Förlossningen är en av livets mest anmärkningsvärda händelser. Förutom en krävande fysisk process, är det också en känslomässig och mental upplevelse – både för den blivande mamman, en eventuell partner och bebisen. För att förstå denna komplexa händelse kan det vara bra att känna till förlossningens faser. 

De olika faserna

Förlossningens faser delas in i fyra olika steg: Latensfasen, den aktiva fasen, utdrivningsskedet och efterbördsskedet. I denna artikel djupdyker vi i vad förlossningens faser innebär, för att hjälpa dig som blivande mamma eller partner att vara förberedd inför den stundande förlossningen.

Latensfasen

Latensfasen är den första fasen av förlossningen och markerar början på förlossningsprocessen. Under latensfasen förbereder livmoderhalsen sig för att öppnas och tunnas ut, något som sker gradvis. Livmodern börjar i takt med att livmoderhalsen öppnas, även dra ihop sig vilket skapar regelbundna sammandragningar. Dessa värkar är vanligtvis milda till måttliga och kan vara oregelbundna till en början, med tidsintervaller som kan vara allt ifrån 5-30 minuter mellan varje värk.

Latensfasen kan vara ganska lång, och varierar från kvinna till kvinna – likt allt annat under en förlossning! Det kan pågå i några timmar, men för vissa i några dygn.

Under latensfasen uppmanas oftast den gravida att stanna hemma och fortsätta med vardagliga aktiviteter för att hantera värkarna och försöka koppla av så mycket som möjligt. Under den här tiden så kan du om du vill ringa in till din förlossning och påbörja dialogen om den förlossning som snart ska ske.

Kontakta vården om:

Frekvens och intensitet av värkarna ökar: Om värkarna blir mer regelbundna och intensiva över tid bör du kontakta vården. Många vårdgivare rekommenderar att du kontaktar dem när du har haft regelbundna värkar med en frekvens av cirka 5 minuters mellanrum under minst en timmes tid.

Vattenavgång: Om din vattenavgång inträffar, även om det inte finns några värkar eller om värkarna är milda, bör du kontakta vården. En vattenavgång kräver alltid att vårdpersonal bedömer situationen och lägger upp en plan för din kommande förlossning!

Blödning: Om du märker någon form av blödning, särskilt om den är kraftig eller följs av smärta eller obehag, bör du genast kontakta vården.

Minskad fosterrörelse: Om du upplever en plötslig minskning av fosterrörelser eller inte känner några rörelser alls från barnet, bör du kontakta vården omedelbart.

Andra bekymmersamma symptom: Om du upplever andra symtom som oroar dig, till exempel svår smärta, yrsel, illamående eller kräkningar, bör du inte tveka att kontakta vården.

Det är viktigt att ha kontakt med din vårdgivare under latensfasen och att följa deras riktlinjer och rekommendationer för när du ska åka till sjukhuset eller förlossningen. Vårdpersonalen kommer att kunna ge dig vägledning och stöd genom förlossningsprocessen.

Den aktiva fasen

När latensfasen övergår till den aktiva fasen, även kallad öppningsfasen, blir värkarna kraftigare, längre och mer regelbundna jämfört med latensfasen. Detta är det andra steget i förlossningens faser. De kan komma med en frekvens på cirka 3-5 minuter och varar vanligtvis i cirka 45-60 sekunder eller längre.

Precis som under latensfasen är det viktigt att följa vården och deras riktlinjer för när man ska åka till sjukhuset eller förlossningen. Det är också viktigt att fortsätta kommunicera med vården under den aktiva fasen och att rapportera eventuella förändringar eller bekymmer som kan uppstå.

Livmoderhalsen fortsätter att öppnas och tunnas ut under den aktiva fasen, men i en snabbare takt än i latensfasen. Öppningen av livmoderhalsen går vanligtvis snabbare när den aktiva fasen väl börjar. Under den aktiva fasen öppnas livmoderhalsen vanligtvis till cirka 7-10 centimeter, vilket förbereder vägen för att barnet ska kunna passera genom födelsekanalen.

Under öppningsfasen börjar kroppen förbereda sig på själva födseln. Det innebär att många kvinnor känner ett ökat behov av att fokusera och koncentrera sig på det som händer.

Det är vanligt att smärtan och obehaget ökar betydligt, på grund av de kraftigare värkarna. Det kan vara utmanande både fysiskt och mentalt, och därför är stödet från partner eller vårdpersonal extra viktigt under denna fas.

Många kvinnor väljer också att ta hjälp av olika smärtlindringsmetoder som andningsövningar, avslappningstekniker, massage eller medicinsk smärtlindring. Här kan du läsa mer om icke-farmakologisk smärtlindring och här om farmakologisk smärtlindring.

Utdrivningsskedet

Utdrivningsskedet, eller krystfasen, är den tredje fasen av en förlossning. Denna fas börjar när livmoderhalsen har öppnats tillräckligt mycket i den aktiva fasen för att utdrivning ska börja ske (vanligtvis 10 centimeter). Det som händer då är att livmodern börjar pressa barnet nedåt genom bäckenet, vilket gör att den födande kvinnan ofta upplever ett intensivt tryck i bäckenområdet och ett behov av att börja krysta. Krystandet är kroppens naturliga respons på att förlossningen når sitt slutskede.

Under krystfasen kommer vårdpersonalen att övervaka händelseförloppet noggrant. Dels för att stötta och vägleda den födande kvinnan med instruktioner om hur man krystar effektivt samt när man ska ta pauser mellan krystningarna för att undvika utmattning. Men också för att se till att minimera risken för skador eller komplikationer.

Medan kvinnan krystar under utdrivningsfasen, förflyttas barnet genom födelsekanalen och föds till slut. När barnets huvud passerar genom födelsekanalen, kan det vara en intensiv och utmattande upplevelse för både mamma, partner och bebis. Samtidigt väldigt känslostark när en mamma äntligen får möta och se sin bebis för första gången.

Utdrivningsfasen är oftast den kortaste fasen av förlossningen men dess längd kan variera. Olika faktorer som kvinnans förlossningshistoria, barnets storlek och position, samt andra individuella omständigheter kan påverka längden. Det är bra att ha förtroende för vården och följa deras vägledning under utdrivningsfasen för att säkerställa en trygg förlossning.

Efterbördsskedet

När moderkakan har förlösts, undersöker vårdpersonalen den för att säkerställa att den är helt komplett och att inga delar har lämnats kvar i livmodern. Detta är viktigt för att minska risken för komplikationer som blödning eller infektioner.

Efterbördsskedet är också en tid då vårdpersonalen noga övervakar eventuell blödning hos den födande. Det är normalt att det kommer en viss mängd blod efter förlossningen. Om blödningen är överdriven eller fortsätter under en längre tid kan det indikera ett potentiellt problem som behöver behandlas.

Denna fas är också en tid för kvinnan att återhämta sig efter förlossningen. Många kvinnor känner sig trötta, ömma och kanske fortfarande upprymda eller överväldigade av händelserna. Det är viktigt att kvinnan får tid och utrymme för att vila och återhämta sig efter förlossningen.

Det är någon gång under denna fas som vårdpersonalen genomför de första undersökningarna av den nyfödda bebisen. Bland annat så mäter och väger man bebisen, och bedömer det allmänna hälsotillstånd.

Efterbördsskedet är en viktig del av förlossningen och innebär övervakning och vård för både modern och barnet. Det är en tid för återhämtning och anpassning till den nya situationen som förälder.