När ditt barn har fyllt ett år kan det i stort sett äta samma mat som resten av familjen. Nu grundläggs de matvanor som ofta följer med långt upp i livet. De här råden kan hjälpa er på vägen till goda vanor.

Kostråd 1-2 år!

Frukost och mellanmål:

En bra näringsrik frukost kan till exempel bestå av något eller några av dessa:

• Fil eller yoghurt med müsli eller osötade flingor
• Gröt med mjölk
• Smörgås och mjölk
• En mugg välling
Och gärna en bit frukt eller grönsak.

I en del kulturer äter man rester från middagsmaten till frukost och det går förstås lika bra.

Eftersom små barn inte orkar äta så mycket vid varje måltid är mellanmålen viktigare för barn än för vuxna. Ett näringsrikt mellanmål kan bestå av samma typ av mat som frukosten. Om man fortsätter att amma är också bröstmjölk ett bra litet mellanmål som ger många näringsämnen, bland annat omega-3-fett. Bullar, kakor, glass och andra söta produkter bidrar inte med så mycket näring, men däremot med mycket socker. Därför är det klokt att spara dem till speciella tillfällen.

Lunch och middag:

Med lagad mat både till lunch och middag är det lättare att täcka små barns behov av näring. En tumregel för att få till det är att varje dag servera något från varje livsmedelsgrupp:
• Potatis, pasta, ris, bulgur, couscous och bröd ger bra kolhydrater och fibrer, men också viktiga mineraler och vitaminer, som järn och folat (folsyra).
• Kött, fisk, kyckling, ägg, bönor, linser och tofu är viktiga källor till protein, vitaminer och mineraler. Kött, bönor och tofu är bra källor till järn.
• Grönsaker, rotfrukter, frukt och bär innehåller mycket vitaminer och andra skyddande ämnen, men också fibrer.
• Mjölk, fil, yoghurt och vegetabiliska drycker, som berikad havre- och sojadryck är viktiga källor till kalcium och många andra mineraler och vitaminer.
• Olja och flytande matfett till matlagning är viktiga källor till nyttiga fetter. Om maten är mager kan barnet behöva lite extra fett i sin portion.

Vänj ditt barn vid att dricka vatten eller mjölk till maten. Använd kallvatten och spola tills vattnet är kallt, även när du tar vatten till matlagning. Varmt kranvatten kan bland annat innehålla koppar från ledningarna.

Hemlagat eller färdiglagat?

Många tycker det är roligt att laga mat medan andra kanske inte är så vana vid matlagning. Att laga bra mat för små barn behöver inte vara svårt. På webben och i kokböcker finns många bra och enkla recept du kan ta hjälp av. Det finns också en hel del halvfabrikat och färdigrätter som passar även små barn.
Vissa är tveksamma till industrilagad mat för att den ibland innehåller mer tillsatser än hemlagad. Då är det bra att veta att alla tillsatser som används i livsmedel är vetenskapligt bedömda och godkända och säkra för både barn och vuxna. Däremot kan man behöva se upp så att produkterna inte innehåller mycket salt eller socker. Välj gärna nyckelhålsmärkt mat – den innehåller mindre salt och socker.

Vill du läsa mer om kostråd för barn mellan 1-2 år? Klicka här!

Livsmedelsverkets råd om mat för barn upp till ett år grundas på den samlade forskningen och är tänkta att vara ett stöd för dig som förälder. De är skrivna för att passa för de flesta. Alla råd fungerar inte för alla, utan kan behöva anpassas efter familjens situation.

Bröstmjölk de första sex månaderna

Den första tiden är en speciell tid – omvälvande och fantastisk. I efterhand brukar den här perioden kännas väldigt kort, men när man är mitt i kan det vara påfrestande, mitt i det fantastiska. Många är oförberedda på hur styrd man blir av barnets behov och hur det är att bli väckt på natten när barnet vill ha mat eller närhet.

För att få vardagen att fungera är det bra att så småningom hitta en rytm som ger barnet trygghet och föräldrarna en struktur i tillvaron. Eftersom livet till en början mest handlar om att äta och sova är det ofta kring måltiderna som rutinerna byggs upp.

De första sex månaderna är bröstmjölk den bästa maten för barnet. För barn som inte ammas finns modersmjölksersättning som ger den energi och näring som barnet behöver. Men maten handlar inte bara om näring, den ger också en stund av närhet som är viktig för barnet.

Bröstmjölk:

Bröstmjölken innehåller all den näring ett barn behöver för att växa och utvecklas under de första sex månaderna. Enda undantaget är D-vitamin, som barnet behöver få genom D-droppar.
När barnet ammas stimuleras mjölkproduktionen. För en del kommer amningen igång av sig självt, för andra tar det längre tid. Då är det viktigt att man får den hjälp man behöver. BB, amningsmottagningen eller sjuksköterskan på barnavårdscentralen kan ge stöd. Dra dig inte för att fråga! I dag finns det mycket kunskap om hur man kan underlätta för att få amningen att fungera. På landstingens webbplats 1177 Vårdguiden finns praktiska råd om hur man gör när man ammar. Amningscentrum på Karolinska Institutet i Stockholm har också information om amning.
Kan amning minska risken för sjukdom?

Bröstmjölken innehåller ämnen som minskar risken för infektioner som öroninflammation och magsjuka. Forskningen visar också att barn som ammats har lägre risk att bli överviktiga och att utveckla typ 2-diabetes som vuxna. Störst skydd får barn som enbart ammas, men även lite amning är bra. Däremot minskar amning troligen inte risken för allergi.

Att spara bröstmjölk:

Ett litet barn är känsligt för infektioner. Om du ska mjölka ur bröstmjölk är det därför viktigt att först tvätta händerna, så att inte bakterier eller virus från händerna förs över till mjölken. Mjölken behöver inte kylas ner utan kan ställas in direkt i kyl eller frys. Bröstmjölk kan förvaras högst tre dygn i kylskåp. I frys håller mjölken i minst sex månader. Tina fryst bröstmjölk i varmt eller kallt vatten eller i kylskåp, inte i rumstemperatur. Släng mjölk som blivit över efter att barnet ätit.

Påverkas bröstmjölken av vad mamman äter?

Vad mamman äter och dricker påverkar bröstmjölken. Det kan du läsa mer om i råden för ammande.

Vill du läsa vidare om råd kring bröstmjölksersättning? Klicka här!

När ditt barn har fyllt ett år kan det i stort sett äta samma mat som resten av familjen. Nu grundläggs de matvanor som ofta följer med långt upp i livet. De här råden kan hjälpa er på vägen till goda vanor.

Bra mat för små barn

Barn behöver näring för att växa och utvecklas. Eftersom små barn inte äter lika mycket som vuxna behöver de mat som är rik på vitaminer och mineraler. Samtidigt är det inte vad barnet äter vid enskilda måltider eller dagar som är det viktiga, utan vad det äter under en längre tid. Målet är alltså inte att försöka få varje måltid perfekt utan att i det stora hela erbjuda bra mat.

Det som är bra mat för barn är också bra mat för övriga familjen. Eftersom barn inte själva vet vad som är bra för dem, behöver du som förälder leda vägen. En bra regel är att du bestämmer vad som ska serveras, medan barnet bestämmer hur mycket det vill äta.

Kostråd barn – Vad ska barn äta?

För barn, precis som för vuxna, är det bra att äta varierat, det vill säga att äta många olika sorters mat. Då får barnet i sig den näring det behöver – protein, kolhydrater, fett, olika vitaminer och mineraler.
Genom att servera olika sorters mat hjälper du också barnet att vänja sig vid många smaker. Många barn är skeptiska till ny mat och kan behöva pröva ett nytt livsmedel många gånger för att vänja sig vid den nya smaken. Det kan vara lättare att ta till sig en ny smak om den serveras tillsammans med mat som barnet redan tycker om.

Även om det är bra att äta varierat är det inte hela världen om barnet skulle äta samma mat i en hel vecka. Barnet får inte näringsbrist för det. Det du kan göra är att i stället försöka variera tillbehören och mellanmålen. Om barnet under en längre tid bara äter ett fåtal rätter kan kosten bli alltför ensidig. Prata med sjuksköterskan på barnavårdscentralen (BVC) om vad du kan göra då.

Kroppen mår bra av att få mat regelbundet – frukost, lunch och middag och 2-3 mellanmål. Det blir också lättare för barnet att lära sig skillnaden mellan att vara hungrig och mätt. Undvik småätande mellan målen, så att barnet orkar äta ordentligt vid måltiderna. Det är inte heller nyttigt för tänderna att alltid ha något i munnen.

Vill du läsa vidare om kostråd för barn mellan 1-2 år? Klicka här!

Sponsrat av Länsförsäkringar

Att kliva ombord på en båt är minst sagt härligt men det behöver också vara säkert, inte minst för våra minsta. Det är inte bara att sätta på en flytväst – det gäller att ha rätt flytväst. I den här artikeln går vi igenom allt du behöver veta om flytvästar för barn!

Finns det olika typer av flytvästar för barn?

Ja, det finns räddningsvästar och seglarvästar. En räddningsväst har alltid två stora flytblock fram, över axlarna och en krage. Kragen är till för att vända ansiktet uppåt, vilket givetvis är livsviktigt om barnet trillar i och tappar medvetandet. Seglarvästarna är till för större barn och förutsätter att det finns simkunnighet. Dessa vänder dock inte barnet så som räddningsvästen gör.

Vilka är de vanligaste felen man gör med flytvästen?

Det absolut vanligaste är att man använder äldre syskons urvuxna flytvästar till små barn som inte passar. En för stor flytväst sitter inte ordentligt och i värsta fall kan barnet glida ur den.

Så hur vet man att flytvästen sitter på som den ska?

Alla flytvästar är märkta med storlekar efter kilorekommendation och detta ska man sträva efter att följa. Om barnet väger något kilo mer eller mindre än vad som är markerat på flytvästen så behöver det dock inte vara fel, det är ungefärliga rekommendationer eftersom alla ser olika ut när det gäller längd och bredd.

Flytvästen får inte vara så pass stor att flytblocken går för långt ner på benen eller så att den vänder sig fel på kroppen. Barnet får givetvis inte heller glida ur flytvästen – den ska sitta relativt tight. Remmar ska sitta åt ordentligt och det ska inte finnas några glapp.

Hur får man sina barn att acceptera flytvästen?

Det absolut bästa är att låta barn provbada med flytvästen på, så att de förstår vad den är till för. Få barn tackar nej till ett bad!

Finns det något mer man bör veta när det gäller flytvästar och båtliv?

Ja, att inte låta barn sitta längst fram på en motorbåt. Om en våg kommer och barnet trillar i, så blir barnet överkört av båten. Detta gäller främst motorbåtar, men det bästa är alltid att låta barnen vara i sittbrunnen. Det är också bra att ta av flytvästen när båten är i hamn och stilla, särskilt om barnet tycker att flytvästen är jobbig. När båten är i hamn så är det absolut bästa att man som vuxen är så pass uppmärksam på barnet att det kan vara utan flytväst.

Vilken försäkring gäller om någonting mot förmodan skulle hända?

En barnförsäkring och olycksfallsförsäkringen i båtförsäkringen. Vi är oftast noggranna med försäkring av saker som våra bilar där de flesta har en full försäkring, men så glömmer vi bort att försäkra det mest värdefulla vi har. En barnförsäkring hjälper er familj ekonomiskt vid skador eller sjukdomar och är en trygghet som följer med ända upp till 25 års ålder. Teckna din barnförsäkring och läs mer hos Läsförsäkringar!

Du vill helst avsluta leken och lägga dig på soffan framför din favoritserie, är det okej att känna så? Ja! Att alltid ha roligt när man leker är ett omöjligt mål att sträva efter.

Tycker du att det är tråkigt att leka med ditt barn?

Vetskapen om hur viktig man som förälder är för barnet och hur viktig leken är för barnets utveckling kan för en del föräldrar väcka känslor av otillräcklighet och skuld, särskilt om man känner att man tycker det är tråkigt att leka. Kanske tänker man att man borde leka mer, bättre eller på ett annat sätt. En del har svårt för att veta hur man ska leka med sitt barn.

Föräldraskapet kommer med många nya områden och det finns ingen förälder som inte upplever utmaningar och kämpar med någon del. Det innebär inte att vi är dåliga föräldrar! Det kan vara bra att påminna sig om att det inte finns en perfekt förälder. Vi gör vårt bästa och bör sträva efter att vara tillräckligt bra, inte mer.

Barns lek förändras i snabb takt allt eftersom de utvecklas och många föräldrar kan uppleva att leken är tråkig under en period för att sedan kännas mer givande när barnet blivit äldre.

Lek kan se ut på många sätt, det viktigaste är att få stunder då du umgås tillsammans med barnet. Kanske har ni redan sådana stunder även om du tidigare inte sett dem som lek? Känner du att det är svårt att veta hur du ska leka kan du försöka observera ditt barn när hon eller han leker, sätta ord på vad barnet gör och försöka följa barnets initiativ i leken.

Slutord: Det går att leka med sitt barn fast det känns tråkigt och det betyder inte att du är en dålig förälder.

Önskar du mer tips och stöd kring lek och samspel är det bra att ta upp det på BVC där du kan få råd och också hjälp vidare vid behov.

Tillhör du de föräldrar som sliter med sömnen? Du är inte ensam! I en svensk studie, rapporterade 30 procent av föräldrar till barn i ålder 6 till 20 månader problem med att barnet vaknar på natten. Studier visar också att 25 procent av alla 5-6 åringar har sömnproblem. (Källa: Rikshandboken Barnhälsovård)

Sömnproblem för föräldrar och barn

Problem med insomning och att barnet vaknar ofta på natten är den vanligaste typen av sömnproblem under hela barnets uppväxt. Det vanligaste problemet är att barnet har svårigheter att somna på kvällen och/eller på dagen samt att somna om utan hjälp av sina föräldrar.

Som sömnrådgivare träffar jag många trötta föräldrar som mist hoppet om en fungerande sömn. Jag vill blåsa nytt hopp i dig, för jag vet att det går att införa goda rutiner kring att somna och somna om på egen hand.

Du kan påverka ditt barns sömn i större utsträckning än vad du tror eller vågar hoppas på! Det går att byta ut rutiner som inte fungerar och ersätta dem med rutiner som är långsiktiga och hållbara och som bygger på att ditt barn känner trygghet, har kontroll på var du befinner dig i bostaden och accepterar att vara i sin säng i vaket tillstånd och tills att det är dags att gå upp.

Läs gärna på om olika metoder och välj ett sätt som känns bra för er familj. Om ni är osäkra på om ni verkligen ska införa nya rutiner är mitt råd att ni väntar till dess att ni är redo. Att vara teoretiskt, praktiskt och mentalt förberedd skapar de bästa förutsättningarna och det är viktigt för att inte tappa självförtroendet.

Att byta rutiner kan vara svårt, framför allt de första dygnen när de nya rutinerna introduceras. Var noga med att avsätta tid och fokusera på förändringen. Stryk så mycket du kan i kalendern. Om en av er jobbar så får den personen såklart göra det men se om det går att vara ledig någon dag i samband med att nya rutiner införs. Den av er som är föräldraledig, gör världen liten under dessa veckor. Du behöver tid att reflektera och vila. Ditt barn behöver också lite mindre stimulans när de nya rutinerna införs. Det tar kraft och energi att skapa nya beteenden – både för dig förälder och för ditt barn.

Att medvetet arbeta med att skapa bra förutsättningar för sömnen handlar om att sätta in sömnen och sovandet i en helhet. Ta ett helhetsgrepp om vardagen. Skapa ett schema anpassat till ditt barns ålder (det finns en uppsjö på nätet).

Vill också tipsa om min bok ”Visst kan Lillis räv sova!’ – Din guide till en bättre sömn”. Boken är skriven av mig och illustrerad av Maria Trolle, förlag är Triumf förlag. Boken är i två delar. Del 1 är en godnatt saga och här får ni följa Lillis läggningsrutiner fram till dess att han sover. Del 2 vänder sig till dig förälder och ger dig djupgående kunskap om sömn och om hur du kan arbeta med sömnen.

Känner ni er redo för en ny rutin? Läs artikeln “13 punkter till bättre sömn”(beroende på titel)- där får ni konkreta tips och råd från Hanna Bergenkull.

Hanna Bergenkull är sömncoach, författare till boken ”Visst kan Lillis räv sova – din guide till bättre sömn” och grundare av Sömnskolan. Vill du gå Sömnskolan live är nästa tillfälle i September.

Vill du läsa om hur du kan få ditt barn att sova i egen säng?
Klicka här!