I samarbete med Pysslingen Förskolor

Förskolestarten känns kanske som en avlägsen framtid just nu. Men för många föräldrar kommer den snabbare än man tror – och när dagen väl är här vill du känna dig trygg i ditt val. Därför kan det vara värt att börja fundera lite redan nu, i din egen takt, på vad som känns viktigt för just er.

7 tips när du ska välja förskola

1. Påbörja din research i tid

De flesta förskolor kräver att barnet är fött och har ett personnummer innan du kan ställa dig i kön, och tänk på att ansökan oftast kan göras tidigast sex månader innan du vill att barnet ska börja. Men researchen kan du börja med redan nu! Ta reda på vilka förskolor som finns nära dig, boka ett öppet hus-besök och ha din lista klar så att du kan agera snabbt när bebisen väl är här.

Pysslingen har förskolor på många platser i Stockholmsområdet och håller regelbundna öppet hus för dig som vill titta in utan att bestämma dig för något.

Hitta en Pysslingen-förskola nära dig.

2. Känn in pedagogerna

Frågar man föräldrar vad de väger tyngst när de väljer förskola, hamnar pedagogerna i topp. Inte undervisningen, inte lokaler, utan de vuxna som varje dag möter ditt barn vid dörren.

På Pysslingen arbetar pedagogerna utifrån övertygelsen att trygghet är grunden för allt lärande. När ett barn känner sig tryggt vågar det utforska, leka och växa i sin egen takt.

Läs mer om trygghet på förskolan.

3. Fråga hur inskolningen går till

Övergången från hem till förskola är stor, för barnet och för dig. En genomtänkt inskolning lägger grunden för ditt barns anknytning till pedagogerna, och bidrar till att förskolan blir en trygg plats från första dagen.

Pysslingen arbetar med individanpassad introduktion och skickar hem boken ”Pyss går till förskolan” redan före inskolningen, så att ni kan kan förbereda er i lugn och ro hemma.

Så fungerar inskolningen på Pysslingen

4. Besök förskolan och lita på magkänslan

Inget dokument eller hemsida ersätter ett riktigt besök. Är det lugnt eller stressigt? Hälsar pedagogerna på dig? Känns det som en plats där du kan lämna och andas ut?

Pysslingen erbjuder öppet hus och möjlighet att boka en visning av förskolan utan att du behöver bestämma dig för något.

Här kan du hitta din närmaste förskola, och boka en tid för visning!

 5. Ansök så snart bebisen fått sitt personnummer

När barnet är fött kan du officiellt ansöka om en förskoleplats. För de flesta förskolor, även Pysslingens, görs ansökan via kommunens e-tjänst. Tänk på att du oftast kan ansöka tidigast sex månader innan du vill att ditt barn ska börja. I e-tjänsten anger du vilka förskolor du önskar i prioritetsordning. Exakt hur ansökan går till kan variera, så läs mer på den aktuella förskolans hemsida.

Så ansöker du till en Pysslingen-förskola

6. Gå igenom praktiska detaljer i god tid

När du väl valt förskola finns det en del praktiskt att ha koll på inför starten:

• Märk alla kläder med namn
• Packa extrakläder i väskan eller lämna på barnets hylla
• Informera om eventuella allergier
• Kolla upp rutiner kring lämning, hämtning och mat

Komplett checklista inför förskolestarten.

7. Låt det ta sin tid att hitta rätt

Titta runt och ställ frågorna som känns viktiga för er – Pysslingen finns här för dig hela vägen!

Guide – så väljer du rätt förskola. 

Läs mer om hur du kan underlätta inskolningen här!

Sponsrat av Verisure

När du får barn förändras hela känslan av hemmet. Det ska inte bara vara mysigt, det ska vara säkert. Det är lätt att tänka att ”det händer inte oss” men verkligheten är att över 10 000 inbrott anmäls i Sverige varje år, och brand är en av de vanligaste olyckorna i hemmet.

I den här artikeln går vi igenom varför uppkopplingen till larmcentralen är den viktigaste delen av ett brandlarm, tre konkreta sätt att förbereda hemmer inför en ny familjemedlem och en brandövning för hela familjen

👉 Boka kostnadsfri rådgivning här.

Varför är uppkopplingen till larmcentralen det viktigaste?

En vanlig brandvarnare piper i lägenheten, men hjälper bara om ni är hemma och tillräckligt vakna för att höra den. Skillnaden med ett uppkopplat brandlarm är att rökdetektorerna varnar med både siren och röst samtidigt som larmcentralen kontaktas, som agerar direkt vid rökutveckling eller brand. Räddningstjänsten kontaktas oavsett om ni är hemma, sover eller är bortresta.

Ett uppkopplat system har också flera lager av trygghet inbyggda. Rökdetektorerna testar sin egen funktionalitet automatiskt var 10:e minut och har integrerade batterier med tio års livstid, så ni behöver inte oroa er för att larmet tystnar av sig själv

.

Tre tips för ett tryggare hem

1. Se över barnets sovrum redan innan förlossningen
Kontrollera att det finns en fungerande rökdetektor i eller nära rummet där barnet ska sova, och testa ljudet med stängd dörr.

2. Bestäm en uppsamlingsplats samt väg ut som funkar med barnvagn, bärsele eller i famnen
Tänk igenom hur ni tar er ut om ni bär eller kör barnet – det är en annan verklighet än att gå ut själv. Bestäm en mötesplats på säkert avstånd från byggnaden.

3. Bestäm i förväg vem som gör vad
Gå igenom vem som bär ut barnet, vem som tar hand om eventuella syskon, och vem som ringer 112 så att ingen behöver bestämma det i stunden, utan planen redan sitter hos er som vuxna.

Brandövning som en trygg vana redan från start

Genom funktionen Brandövning i Verisure App kan ni gå igenom en brandövning tillsammans, steg för steg, även innan barnet är gammalt nog att delta aktivt. Många väljer att göra det till en återkommande vana redan från de första månaderna, precis som man etablerar andra rutiner i hemmet.

Nu adderar Verisure även ett extra lager trygghet med funktionen WiFi Vision®, funktionen gör det möjligt att upptäcka rörelse i rökfyllda rum. Den analyserar förändringar i WiFi-signalerna i hemmet och kan upptäcka rörelser i områden där det inte finns kameror, vilket ger larmoperatören mer information om vad som händer i bostaden. Det kan vara avgörande information om ett litet barn befinner sig i ett rum där sikten är begränsad av rök och inte själv kan göra sig hörd eller synlig.

👉 Boka kostnadsfri rådgivning här.

I samarbete med Viking Footwear

De första stegen är en av de där milstolparna man aldrig glömmer. Och snart därefter kommer nästa: det första paret skor. Det norska varumärket Viking har hållit fötter torra och bekväma sedan 1920 och har stor erfarenhet av nordiska förhållanden. Många föräldrar känner redan till varumärket från sin egen uppväxt – väljer därför Viking till sina egna barn!

Men när är det egentligen dags för skor, och vad ska man tänka på? Med vår rabattkod BABYJOURNEY15 får du nu 15% på ditt köp hos Viking Footwear.

På bilden: Birch Barefoot Mid

Här är fem tips inför det första skoköpet.

1. Vänta tills barnet faktiskt går

   Barn behöver inga skor för att lära sig gå – tvärtom. Barfota eller i halksockor utvecklas balans och fotmuskulatur bäst. Skor behövs först när barnet börjar gå utomhus – och då ska de vara gjorda för just det.

2. Mät hemma – beställ rätt storlek direkt

   Små barnfötter är breda och växer snabbt. Mät fötterna hemma i lugn och ro och lägg till cirka 1–1,5 cm växtmån – med Vikings storleksguide är det enkelt att hitta rätt storlek direkt. Mät gärna varannan månad under de första åren.

3. Välj mjukt, lätt och flexibelt

   Den första skon ska vara lätt och ha en böjlig sula som låter foten röra sig naturligt. Vikings första-steg-skor är utvecklade för barn som just har börjat gå – mjuka nog att följa fotens rörelser, stadiga nog att ge stöd.

4. Satsa på skor gjorda för nordiskt väder

   I Norden är det ofta vått, kallt eller båda delarna – och de första promenaderna går sällan där det är torrast. Vattentäta skor med GORE‑TEX®, som Viking var en av de första i Europa att tillverka, håller fötterna torra utan att de blir svettiga.

5. Tänk kvalitet före kvantitet

   Barnfötter växer, men bra skor behöver inte slängas. Vikings skor har en bred läst framtagen för nordiska barnfötter och är byggda för att hålla – ofta för mer än ett barn. En sko av bra kvalitet är en investering som kan ärvas vidare.

Skor för hela familjen

Visste du att Viking även har en damkollektion? Sköna, stabila skor som funkar lika bra för gravida fötter (som gärna får extra stöd och plats) som för småbarnsföräldrar med långa dagar vid lekplatsen. Samma kvalitet du väljer till ditt barn – fast i din storlek. Utforska här!

Med vår rabattkod BABYJOURNEY15 får du nu 15% på ditt köp hos Viking Footwear.

Mässling är en virussjukdom som idag är ovanlig i Sverige, mycket tack vare att vaccination ingår i det svenska barnvaccinationsprogrammet. Men när fall av mässling uppmärksammas är det inte konstigt att frågor dyker upp – särskilt om du har ett litet barn som ännu inte hunnit få sin första vaccination.

Här går vi igenom vad mässling är, vilka symtom du kan hålla utkik efter och hur vaccinationen fungerar.

Vad är mässling?

Mässling orsakas av ett virus och är en mycket smittsam sjukdom. Viruset sprids genom luften när en person som är sjuk exempelvis hostar eller nyser.

Under augusti 2026 har ett mindre antal fall av mässling rapporterats i Sverige. Större utbrott är ovanliga och vaccinationstäckningen bland barn i Sverige är hög.

Hur vet jag om mitt barn har mässling?

De första symtomen kan påminna om en förkylning eller annan virusinfektion. Barnet kan få:

• hög feber
• torrhosta
• röda och irriterade ögon
• ögon som är känsliga för ljus

Efter några dagar brukar utslag komma. De börjar ofta i ansiktet och sprider sig sedan vidare över kroppen.

På ljus hud brukar utslagen först vara ljusröda och sedan mörkna efter några dagar. På mörk hud kan rodnaden vara svårare att se.

Eftersom flera olika infektioner kan ge feber och utslag går det inte att själv avgöra säkert att det är just mässling. Misstänker du att ditt barn har mässling ska du kontakta vården för rådgivning.

Hur smittar mässling?

Mässling sprids genom luften och smittar lätt mellan personer som inte har skydd mot sjukdomen.

Tiden från att man smittas tills man blir sjuk, den så kallade inkubationstiden, är vanligtvis omkring 10–12 dagar, men kan variera.

Vad gör jag om jag tror att mitt barn har mässling?

Om du misstänker att ditt barn har mässling ska du kontakta vården.

Det är viktigt att ringa innan ni åker till en vårdcentral eller annan mottagning. Eftersom mässling smittar lätt kan vårdpersonalen då planera besöket på ett sätt som minskar risken för att andra utsätts för smitta.

Du kan också ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.

Behandling

• Om barnet har hög feber eller har mycket besvär av febern kan febernedsättande lindra.
• Vid ljuskänslighet kan det vara skönt att ligga i ett mörkt, svalt rum.
• Vila och vätska hjälper också kroppen att återhämta sig.
• Då det är vanligt med komplikationer och följdsjukdomar när man har mässling kan dessa behöva behandlas.
• Allvarliga infektioner kan kräva sjukhusvård.

Hur skyddas barn mot mässling?

Det bästa skyddet mot mässling är vaccination. I Sverige ingår vaccination mot mässling i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn och ges genom MPR-vaccinet, som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund.

Barn erbjuds vanligtvis två doser:
Dos 1: vid 18 månaders ålder
Dos 2: i årskurs 1–2

Redan efter den första dosen är skyddet mycket bra, men två doser behövs för att skyddet ska bli så långvarigt som möjligt. Efter två doser anses skyddet mot mässling vara så gott som livslångt.

Vill du läsa mer om vaccinationsprogrammet? Klicka här!

Mitt barn är under 18 månader – vad gäller då?

Har du en bebis som ännu inte fått sin första vaccination är det förståeligt att fundera lite extra över skyddet. Barn kan i vissa situationer få MPR-vaccinet tidigare än vid 18 månaders ålder, exempelvis inför en resa till ett område där mässling förekommer. Barn som ska resa till ett sådant område kan vaccineras redan från sex månaders ålder. Om barnet vaccineras före ett års ålder behöver barnet fortfarande få vaccin vid det ordinarie vaccinationstillfället vid 18 månader.

Prata med BVC om du funderar över om en tidigare vaccination kan vara aktuell för ditt barn.

Ska man tänka på mässling inför en resa?

Inför en utlandsresa är det bra att se över hela familjens vaccinationsskydd, eftersom risken för mässling kan vara högre på vissa resmål. Det gäller även vuxna. Om du är osäker på om du själv har ett fullgott skydd kan du kontakta en vaccinationsmottagning för rådgivning.

Reser du med ett barn under 18 månader kan det, beroende på resmål och smittrisk, vara aktuellt att tidigarelägga vaccinationen.

Mässling och graviditet

MPR-vaccinet ska inte ges under graviditeten. Om du är gravid och är osäker på om du har skydd mot mässling kan du prata med din barnmorska eller en vaccinationsmottagning för rådgivning.

Det går däremot bra att vaccinera sig mot mässling när man ammar.

När ska man kontakta vården?

Om du tror att du eller ditt barn har mässling ska du kontakta vården för rådgivning.

Eftersom mässling smittar lätt är det viktigt att ringa mottagningen innan du åker dit. Då kan vårdpersonalen planera besöket så att andra personer inte riskerar att utsättas för smitta.

Du kan också ringa 1177 för att få hjälp att bedöma symtom och information om var du kan söka vård.

Källor: 1177 och Folkhälsomyndigheten.

Plötsligt sover bebisen sämre. Gråter mer. Vill inte släppa dig en sekund. Om det känns som att allt ni precis fått ordning på rasar samtidigt – lugn, det är ofta inget nytt problem. Det kan helt enkelt vara ett utvecklingssprång.

I den här guiden går vi igenom vad ett utvecklingssprång egentligen är, hur du känner igen tecknen, och hur alla 10 sprången brukar se ut rent åldersmässigt. Du får också konkreta tips för att ta er igenom perioderna lite lugnare.

Vad är ett utvecklingssprång?

Ett utvecklingssprång är en period då bebisens hjärna gör ett kliv framåt genom att ditt barn lär sig uppfatta och förstå världen på ett nytt sätt. Det handlar inte om att bebisen växer fysiskt (det kallas snarare tillväxtspurt), utan om att hjärnan bearbetar nya intryck, kopplingar och förmågor.

Begreppet utvecklingssprång kommer ursprungligen från ”Wonder Weeks”-teorin, som delar in barnets första två år i tio distinkta ”språng”. Det är värt att nämna att teorin bygger på observationer snarare än storskalig medicinsk forskning, men den fångar ändå ett mönster som väldigt många föräldrar känner igen sig i: perioder av oro och sämre sömn som följs av ett tydligt utvecklingskliv.

Skillnaden mot en tillväxtspurt är alltså att språnget handlar om det som händer i huvudet, inte i kroppen, även om de två ibland sammanfaller och gör en redan jobbig period ännu tuffare.

Så känns ett utvecklingssprång – gemensamma tecken

Även om varje språng handlar om olika förmågor brukar tecknen se ganska lika ut:

• Bebisen är klängigare än vanligt och vill hela tiden vara nära dig
• Sämre sömn, både på natten och på dagen
• Mer gråt och oro utan uppenbar anledning
• Förändrad aptit – äter mer, mindre eller mer oregelbundet

Anledningen är ganska enkel: hjärnan har fullt upp. När bebisen ska bearbeta helt nya sätt att uppfatta omvärlden blir allt annat lite skakigare under tiden. De allra flesta språng varar mellan en och två veckor, och sedan brukar det lugna ner sig igen, ofta med ett tydligt ”kliv” i utvecklingen som facit.

De 10 utvecklingssprången – ålder för ålder

Här är en översikt över de klassiska tio sprången. Kom ihåg att åldrarna är ungefärliga riktmärken, inte en exakt tidtabell – alla bebisar är olika.

1. Vecka 5 (ca 1 månad) – Sinnena skärps

Bebisen börjar uppfatta ljud, ljus och dofter tydligare. Allt känns nytt och lite överväldigande.

Tips: Dämpa intryck kvällstid och skapa lugna, förutsägbara stunder.

Läs mer om vad som händer vid 1 månadssträcket för din bebis

2. Vecka 8 (ca 2 månader) – Mönster

Bebisen börjar upptäcka enkla mönster i rörelser och ljud, till exempel sina egna händer.

Tips: Ge gott om tid för fri lek på golvet, utan för mycket stimulans.

3. Vecka 12 (knappt 3 månader) – Mjuka övergångar

Rörelser blir mer sammanhängande i stället för ryckiga, vilket gör att bebisen lättare kan följa saker med blicken.

Tips: Långsamma rörelser och sång brukar uppskattas extra mycket just nu.

4. Vecka 19 (ca 4,5 månader) – Händelser

Bebisen förstår att saker har en början och ett slut, till exempel att en leksak som ramlar faktiskt landar någonstans.

Tips: Enkla orsak-verkan-leksaker (som att skaka en skallra) blir extra roliga.

5. Vecka 26 (ca 6 månader) – Relationer

Nu börjar bebisen förstå avstånd och relationer mellan saker och personer – vilket ofta är startskottet för separationsångest.

Tips: Öva korta separationer i trygg miljö, och var förutsägbar när du lämnar och kommer tillbaka.

Läs mer om bebis behov av generell rörelse under sitt första halvår

6. Vecka 37 (ca 8,5 månader) – Kategorier

Bebisen lär sig sortera saker i grupper, till exempel djur eller leksaker, och blir mer medveten om skillnader.

Tips: Peka och benämn saker i vardagen – ”hund”, ”boll”, ”sko”.

7. Vecka 46 (ca 10,5 månader) – Sekvenser

Nu förstår bebisen att saker sker i en ordning, som att först ta av sockor och sedan skor.

Tips: Enkla vardagsrutiner med tydliga steg hjälper bebisen att känna kontroll.

8. Vecka 55 (ca 1 år) – Program

Bebisen börjar förstå att det finns flera sätt att nå samma mål, till exempel olika sätt att öppna en låda.

Tips: Låt bebisen experimentera själv innan du hjälper till.

9. Vecka 64 (ca 15 månader) – Principer

Nu börjar förståelsen för regler och konsekvenser växa fram – varför man inte ska kasta mat… till exempel.

Tips: Var konsekvent men mild när du sätter gränser, det är mycket nytt att ta in.

10. Vecka 75 (ca 17 månader) – System

Det sista klassiska språnget handlar om att förstå att man själv är en del av ett större sammanhang, med egna val och konsekvenser.

Tips: Ge utrymme för självständighet i litet format, som att välja mellan två kläder.

Så stöttar du ditt barn genom ett utvecklingssprång

Det bästa du kan göra är egentligen väldigt enkelt: finnas nära. Ett utvecklingssprång går inte att skynda på eller träna bort, men du kan göra vägen dit lite skönare:

• Ge extra närhet och bekräftelse, även om det känns som ”mycket” just nu
• Sänk kraven på sömnrutiner tillfälligt – det är okej att göra undantag några veckor
• Ha tålamod med dig själv också. Det är en fas, inte ett tecken på att något är fel

Du behöver inte oroa dig för att ”skämma bort” bebisen genom att trösta extra mycket under ett språng. Behovet av närhet är en signal, inte en vana som fastnar.

När är det inte ett utvecklingssprång?

De flesta jobbiga perioder löser sig av sig själva efter en till två veckor. Men om bebisen samtidigt har feber, inte går upp i vikt som förväntat, verkar ovanligt slö, eller om besvären håller i sig betydligt längre än två veckor utan att avta – kontakta BVC eller 1177 för att utesluta andra orsaker som infektion eller tandsprickning.

Vanliga frågor om utvecklingssprång

Hur länge varar ett utvecklingssprång? 

Oftast mellan en och två veckor, men det kan variera från bebis till bebis.

Kan man missa ett utvecklingssprång? 

Nej, men inte alla bebisar visar tydliga tecken vid varje språng. Vissa märks knappt av utåt.

Skiljer sig sprången mellan bebisar? 

Ja, både i styrka och exakt tidpunkt. Åldrarna i listan ovan är riktmärken, inte en garanti.

Är utvecklingssprång vetenskapligt bevisade? 

Teorin bygger främst på observationsstudier snarare än storskalig klinisk forskning, men mönstret den beskriver – perioder av oro följt av nya förmågor – går igen i mycket av forskningen om spädbarnsutveckling.