiv fas förlossning tid” varierar mellan kvinnor, men kan ofta vara mellan 4-8 timmar för en förstföderska och något kortare för en omföderska. Under öppningsfasen börjar kroppen förbereda sig på själva födseln. Det innebär att många kvinnor känner ett ökat behov av att fokusera och koncentrera sig på det som händer. Det är vanligt att smärtan och obehaget ökar betydligt, på grund av de kraftigare värkarna. Det kan vara utmanande både fysiskt och mentalt, och därför är stödet från partner eller vårdpersonal extra viktigt under denna fas.
Många kvinnor väljer också att ta hjälp av olika smärtlindringsmetoder som andningsövningar, avslappningstekniker, massage eller medicinsk smärtlindring. Olika förlossningsställningar kan också hjälpa till att hantera smärtan och underlätta förlossningsprocessen. Här kan du läsa mer om icke-farmakologisk smärtlindring och här om farmakologisk smärtlindring.
Utdrivningsskedet
Utdrivningsskedet, eller krystfasen, är den tredje fasen av en förlossning. Denna fas börjar när livmodertappen har öppnats tillräckligt mycket i den aktiva fasen för att utdrivning ska börja ske (vanligtvis 10 centimeter). Det som händer då är att livmodern börjar pressa barnet nedåt genom bäckenet, vilket gör att den födande kvinnan ofta upplever ett intensivt tryck i bäckenbotten och ett behov av att börja krysta. Krystandet är kroppens naturliga respons på att förlossningen når sitt slutskede.
Under krystfasen kommer barnmorskan och annan vårdpersonal att övervaka händelseförloppet noggrant, ofta med hjälp av CTG-övervakning för att kontrollera barnets hjärtfrekvens. De kommer att stötta och vägleda den födande kvinnan med instruktioner om hur man krystar effektivt samt när man ska ta pauser mellan krystningarna för att undvika utmattning. Detta är också för att minimera risken för bristningar och andra komplikationer.
Medan kvinnan krystar under utdrivningsfasen, förflyttas barnet genom födelsekanalen och föds till slut. När barnets huvud passerar genom födelsekanalen, kan det vara en intensiv och utmattande upplevelse för både mamma, partner och bebis. Samtidigt är det en väldigt känslostark upplevelse när en mamma äntligen får möta och se sin bebis för första gången.
Utdrivningsfasen är oftast den kortaste fasen av förlossningen men dess längd kan variera. Olika faktorer som kvinnans förlossningshistoria (om hon är förstföderska eller omföderska), barnets storlek och position, samt andra individuella omständigheter kan påverka längden. Det är bra att ha förtroende för vården och följa deras vägledning under utdrivningsfasen för att säkerställa en trygg förlossning.
Efterbördsskedet
Efter att barnet har fötts, går förlossningsprocessen vidare med efterbördsskedet. Under denna fas fortsätter livmodern att dra ihop sig för att förlösa moderkakan. Detta sker vanligtvis några minuter efter barnets födelse. Oftast brukar det gå lätt, eftersom moderkakan är både mjuk och formbar. Ibland kan vårdpersonalen be kvinnan att lätt trycka för att hjälpa till med att förlossa moderkakan.
När moderkakan har förlösts, undersöker vårdpersonalen den för att säkerställa att den är helt komplett och att inga delar har lämnats kvar i livmodern. Detta är viktigt för att minska risken för komplikationer som blödning eller infektioner.
Efterbördsskedet är också en tid då vårdpersonalen noga övervakar eventuell blödning hos den födande. Det är normalt att det kommer en viss mängd blod efter förlossningen. Om blödningen är överdriven eller fortsätter under en längre tid kan det indikera ett potentiellt problem som behöver behandlas.
Denna fas är också en tid för kvinnan att återhämta sig efter förlossningen. Många kvinnor känner sig trötta, ömma och kanske fortfarande upprymda eller överväldigade av händelserna. Det är viktigt att kvinnan får tid och utrymme för att vila och återhämta sig efter förlossningen.
Det är någon gång under denna fas som vårdpersonalen genomför de första undersökningarna av den nyfödda bebisen. Bland annat så mäter och väger man bebisen, och bedömer det allmänna hälsotillstånd. Många förlossningsavdelningar uppmuntrar till tidig hud mot hud-kontakt mellan mor och barn, vilket har visat sig ha många fördelar för både mamman och den nyfödda. Barnet får också ofta en injektion med K-vitamin för att förebygga blödningar.
Efterbördsskedet är en viktig del av förlossningen och innebär övervakning och vård för både modern och barnet. Det är en tid för återhämtning och anpassning till den nya situationen som förälder.
