Verifierat av: Barnmorska Maria Midstam 

Sura uppstötningar och halsbränna är mycket vanliga under graviditeten – särskilt under de senare veckorna. Det kan kännas obehagligt, men det finns enkla sätt att förebygga och lindra besvären så att du kan må bättre i vardagen.

Varför får man sura uppstötningar som gravid?

Under graviditeten producerar kroppen mer av hormonet progesteron, som gör att musklerna i mag-tarmkanalen slappnar av.
Det innebär att magsyra lättare kan stiga upp i matstrupen, vilket orsakar halsbränna eller sura uppstötningar.

När livmodern växer trycker den också mot magsäcken, vilket ökar risken ytterligare.

Så känns sura uppstötningar:

Många gravida beskriver det som:

• En brännande känsla i bröstet eller halsen
• Surt i munnen, särskilt efter att du ätit
• Illamående eller obehag när du böjer dig framåt
• Förvärrade besvär när du ligger ner

Vanliga orsaker under graviditet

• Progesteron slappnar av magmusklerna → magsyra stiger uppåt.
• Livmodern växer och trycker mot magsäcken.
• Stora måltider eller sena middagar förvärrar besvären.
• Kolsyrade drycker och fet mat kan utlösa halsbränna.

Så kan du lindra halsbränna och sura uppstötningar

Det finns många naturliga sätt att lindra besvären – prova dig fram till vad som fungerar bäst för dig.

1. Ät små portioner – ofta

Mindre, regelbundna måltider gör att magen inte blir för full. Det minskar trycket och risken för uppstötningar.

2. Undvik kolsyrade drycker

Kolsyra ökar trycket i magen. Drick hellre stilla vatten eller te.

3. Höj huvudändan när du sover

Sov med överkroppen lite upphöjd. Det gör att magsyran håller sig på plats.

4. Ät inte precis innan läggdags

Försök att äta minst 2–3 timmar före sänggående, så magen hinner smälta maten.

5. Rör på dig – men lugnt

En kort promenad efter maten hjälper matsmältningen. Undvik att lägga dig direkt.

6. Kontakta vården vid behov

Om halsbrännan blir svår finns säkra läkemedel för gravida som kan hjälpa. Rådgör alltid med din barnmorska eller läkare.

När ska man söka hjälp?

Sura uppstötningar är vanliga – men du ska alltid kontakta vården om:

• Du får kraftig smärta i bröstet eller halsen
• Besvären inte går över trots livsstilsförändringar
• Du har svårt att svälja eller går ner mycket i vikt

Barnmorskan kan då hänvisa till läkare som bedömer om du behöver medicinsk behandling.

FAQ – Vanliga frågor om sura uppstötningar under graviditet

När brukar halsbränna börja i graviditeten?
Ofta i andra eller tredje trimestern när livmodern börjar trycka mot magsäcken.

Är sura uppstötningar farliga för barnet?
Nej, de påverkar inte barnet – bara dig som gravid.

Vad kan man äta vid halsbränna?
Milda livsmedel som havregrynsgröt, banan, yoghurt och mandel kan lindra.

Vilken medicin kan man ta som gravid?
Det finns receptfria alternativ med alginsyra eller kalcium som är säkra – fråga alltid barnmorska eller apotekspersonal.

Hjälper mjölk mot halsbränna?
För vissa ja – men det är individuellt. Testa små mängder och se hur kroppen reagerar.

Läs också: Halsbränna och gravid? – tips mot halsbränna

Är du gravid och nyfiken på hur sköldkörteln fungerar? Eller har du kanske en redan känd sköldkörtelsjukdom? För att ha en normal fertilitet, alltså optimera dina chanser för att bli gravid, krävs det att sköldkörteln fungerar normalt.

Omkring en till två procent av alla gravida kvinnor har en sedan tidigare redan känd rubbning av sköldkörtelfunktionen. Vanligast förekommande är hypotyreos, som innebär en för låg produktion av sköldkörtelhormon. Varför är det viktigt med en fungerande sköldkörtelproduktion under graviditeten? Jo, för att en normal sköldkörtelfunktion hos den gravida bland annat är av betydelse för utvecklingen av fostrets hjärna och kognitiva funktioner. Före den tolfte graviditetsveckan saknar fostret nämligen förmåga att bilda eget sköldkörtelhormon. Under den första halvan av graviditeten är fostret därför beroende av normala hormonnivåer i sköldkörteln hos dig som gravid, som under den här tiden förser fostret med sköldkörtelhormoner. Det ökade behovet leder därför till att gravida behöver öka sin hormonproduktion. Från graviditetsvecka 28 är fostret så pass utvecklat att hen klarar sig via sin egen hormonproduktion.

Vilka bekymmer kan man få som gravid när sköldkörteln inte fungerar?

En sköldkörtelsjukdom kan yttra sig i för låg (hypo) eller för hög (hyper) sköldkörtelfunktion. Symtom från sköldkörteln kan vara diffusa.

Om du har för låg produktion av sköldkörteln (hypotyreos) kan du få symtom såsom:
– Trötthet
– Trög mage
– Frusenhet
– Nedstämdhet
– Ont i muskler och leder
– Låg puls
– Svullnad i ansiktet
– Torr hud och hårbortfall

Har du för hög produktion (hypertyreos) av sköldkörteln kan du få symtom såsom:
– Hyperaktivitet
– Diarré
– Uppspärrade ögon och synrubbningar
– Hög puls och hjärtklappning
– Darrningar, ofta i händerna
– Onormal svettning och värmevallningar
– Psykisk och fysisk trötthet
– Viktnedgång
– Sömnproblem

Det här med hormoner är komplicerat, även för de mest pålästa. Vi har tre deltagare i sköldkörteldansen; TSH, T3 och T4. Hormoner är kroppens eget signalsystem och färdas i blodet för att hamna på rätt ställe där de kan verka. Förenklat fungerar sköldkörtelproduktionen såhär: Tyroideastimulerande hormon (TSH) bildas i hypofysen (en körtel i hjärnan) som stimulerar sköldkörteln att producera egna hormoner. Sköldkörteln har två olika hormoner som den kan bilda; T3 och T4. Det här går sedan runt i en komplicerad cykel och kroppen signalerar själv när den behöver mer eller mindre hormon genom att känna av hormonnivåerna i blodet. Om kroppen märker av för låg nivå av T3 och/eller T4 så börjar hypofysen att sända ut mer TSH. Då svarar sköldkörteln med att öka sin produktion. Likaså drar hypofysen ner på produktionen av TSH om vi har för hög nivå av T3 eller T4.

Det som kan hända med sköldkörteln när du blir gravid är att graviditetshormonet HCG (humant choriongonadotropin) har en stimulerande effekt på sköldkörteln. Detta är även känt som det hormon som faller ut positivt på ett graviditetstest. I tidig graviditet kan detta bidra till en ökning av sköldkörtelhormon och därmed sänkning av TSH. TSH kan då bli ”falskt” för lågt på grund av att HCG ”luras”. Den här fysikaliska förändringen går ofta över i andra trimestern och du kan behöva lämna nya blodprover för att se att de rättar till sig.

För den hormonproduktion som berör sköldkörteln krävs jod, något vi får i oss via maten. Jodbrist är ovanligt i Sverige idag, men var hittar vi då jod i våra livsmedel? Källor till jod är framförallt animaliska livsmedel och jodberikat salt. De som idag riskerar att få i sig ett för lågt intag är därför veganer och de som inte använder jodberikat salt. Det är vanligt att färdiglagad mat inte innehåller jodberikat salt, varför en allt för ensidig sådan kost kan leda till jodbrist.

Underfunktion av sköldkörteln kan bero på autoimmun kronisk inflammation av sköldkörteln (Hashimotos sjukdom). Vid autoimmun sjukdom angriper kroppens eget immunförsvar den egna kroppen. Överfunktion av sköldkörteln (giftstruma) orsakas i de flesta fall av Graves sjukdom. Överfunktionen kan också orsakas av adenom (godartade körteltumörer) som producerar hormon.

Sköldkörtelsjukdom behandlas med sköldkörtellikande hormon i tablettform. Om du inte behandlar en överproduktion av sköldkörteln ökar risken för att du föder för tidigt, att fostret blir tillväxthämmat, havandeskapsförgiftning och moderkaksavlossning. Om du inte behandlar en underproduktion riskerar det att hämma fostrets utveckling av hjärnan och kan öka risken för tidigt missfall. Du kan även drabbas av sköldkörtelsjukdom efter att du fött barn. Misstänker du att du drabbats av sköldkörtelsjukdom i tiden efter förlossningen (postpartum) söker du vård hos din vårdcentral.

Det är alltså vanligt förekommande med sköldkörtelsjukdom och det är viktigt med normala hormonnivåer i sköldkörteln för att optimera dina chanser till att bli gravid, men inte minst för att du som gravid ska må bra och att fostret ska utvecklas som hen ska. Är du mycket sjuk i din sköldkörtelsjukdom kan du komma att bli avrådd från att bli gravid. Vid inskrivning på mödravården tas vanligen TSH på gravida* för att säkerställa att din sköldkörtel fungerar som den ska. Har du en svårare sköldkörtelsjukdom kan du behöva besöka specialistmödravården under din graviditet. Berätta därför för barnmorskan om du har, eller kan ha, en sköldkörtelsjukdom.

Regionala avvikelser förekommer. Inom vissa regioner tas TSH på alla, inom andra regioner tas TSH endast vid särskilda riskfaktorer.

Här kan du läsa om träning under graviditet.