Nu är din bebis 2 månader! Bebisar föds med alla sinnen: syn, lukt, smak, hörsel och känsel. Med dessa sinnen lär de sig snabbt att känna igen röster inom familjen och dofter från föräldrar. Så om din bebis är orolig kan du prova att lägga ett klädesplagg som doftar dig intill din lilla, det kan skapa både lugn och trygghet för din lilla bebis.

Bebisen blir starkare och får mer kroppskontroll

Glöm inte nackträningen! Nu. när din bebis är 2 månader är det bra att lägga hen på mage för att träna nacken. Korta stunder är bättre än inga alls, men satsa på ungefär 15 minuter om det är möjligt. Nackträninigen tillåter din bebis att fortsätta stärka kroppen, och den blir starkare för varje dag som går.  Låt din lilla ligga på magen i er säng eller soffa, medan du sitter nedanför och håller en hand på rumpan. På så vis blir det mer intressant att lyfta på huvudet, eftersom hen får titta på just dig. Du är mest troligt den största idolen för ditt barn, och ansikten är något som barn gärna studerar länge!

Babyvård: Röd rumpa

Röd rumpa är något som många bebisar råkar ut för de första veckorna. Bebisars avföring kan bli lite frätande mot huden och när man tvättar rumpan ofta blir det lätt rött och irriterat. Det du kan göra för att vårda den röda rumpan är att låta din bebis ligga naken på en handduk en stund och lufta ordentligt. Undvik att använda för mycket våtservetter då det lätt kan torka ut huden, tvätta hellre med en tvättlapp och ljummet vatten, eventuellt med lite olja på. Du kan även smörja in rumpan med vårdande salvor, det finns många bra alternativ i babybutiker eller på Apotek.

Vad gör man när bebisen gråter?

Alla bebisar är ledsna till och från – det är deras sätt att kommunicera med sin omgivning. Det kan handla om hunger, behov av en ny blöja, närhet eller någon form av obehag. Efter ett tag kommer du att lära känna bebisen mer och då blir det troligtvis lättare att urskilja olika sorters gråt och vad din lilla försöker förmedla eller vill med dem. 

Under vissa perioder, som är stora tillväxtperioder, kan bebisen upplevas mer ledsen och krävande än tidigare. En av dessa perioder sker just nu vid vecka fem och då är det bra att sänka kraven på andra saker runtomkring, då bebisen troligen kommer behöva mer närhet än du är van vid. Det här är en fas och den kommer att ge med sig! 

Det är minst sagt ett heltidsjobb att vara förälder och det kan kännas väldigt påfrestande. Känslor av otillräcklighet kan smyga fram, precis som bristen på frihet – det är både okej och normalt att känna alla typer av känslor i de olika perioderna som du och din bebis går igenom. Och det är viktigt att ventilera dem! Våga lyfta ämnet med din BVC-sköterska för att få stöd och be om avlastning från närstående om du vill och kan, så att du får andrum en stund. 

Om du hamnar i en situation där du inte känner att du klarar mer, ta ett djupt andetag, lägg ner ditt barn på en säker plats och gå ut från rummet. Räkna till tio och börja om igen. Skaka aldrig din bebis i frustration – gör istället ovanstående. Kom ihåg att du alltid är den bästa personen för din bebis och att du gör ett fantastiskt jobb, även om det inte känns så i stunden. Det kommer bli lättare!

Barnets sinnen

Bebisar visar känslor med hela kroppen och ju äldre barnet blir, desto mer reaktion kommer bebisen att visa. Kanske har du en liten som blir väldigt arg eller ledsen om du lägger ner hen i sängen, eller som blir jätteglad när du kommer nära och pratar eller sjunger? Bra – alla reaktioner från din bebis är positiva, även om det såklart kan vara jobbigt att hantera bebisens mindre glada reaktioner…

Ögonrörelserna börjar bli lite mjukare och mer följsamma nu när din bebis är 2 månader och hen kan troligen börja föra sina händer mot ansiktet och studerar sina fingrar länge och väl. Kanske smakar hen lite på dem också! Från att tidigare sett saker tydligt på ungefär 20 cm avstånd kan din lilla nu börja följa saker med blicken som är på ungefär 40-50 cm avstånd. 

Här kan du läsa om månad 3!

Nu har din bebis funnits i hela fyra veckor, alltså en månad gammal! Kanske känner du att du börjar få grepp om den lilla krabaten och börjar märka lite personlighet eller känner igen vissa signaler? 

Vad händer på BVC när din bebis är 1 månad?

När din bebis är ungefär 1 månad har ni det första besöket hos en läkare på BVC, något som brukar kallas för ett teambesök. Läkaren kommer då att undersöka din bebis från topp till tå och se om hen kan följa något färgglatt med blicken. Passa på att ställa alla eventuella frågor som du har till läkaren eller din BVC-sköterska – och kom ihåg att det inte finns några dumma frågor!

Därför vill ditt barn vara nära

Bebisen föds från en skyddad och ombonad miljö till en värld full med intryck och höga ljud. För att kunna slappna av och finna ro är det därför du som förälder som är den viktigaste tryggheten. Det är en överlevnadsinstinkt hos bebisen att vara nära eftersom det är hos dig som barnet får alla sina behov (mat, ny blöja och kärlek) tillfredsställda. En del kan känna sig låsta och obekväma med att hela tiden ha någon på sig, och det är helt okej att känna så. Försök att se den här perioden som en fas, för det är verkligen det. Det kommer att dyka upp nya faser och utmaningar hela tiden och du kommer att prövas i tålamod tusen gånger om. Men allt kommer vara värt det, hur tufft det än kan kännas stundtals.

En bärsele eller bärsjal tillåter dig att frigöra användning av dina händer och är många föräldrars bästa knep. Det finns många bärselar som är anpassade från nyfödd ålder. En bra måttstock för att veta att bärselen sitter bra kan vara att du ska kunna pussa på ditt barns huvud, då sitter hen tillräckligt högt upp och stabilt med ryggen!

1 månad bebis: Reflexerna

Bebisar föds med olika reflexer som hjälper dem framåt i den nya världen. Visst är det gulligt och häftigt att bebisar har reflexer? Du känner säkert igen de flesta!

Sökreflexen finns för att barnet lättare ska hitta bröstvårtan eller flaskan. Om du stryker barnets kind så kommer barnet söka sitt ansikte och mun mot din hand. Denna reflex försvinner när barnet är ca fem månader. 

Sugreflexen finns redan inne i magen, kanske såg ni hur er bebis sög på tummen under ultraljudet? 

Sväljreflexen är till för att barnet ska kunna svälja mat utan att sätta i halsen. Det innebär att andningsvägarna stängs när barnet ska svälja. 

Mororeflexen, även kallad omklamringsreflexen, gör att barnet reagerar på olika ljud och rörelser genom att slå ut med armar och ben och samlar sedan ihop sig igen. Reflexen försvinner vid drygt 6 månaders ålder. 

Gripreflexen innebär att barnet kan gripa tag i (till exempel) ditt finger om du trycker det i handflatan. Detsamma gäller i barnets fotsula, då tårna griper runt fingret. Den här reflexen försvinner i samband med att barnet börjar gripa efter saker på egen hand, vilket brukar kunna ske runt fyra månaders ålder. I fötterna försvinner reflexen när barnet börjar stå på foten, vilket är runt 8-10 månaders ålder.  

Babkin Reflexen är något som gör att du själv kan stimulera till att barnet öppnar munnen. Detta gör du genom att trycka/massera lätt i barnets handflata. Det kan vara värdefullt att använda sig av denna metod vid amning eller flaskmatning så att barnet öppnar munnen och stimulerar sugreflexen! Denna reflex försvinner vid ca 3-4 månaders ålder. 

Gångreflexen innebär att när du håller upp bebisen mot hårt under fötterna underlag börjar bebisen att ”gå”. När alla muskler och andra sinnen utvecklats tillräckligt kan barnet börja stå stadigt och därefter ta sina första steg! 

Tonisk nackreflex innebär att om barnet ligger med huvudet vänt åt höger, kommer även barnets högra arm och ben ligga utsträckta på höger sida, medan arm och ben på motsatt sida är böjda. Vänder man sedan på huvudet till vänster, blir det samma sak åt andra hållet. Denna reflex försvinner vid 3-4 månaders ålder. 

Dykreflexen innebär att barn håller andan när de hamnar under vatten för att inte få in vatten i luftvägarna. 

Här kan du läsa om bebisens utveckling vid 2 månaders ålder.

Kanske börjar du eller ni känna igen bebisens olika skrik, och kan höra skillnad på trötthet eller hunger? Eller så börjar du misstänka kolik? De första veckorna med en nyfödd bebis går i en rasande fart och från att den lilla kanske mest har ätit, sovit och fått blöjan bytt är det troligt att ni nu har små, korta stunder tillsammans. Din bebis fascineras säkert av ditt ansikte, speciellt munnen och ögonen. Din lilla börjar sakta men säkert sträcka ut kroppen och öppna upp händerna från att tidigare legat i fosterställning med stängda händer, precis som inne i magen. 

Kolik – vad är det? 

Kolik är något som många föräldrar är rädda för. Varför bebisar får kolik vet man inte helt säkert ännu, men ett par faktorer som man kan se påverkar är ett omoget tarmsystem, brist på snälla bakterier i magen och fel matningsteknik. Det finns även viss pågående forskning som visar på att gener till viss del kan spela in.

Kolik debuterar oftast redan vid 2-3 veckors ålder och brukar ge med sig runt 3 månaders ålder, men för en del håller det i sig längre. Det kan vara svårt att veta om ens barn har kolik eller inte men det du kan hålla utkik efter är om skriket oftast börjar på eftermiddagar eller kvällar och sedan pågår i flera timmar. Om detta händer minst tre gånger i veckan och inte går att koppla till någon annan anledning, som exempelvis födoämnesallergi, kan du börja ana att kolik är orsaken. Om så är fallet – kom ihåg att du som förälder aldrig är orsaken till koliken. Andra tecken på kolik eller ont i magen brukar vara att bebisen är svår att få kontakt med, spänner kroppen som en båge, krampar upp och ner med benen samt håller ögonen stängda mycket, alltså isolerar sig i sin smärta!

Om ni drabbas av kolik kan du hjälpa ditt barn genom att bära och vara nära, med mycket hud mot hud. En del bebisar blir avslappnade av ett bad eller en värmekudde på magen. Är ni två i en relation är det viktigt att dela på ansvaret att vagga, vyssja och trösta för det tar på krafterna att ha en bebis som skriker timmar i sträck. Våga be om hjälp och avlastning, och prata med er BVC-sköterska för att få stöttning. När det är som allra värst, försök att komma ihåg att det kommer gå över, ingenting varar för evigt, även om det känns så just nu!

Bebisens utveckling

Bebisar ser bäst inom ungefär 20 centimeters avstånd i den här åldern och börjar se både klarare och tydligare. Exempelvis kan ditt barn tydligt se ett ansikte som är nära men det är svart och vitt som dominerar i färgskalan. Det här innebär att din bebis kommer kunna upptäcka världen på ett nytt sätt än tidigare, vilket kan medföra att hen upplevs lite mer beroende av dig som förälder och vill vara nära samt få mer uppmärksamhet.

Även om din bebis inte orkar lyfta på huvudet vid magläge än, är det bra att låta ditt barn ligga på magen några gånger per dag. Det hjälper till att variera huvudets läge och så får hen lite nackträning. Här finns ingen tidsgräns eller rekommendation för hur ofta eller hur länge, utan om din bebis trivs med att ligga på mage är det bra att göra det en stund. Protesterar din lilla redan efter några minuter och du inte kan avleda på något sätt är det bäst att avbryta och prova igen lite senare. Får ni inte ihop det alls så är det ingen stress, för en gång är bättre än ingen gång. Eftersom små barn rekommenderas att sova på rygg är det bra att ha lite uppsikt över vilket håll huvudet lutar åt, så att det blir höger och vänster om vartannat. Det avlastar bebisens bakhuvud.

Babyvård: Naglar

Bebisens naglar är väldigt mjuka, därför rekommenderas det att man filar naglarna istället för att klippa dem de första månaderna, så att man inte råkar klippa bebisen i huden. Använd en liten nagelfil och fila både tå- och fingernaglarna. Naglarna växer snabbare än man tror och det är inte konstigt om du behöver fila naglarna en eller flera gånger i veckan.

Amning/ersättning

För en del är det enkelt och naturligt att amma, medan det för andra kan trigga känslor som man inte var beredd på. Och ibland är det bebisen som inte riktigt förstår hur det ska gå till. Det är inte ovanligt att det tar 1-2 månader innan det känns som att amningen och tekniken “sitter” eller börjar falla sig mer naturligt. Men om någonting känns fel eller smärtsamt är det viktigt att du och din bebis får hjälp, så att ni båda kan få en så bra upplevelse av matningen som möjligt.  Fråga på din BVC vilka möjligheter som finns i ditt område för att få stöd så tidigt som möjligt.

Om ni istället väljer att flaskmata bebisen, se till att göra det till en mysig stund för er båda. Det optimala är att vara hud mot hud och låta bebisen ligga tryggt i din famn. Ha gärna ögonkontakt om bebisen vill och låt det ta tid. Även vid flaskmatning handlar det mycket om teknik för att det ska fungera, så våga be om tips och råd på BVC.

Här kan du läsa om bebisens utveckling vid 1 månads ålder!

Sponsrat av Länsförsäkringar

Vad gör man när små barn sätter i halsen? Baby Journey har tillsammans med Länsförsäkringar tagit fram denna guide där barnmorskan och hjärt- och lungräddning experten Maria Midstam går igenom hur du går till väga för att hjälpa barn utifrån tre olika scenarion, samt ger dig all värdefull information och vägledning för att kunna hantera situationen.

Många föräldrars mardrömsscenario är att ens barn ska sätta i halsen. Om det skulle inträffa kommer det att vara obehagligt, men med tillräckligt mycket kunskap kring hur du ska hantera situationen så kanske du finner lite trygghet om det skulle inträffa. I vissa fall kan du behöva utföra hjärt- och lungräddning.

I den här artikeln går vi igenom tre olika scenarios och hur du hanterar dem: om barnet sätter i halsen men hostar, är vaken och andas själv. Om barnet sätter i halsen och inte kan hosta eller ljuda – då måste du agera snabbt. Och slutligen om barnet sätter i halsen och inte kan andas och blir medvetslöst.

Här kan du läsa om hjärt och lungräddning för barn under 1 år.

Scenario 1: Barnet sätter i halsen men hostar, är vaken och andas själv.

1. Lyft upp barnet och låt hen sitta i ditt knä eller stå framför dig. Uppmuntra barnet till att fortsätta hosta och beröm barnet för att det gör ett bra jobb att hosta.

2. Titta i barnets mun om du kan se något löst föremål. Om du gör det ber du barnet att spotta ut det. Uppmuntra barnet att fortsätta hosta så länge det är något som retar i halsen.

3. Behåll ditt lugn, då kommer barnet känna mindre stress och oro i situationen!

Scenario 2: Barnet sätter i halsen men kan inte hosta eller ljuda: Agera snabbt!

1. Ställ dig bakom barnet så att din mage nuddar barnets rygg och placera din knutna näve i området mellan barnets bröstben och navel. Med din hand trycker du barnet mot dig själv en gång. Du kan ta hjälp av din andra hand som stöd så att du håller om barnet.

2. Gå över till att göra ryggdunk. Placera din handlov (nedre delen av handflatan) på området mellan barnets skulderblad. Gör fem relativt snabba tryck mot ryggen i riktning framåt, lätt uppåt.

3. Fortsätt att varva de här två olika manövrarna fram till att barnet hostar upp ett löst föremål eller kan andas obehindrat och lugnt igen. Viktigt! Du kan inte trycka för hårt.

4. Om barnet tappar medvetandet så larmar du direkt och ringer 112.

Scenario 3: Barn som sätter i halsen, inte andas och beter sig medvetslöst: Utför hjärt och lungräddning

1. Kontrollera att barnet är vaket. Du kan skaka över axlarna och tilltala vid namn och/eller ställa några frågor.

2. Om du inte får respons så böjer du dig över barnet och lägger din kind mot barnets mun och näsa så att din blick riktas mot barnets bröst. Notera om du känner barnets andetag mot din kind eller om du hör att barnet andas. Titta över bröstkorgen för att se om den höjs och sänks.

3. Om barnet inte andas så larmar du direkt 112 för hjälp och guidning över telefon.

4. Gå vidare till att göra HLR med inblåsningar och kompressioner. Du varvar 2 inblåsningar och 15 kompressioner.

5. Se till att huvudet ligger i en upprätt position. Håll för barnets näsa med dina fingrar och placera din mun över barnets mun. Hämta lite luft inför att du blåser in och blås 2 andetag, så att varje inblåsning är i ungefär 1-2 sekunder. När du gör detta tittar du så att bröstkorgen reser sig och sjunker ihop mellan varje inblåsning.

6. Påbörja kompressionerna genom att använda din handlov som du med rak arm placerar över bröstkorgen mellan barnets bröstvårtor. Du kan i princip inte ta i för hårt, och du kommer uppleva ett motstånd så att du får använda din tyngd och kraft för att göra kompressionerna.

7. Du varvar 15 kompressioner som ska vara i en snabb takt, mellan 100-120 kompressioner per minut. Viktigt! Placera inte din hand över bröstbenet som sticker ut vid revbenen när du utför kompressionerna.

8. Varva inblåsningar och kompressioner fram till att hjälp är på plats.

Är ditt barn skyddat? Se till att ditt barn har en barnförsäkring från Länsförsäkringar!