Missfall är när en graviditet avbryts av sig själv och de flesta sker tidigt i graviditeten. Missfall är vanligt och beräknas ske i ungefär en av fem graviditeter. Du är med andra ord långt ifrån ensam om du går igenom detta.

Missfall sker oftast innan graviditetsvecka 12 och anledningen till att det sker är oftast okänt. Det kan bero på att något gått fel i den tidiga delningen av embryot, kromosomavvikelser eller infektioner eller sjukdomar hos den gravida. Det kan även bero på spermiens kvalitet. Bara för att du får ett missfall betyder det inte att du inte kan bli gravid igen.

För att minska risken så kan du undvika alkohol, rökning och andra droger. Du bör även äta extra tillskott av folsyra enligt livsmedelsverkets rekommendationer. Vissa läkemedel ska du inte ta om du planerar att bli gravid, för att veta vilka kan du rådgöra med förskrivande läkare eller legitimerad apotekspersonal.

Vilka symptom kan man få?

Symtom på missfall kan vara lågt sittande buksmärta, såsom kraftig menssmärta, och vaginal blödning. Dessa symtom betyder dock inte att det måste röra sig om just detta. Oftast tar kroppen hand om ett missfall själv. Ibland händer det dock att kroppen inte gör det, då kallas detta för missed abortion. Detta kan upptäckas vid ett ultraljud och om det sker efter vecka 12 kallas det för sent missfall. Om kroppen inte tar hand om missfallet själv kan du komma att behöva skrapas, vilket innebär en lätt operation, alternativt få medicin som fullbordar missfallet.

Vad händer efter ett missfall?

Efter ett missfall ska blödningen minska allt eftersom tiden går. Så länge som blödning kvarstår ska du undvika penetrerande samlag utan kondom, mensskydd i slidan och bad.

När du ska söka vård akut vid buksmärta och/eller blödning kan du läsa mer om på 1177.

Om du behöver vård, stöd eller vägledning så kan du vända dig till en barnmorskemottagning, gynekologmottagning eller gynekologisk akutmottagning.

Här kan du läsa om blödning under graviditeten.

GBS är vanligt att få som gravid. GBS står för Grupp B-streptokocker och är en bakterie som många har i tarmen. Den kan sprida sig till underlivet och orsaka en urinvägsinfektion. I den här artikeln kan du läsa mer om GBS.

GBS står för grupp B-streptokocker och är en grupp bakterier som är vanligt förekommande i människans tarm/underliv. Bakterien kan därför överföras vid till exempel samlag. Ungefär 30% av alla gravida bär på GBS, åtminstone periodvis, under graviditeten. Ibland kan bakterierna ge upphov till en urinvägsinfektion, varför mödrahälsovården odlar generöst vid symtom (såsom ex sammandragningar, trängningar, sveda vid vattenkastning).

GBS-infektion hos den gravida behöver inte betyda att barnet blir smittat under graviditet eller förlossning. Överföring till barnet kan ske och då oftast i samband med förlossningen, där det nyfödda barnet kan dra ner bakterierna i lungorna. Om barnet skulle insjukna i en GBS-relaterad infektion så sker det oftast under den första levnadsveckan. Om barnet insjuknar senare så är smittvägen mer oklar. Barn som föds för tidigt har ett mindre utvecklat immunförsvar och är därför mindre skyddade vid en eventuell infektion. Vid för tidig vattenavgång finns också en ökad risk för överföring av GBS från dig som gravid till barnet.

Kan GBS överföras till barnet när man är gravid?

Ungefär 70% av alla barn som föds där den födande har GBS blir koloniserade med GBS. Antibiotika kan ges för att förebygga infektion hos barnet och ges då till den födande som har riskfaktorer under förlossningen. Får den födande antibiotika under förlossningen minskar nämligen risken för infektion hos barnet avsevärt.

Det är ovanligt att nyfödda barn får en allvarlig GBS-infektion (ca 1-2/1000) och på BB görs alltid särskilda kontroller på den nyfödda bebisen om mamman haft GBS under graviditeten.

Källa: 1177.se

Här kan du läsa om hur du smidigt tecknar en gravidförsäkring.

IVF är en förkortning för in vitro-fertilisering och kallas också för provrörsbefruktning. Behandlingen innebär att befruktning sker utanför kroppen i ett laboratorium. Kvinnan får först medicin som hjälper kroppen att bli redo att befruktas.

Några dagar efter att befruktningen har skett och embryot börjat dela på sig, återförs embryot till livmodern. Förhoppningsvis kommer det där sedan att fästa och fortsätta att dela på sig och till slut utvecklas till ett foster och sedan ett fött barn. Omkring fyra procent av alla barn som föds i Sverige idag har kommit till livet med hjälp av IVF.

Vad är IVF?

IVF är en förkortning av In Vitro-fertilisering (där ”in vitro” betyder ”i glas”) och kallas också för provrörsbefruktning. Det innebär att ägg plockas ut och befruktas utanför kroppen i ett laboratorium. Efter ett par dagar placeras embryot i livmodern och förhoppningsvis fastnar det och utvecklas till ett barn.

Vem kan göra IVF?

Om du/ni inte kan bli gravida på naturlig väg påbörjas en utredning för att fastställa orsaken till den ofrivilliga barnlösheten. Om det inte finns några kända bakomliggande orsaker så brukar man söka hjälp efter att ha försökt bli gravida på naturlig väg i ett år.

Utredningen kan exempelvis visa att en skada finns på äggledaren eller att graviditeten försvåras av endometrios. Ibland kan det röra sig om underliggande sjukdomar hos någon av er som upptäcks och som ibland kan medicineras och fertiliteten förbättras. I vissa fall kan det röra sig om nedsatt funktion av spermier eller ägg, eller att ni som samkönat par eller självstående inte har tillgång till spermier. Det går att donerade ägg eller spermier. Ibland går det inte heller att fastställa orsaken till ofrivillig barnlöshet.

IVF går under högkostnadsskyddet om du går via det regionala kösystemet. Hur lång kön är beror på vilken region du tillhör. Du har rätt att söka vård i en annan region, och hamnar då i dess kö. Hur många försök du får via högkostnadsskyddet varierar mellan regionerna. Väljer du istället att gå direkt till en privatklinik betalar du enligt deras avgifter. För att få IVF finansierat via regionerna krävs det att du som kvinna är under 40 år och som man max 55 år. Är det så att du som kvinna har nedfrysta ägg kan du använda dig av dessa innan din 45-årsdag.

IVF om man redan har barn

Många undrar vad som gäller för IVF om man redan har barn. Om ni som par redan har gemensamma barn (biologiska eller adopterade), eller om du som självständig kvinna redan har barn sedan tidigare, erbjuds vanligtvis inte IVF via den offentliga vården och högkostnadsskyddet. I dessa fall får man istället vända sig till en privatklinik och bekosta behandlingen själv.

Har IVF en åldersgräns?

Vid en offentligt finansierad och assisterad behandling ska kvinnan och partners ålder vara minst 25 år. Kvinnan måste dock vara under 40 år vid samtliga behandlingstillfällen, och mannen under 56 år. Privata kliniker kan ha andra åldersgränser, men följer ofta medicinska riktlinjer kring chansen för en lyckad graviditet.

Kan man göra IVF som ensamstående?

Ensamstående kvinnor kan få assisterad befruktning i Sverige sedan 2016. Det finns en del kriterier att fylla för att få genomgå en IVF behandling via offentligt finansierad behandling. Kvinnan får exempelvis inte vara förälder till ett annat barn, måste vara självförsörjande och ha ett svenskt medborgarskap. Läs mer om detta HÄR.

IVF – hur går det till?

Det finns olika sätt att göra IVF på och de sker efter en individuell läkarbedömning. Här är en genomgång av hur en IVF-behandling går till steg för steg:

1. Hormonstimulering och förberedelse

Du kan behöva medicineras för att hamna i ett klimakterieliknande tillstånd för att sedan få mediciner som stimulerar äggblåsorna. Du kan också få medicin under din naturliga cykel som stimulerar äggblåsorna samtidigt som du får läkemedel som förhindrar att ägglossningens sker. På båda sätten vill man försöka stimulera att så många äggblåsor som möjligt bildas.

2. Äggplock

När tillräckligt många äggblåsor är bildade medicineras du igen för att äggen ska mogna och några dagar senare sugs äggen ut. Detta kallas för äggplock och sker under lokalbedövning eller lätt narkos.

3. Befruktning i laboratorium

Ägget kan sedan befruktas genom att låta spermierna simma själv in i ägget. Om spermierna är få eller har bristande kvalitet och inte förmår ta sig in i ägget på egen hand, kan man på laboratoriet hjälpa spermierna in genom en metod som kallas ICSI (intracytoplasmatisk spermieinjektion). Ibland finns det ingen sperma i sädesvätskan och då kan läkaren undersöka om det finns sperma i testikeln eller bitestikeln och det går då att ta ut dem direkt därifrån.

4. Embryoutveckling

När äggen har mött sperman i laboratorieskålen låter man dem utvecklas till embryon under några dagar. Laboratoriepersonalen tittar på skålarna och ser hur celldelningen sker och om den ser normal ut. Ofta odlas embryot i 5 dagar tills det når stadiet blastocyst, vilket ofta ger en högre chans att det fäster i livmodern.

5. Återföring (Embryo Transfer)

Efter omkring 2 till 5 dagar återförs de embryon som utvecklats normalt. I Sverige återförs endast ett embryo på grund av de risker en eventuell flerbörd skulle innebära. Endast i undantag sker återföring av två embryon. Blir det några över, kan de komma att frysas ner inför eventuellt fler försök. Återinföranden av embryot sker genom en kort procedur där embryot förs in i livmodern genom en tunn plastslang. Läkaren tittar samtidigt med ultraljud för att se att det hamnar på rätt plats.

6. Graviditetstest och uppföljning

Två veckor efter återinförandet kan du ta ett graviditetstest. Om testet visar positivt brukar du få komma tillbaka till IVF-kliniken för att göra ett vaginalt ultraljud omkring tre veckor efter att du tagit testet för att se att allt ser bra ut. Du avgör själv när du vill kontakta den mödravård du vill spendera din graviditet hos. Ta gärna med det papper du får av IVF-kliniken vid återbesöket till din mödravårdsmottagning vid inskrivningen.

När fäster embryot vid IVF?

En vanlig fråga är hur lång tid det tar innan ägget fäster efter återföring. Om man återför en blastocyst (ett 5 dagar gammalt embryo) brukar det fästa i livmoderslemhinnan inom 1–2 dagar efter insättningen. Om embryot återförs tidigare, till exempel efter 2–3 dagar, tar det några dagar extra innan det har utvecklats tillräckligt för att kunna fästa.

Kan man öka chansen att ägget fäster vid IVF?

Det bästa du kan göra för att öka chansen att bli gravid är att leva sunt. Studier visar till exempel att både överviktiga och underviktiga kvinnor har svårare att bli gravida. Genom att äta en balanserad kost, motionera, undvika rökning och alkohol samt minska koffein så ökar chansen att ägget fäster.

Det kan upplevas som en känslomässig berg- och dalbana att genomgå fertilitetsutredningar och behandlingar. Hopp och förtvivlan är känslor som lätt kan avlösa varandra. Vissa vill ta en paus och hämta andan efter ett negativt graviditetstest, medan andra vill försöka direkt igen. Samtalskontakt kan du boka via exempelvis din vårdcentral om du vill hålla dig inom högkostnadsskyddet, annars kan du söka privat.

Beräkna BF vid IVF

När man blir gravid genom IVF beräknas förlossningsdatumet (BF) lite annorlunda än vid en naturlig befruktning. Eftersom man vet exakt vilken dag ägget befruktades eller återfördes, utgår man från den dagen istället för den senaste mensen. Om du har gjort en återföring av en 5-dagars blastocyst räknar man att du är i vecka 2+5 (dag 19) på insättningsdagen.