Ätstörningar under graviditet

Det finns olika former av ätstörningar, såsom anorexia och bulimi, vilka vanligtvis debuterar under tonåren. Kanske har du inte blivit diagnostiserad med ätstörning eller fått träffa rätt person som har hjälpt dig att identifiera dina tankar – men känner själv att du har (eller har haft) osunda tankar kring kost, motion och hur det påverkar din kropp.

Det kan röra sig om värderande tankar kring din vikt, att du räknar på varje kalori du omsätter, att du får ångest i samband med måltider eller tröstäter för att lindra en negativ känsla som i slutändan bidrar till mer ångest. Osunda tankar kring din kropp och mat uppstår när du lägger in värderingar som bidrar till oro/ångest/illamående etc. som påverkar din vardag och ditt välmående. Det är viktigt att förstå att vården inte dömer, utan vill ge dig och ditt foster rätt förutsättningar för att må bra.

Det finns forskning som visar på att ätstörningar även kan debutera under graviditet. Många gravida som tidigare haft ätstörningsproblematik upplever att de kan förhålla sig bättre kring tankar om mat under graviditeten, men det finns en viss risk för återfall i och med kroppsliga förändringar. Det är många som får ett nytt positivt perspektiv på kroppen under en graviditet och förundras över vad kroppen klarar av.

Kanske flyttas tankarna och värderingarna kring din kropp från dig själv till att den faktiskt tillverkar en annan liten människa och behöver energi. Andra tycker att det är jobbigt att inte kunna påverka att kroppen växer och förändras. Om du kräks mycket under graviditeten kan det kanske få dig att minnas tillbaka till en tid med kräkningar, då du inte mådde så bra. Om du inte har en sund relation till din kropp kan det också kännas jobbigt att tänka sig att ett barn skulle vilja amma på dina bröst och kräva fysisk närhet.

Hos gravida med ätstörningsproblematik, eller tidigare sådan, har olika forskningsartiklar visat att det finns ökad risk för bland annat anemi (blodbrist), för tidig födsel, hyperemesis (extremt illamående), lägre födelsevikt, ökad risk för förlossningsdepression och anknytningsproblematik. Det är därför viktigt att du berättar för din barnmorska om du tidigare haft ätstörningsproblematik eller har ett osunt tankemönster kring mat och din kroppsuppfattning.

Du kan då under graviditeten bli erbjuden extra stöd och kontroller för att se till att både du och ditt foster mår så bra som möjligt. När du fött ditt barn kommer BVC att ta över och även där kan du få hjälp och stöd, för att kunna må så bra som möjligt och främja anknytningen till ditt barn. Våga be om hjälp för att du ska må så bra som möjligt under din graviditet och första tiden som mamma.

Berätta för din barnmorska och/eller BVC-sjuksköterska om du:
• Har eller har haft ätstörningsproblematik
• Har ångest och/eller osunda tankar kring mat och kroppslig förändring (inkl överdriven motion)

Du kan få hjälp med:
• Stödsamtal med din egen barnmorska/BVC-sjuksköterska
• Kontakt med psykolog för samtal/terapi/behandling
• Dietist
• Fysioterapeut
• Det finns även specialiserade mottagningar för ätstörningar som har samlad vårdpersonal kring ätstörningsproblematik, i både privat och offentlig regi. Du kan söka till mottagningarna själv genom att skicka en egenremiss eller via remiss från din barnmorska (eller annan vårdgivare)

Exempel på mottagningar är Stockholms center för ätstörningar, Capio ätstörningscenter och Mandokliniken.

Behöver du brådskande stöd finns det ideella föreningar som har stödjande samtalslinjer/chattar:
https://www.friskfri.se
https://mind.se