Handen på hjärtat, vet du vilka dagar på månaden du kan bli gravid? Kanske är det först när du planerar att skaffa barn som du börjar intressera dig för kvinnlig fertilitet, ägglossning och menscykeln. I så fall: bättre sent än aldrig! I den här artikeln går vi in på allt du behöver veta för att bli gravid!
När kan man bli gravid?
För att få förståelse för sin fertilitet och när man kan bli gravid behöver man även förstå sin menscykel och ägglossning. Menscykeln är i genomsnitt 28 dagar och består av olika faser. Den första fasen är från mensens första till sista dag. Den andra fasen är från mensens sista dag fram till ägglossning och den tredje fasen är från ägglossning fram till att du får mens igen. Det är vid ägglossning som ett ägg kan bli befruktat av en spermie och leda till en graviditet.
Om du planerar att bli gravid eller om du vill undvika en graviditet kan det därför vara bra att kartlägga menscykeln för att få koll på när ägglossningen sker. Du kan enklast följa din menscykel genom att använda en menscykel-app, eller genom att göra anteckningar i din kalender.
Vad innebär ägglossning?
Ägglossningen sker vanligtvis runt dag 14 i menscykeln och det är möjligt att du känner av den som en mensliknande smärta, men det är också möjligt att du inte känner någonting alls.
Vid ägglossning så lossnar ett ägg från äggstocken och hamnar i äggledaren. Där kan ägget befruktas av spermier via samlag. Eftersom spermier kan överleva upp till 5 dygn så kan du bli gravid även dagarna innan du har ägglossning. Du kan också bli gravid dagen efter ägglossningen, då ägget är ”moget” i ett dygn från att det lossnat. Rent biologiskt är det också under dessa dagar kvinnor har som mest sexlust.
Vad innebär en oregelbunden menscykel?
Ibland är menscykeln oregelbunden, det betyder att den exempelvis kan vara 25 dagar en månad och 35 månaden efter. För dig som vill bli gravid kan det då vara svårt att veta när ägglossningen sker. Du kan göra ett ägglossningstest för att vara extra säker, dessa finns att köpa på apoteket.
Kan man öka chansen att bli gravid?
Du kan öka chansen att bli gravid genom att ha förståelse för din menscykel och ägglossning, men även genom att göra bra och medvetna livsstilsval. Det innebär att äta en näringsrik och balanserad kost, få in rörelse och motion i vardagen och generellt anamma sunda vanor som att undvika alkohol, tobak och för mycket koffein.
Hur lång tid tar det att bli gravid?
Det finns ingen angiven tid för hur lång tid det tar att bli gravid. För en del går det relativt direkt, för andra tar det längre tid. Det behöver inte vara någonting som är fel bara för att det inte sker så snabbt som du hade hoppats.
Om du har försökt bli gravid i mer än ett år är det möjligt att påbörja en utredning för att ta reda på orsaken till att du inte blivit gravid. Även efter en eventuell utredning är det fullt möjligt att det inte behöver finnas något ”fel” utan att förutsättningarna för att få barn är goda.
Det finns studier som visar ett samband mellan olika typer av stress och infertilitet, även om ingen exakt forskning har gjorts. En oro för att inte kunna bli gravid är en slags stress och påfrestning på kroppen, så om du känner oro kan det kanske kännas skönt att prata med någon för att få utlopp för alla känslor. Att få in mer tid för återhämtning och aktiviteter som gör att du känner dig lugn är också förslag på sådant som kan göra att oron minskar.
I den här artikeln kommer du kunna läsa om allt som rör att vara gravid i vecka 8. Här får du information om bebisens utveckling, hur mammans kropp förändras och tipsen du kan behöva på resans gång. När du är gravid i vecka 8 är embryot lika stor som ett hallon.
Bebis: I vecka 8 är embryot 13 millimeter!
Embryot utvecklas och växer varje dag, så i slutet på denna graviditetsvecka är embryot ca 15 millimeter!
Embryots utveckling
I den här veckan anläggs de stora organsystemen så som mag- och tarmkanalen, njurar och lungor. Nu börjar de alltså både att växa och utvecklas för fullt! Det gör även hjärnan, magsäcken, det centrala nervsystemet och ryggkotorna. Tänk att allt detta sker inuti det lilla 15 millimeter embryot? Det är faktiskt helt fantastiskt.
Det pågår alltså en enorm utveckling i den här veckan. Hjärtat börjar till och med pumpa runt blod i alla de små blodkärlen som hunnit bildas. Armar och ben fortsätter att växa och händerna börjar ta form som små paddlar. Även fötternas tår börjar utvecklas och embryot kan göra små, små rörelser. Två fördjupningar som ska bli ögon formas och ögonlocken skapas, precis som två små knoppar som kommer att bilda öron. Mun och näsa håller på att utvecklas men än så länge har de ett gemensamt hål där tungan börjar ta form.
Mamma: Gravid i vecka 8
Nu har du gått in i den åttonde veckan och troligtvis känt till graviditeten under några veckor. För vissa är beskedet glatt och lätt att smälta medan andra får nyheten som en överraskning som tar lite tid att acceptera. Vad du än känner och oavsett hur långt du har hunnit bearbeta alla tankar kring din graviditet, så ska du komma ihåg att alla känslor är okej. Du har cirka 32 veckor kvar att förbereda dig inför allt som väntar!
Kost och magproblem i vecka 8
När du är gravid utsöndrar din kropp hormonet progesteron, som behövs för att upprätthålla graviditeten. Det kan bidra till att dina tarmar arbetar långsammare än vanligt, och du kan bli förstoppad eller känna att din mage är uppblåst. För att underlätta eller motverka dessa besvär brukar det hjälpa att äta fiberrik mat, dricka mycket vatten och att röra på dig – det hjälper nämligen tarmarna att hålla igång. Om du ändå har besvär med trög mage eller förstoppning kan viss mat hjälpa dig. Du kan bland annat prova kiwi eller päron och olika frön (pumpa eller solrosfrön) som en del av frukosten eller mellanmålet. Se till att dricka rikligt med vätska så att inte fibrerna gör dig förstoppad. Du kan även ta hjälp av receptfria läkemedel mot förstoppning, din barnmorska kan guida dig i detta när du träffar henne!
Fiberrik kost
Tips på mat med mycket fibrer är bland annat grönsaker, frukt, rotfrukter, bönor, linser, flingor, gryn, pasta och ris av fullkorn. Och drick rikligt med vatten så att fibrerna kommer till nytta! Om du lider av IBS kan det dock vara sunt att avstå en alltför fiberrik kost – prata med din barnmorska för att få råd om du är osäker på vilken typ av mat som passar dig.
Rörelse under graviditeten
Även rörelse hjälper tarmarna att arbeta och är ett bra sätt att förbereda kroppen inför den påfrestning som graviditeten innebär, särskilt i slutet.
Du kanske har hört talas om bäckensmärta, eller foglossning som man brukar säga i folkmun? Det kan drabba en del kvinnor och kommer ofta i den senare halvan av graviditeten. Bäckensmärta beror på hormonet relaxin som utsöndras under graviditeten för att mjuka upp fogarna och göra lederna i bäckenet mer rörligt, så att barnet ska kunna passera.
Tyvärr kan vissa kvinnor få otroligt ont, men genom att träna musklerna kring fogar och leder kan du stabilisera bäckenet och förhoppningsvis motverka eventuella smärtor ju längre graviditeten går. Om du har tränat innan du blev gravid kan du fortsätta träna som vanligt så länge det känns bra. Har du inte tränat tidigare så kan det vara ett bra tillfälle att börja stärka kroppen smått nu – om det känns rätt för dig och du har orken till det! Det viktigaste är att du ger din kropp vad den behöver.
Känner du att du har energi och mår bra kan alltså fiberrik mat och rörelse bidra till fortsatt välmående under graviditeten. Lyssna in kroppen och vad den orkar med, och håll igång i den mån som fungerar för dig. Vi vet att det kan kännas tungt! En bra balans av att göra sådant man vet är bra långsiktigt ihop med vad du behöver just nu är den absolut bästa ekvationen, men pusha inte dig själv mot någonting som kostar dig mer energi än vad det ger. Om konditionsträning känns svårt att hitta motivation till är styrketräning med fokus på axlar, rygg, inre bålmuskler, säte och lår att rekommendera. Lätt bäckenbottenträning och knipövningar är toppen genom hela graviditeten och då räcker det att göra det en liten stund när lusten kommer.
I den här artikeln kommer du kunna läsa om allt som rör din graviditet i vecka 7. Här får du information om bebisens utveckling, hur mammans kropp förändras och tipsen du kan behöva på resans gång. När du är gravid i vecka 7 är embryot lika stort som ett blåbär.
Bebis: Nu slår hjärtat
Den här veckan börjar embryots hjärta att slå!
Utveckling i vecka 7
Någon gång runt den sjätte eller sjunde veckan börjar hjärtat att slå, det sker vanligtvis runt dag 22-25 efter befruktningen och då är hjärtfrekvensen mellan 110-170 slag per minut. Det är ungefär dubbelt så snabbt som hos en vuxen! Nu är det även en hel del andra förändringar som sker.
I den här veckan börjar det som ska bli armar att bildas, och i slutet av veckan är det benens tur att ta fart. En lite rolig fakta är att armarna kommer alltid att ligga steget före benen i utvecklingen. Fingrar och tår börjar också utvecklas nu!
Nu börjar embryot likna en böjd larv i formen. Benen är böjda och syns inte än, och därför mäts längden istället mellan huvud och stjärt i det här läget. Barnmorskor benämner det här måttet som CRL (Crown-Rump-Length) i samband med när mätningar görs vid ultraljud. Det lilla embryot har mer än fördubblat sin längd den här veckan jämfört med föregående och är nu ungefär 7 millimeter mellan huvud och stjärt.
Navelsträngen
Vid födseln är navelsträngen ungefär 40-50 cm lång. Den ena änden av navelsträngen sitter fast i moderkakan och den andra i barnets navel. I det här skedet kallas navelsträngen för häftstjälken, och är än så länge väldigt kort. Under graviditetens gång hinner den växa till sig för att bli lång, tjock och elastisk.
Det kanske känns som att navelsträngen är väldigt skör? Men faktum är att den är rejäl för att tåla alla fostrets rörelser under hela graviditeten. Navelsträngen omges av ett lager skyddande gelé och har flera små blodkärl i sig som transporterar närings- och syrerikt blod till fostret. Blodkärlen hjälper sedan till att transportera bort det syrefattiga blodet via navelsträngen.
Mamma: Gravid i vecka 7
Håller du på att somna mitt under arbetsdagen eller går runt med en banan i fickan och är konstant illamående? Det må vara tufft men du kan vara lugn – det är en del av resan och symptom som förhoppningsvis inte kommer att vara allt för länge, utan brukar försvinna i takt med att andra trimestern kommer (det är dock olika för alla!).
Mående i vecka 7
I den sjunde graviditetsveckan vet de allra flesta kvinnor om att de är gravida, då mensen bör vara ungefär 1-2 veckor sen beroende på menscykelns längd. Många känner av graviditetssymptom, men inte alla. Livmodern växer och trycker mot urinblåsan vilket gör att du kan känna dig kissnödig ofta.
Kroppen genomgår en stor omställning i och med graviditeten och många kvinnor märker av känslighet mot vissa dofter eller smaker. Om du är tröttare än vanligt och har ett ökat sömnbehov kan det kännas skönt att veta att detta är fullt normalt.
Besök hos barnmorskan i vecka 7
Har du bokat ditt första möte med barnmorskan än? Om inte så är det hög tid att göra det nu! Under det första mötet med din barnmorska kommer du eller ni att få viktig information för resten av graviditeten och inför förlossningen.
När du går på ditt första besök kommer ni bland annat att ta både blodprov och urinprov för att kontrollera saker som blodgrupp (kanske även barnets blodgrupp), HIV, hepatit samt se över ditt skydd för röda hund. Barnmorskan kommer även att mäta ditt blodvärde, blodsocker och blodtryck. Sedan kommer ni att ha ett samtal och du kommer att få svara på frågor om din hälsa samt relation till alkohol, tobak, nikotin och droger.
Alla dessa faktorer är sådana som kan påverka din och det väntade barnets hälsa och utveckling. Därför tillägnas en del besök hos barnmorskan till att prata om dessa samt din fysiska och psykiska hälsa. Om du har ett beroende finns samtal och stöd att få genom mottagningar eller hjälplinjer som är inriktade på alkoholkonsumtion eller rökning, samt för att få stöd och hjälp till att leva hälsosamt både under och efter graviditeten.
Kom ihåg att vårdresan under graviditeten skiljer sig från region till region. Prata med din barnmorska om vad som gäller där just du bor.
Om du vill dela tankar och erfarenheter med andra gravida eller föräldrar kan du alltid vända dig till Baby Journey – The community! Gå mer här!
Fosterdiagnostik:
I första trimestern, troligtvis på hälsosamtalet eller inskrivningssamtalet, så brukar man bli informerad om fosterdiagnostik och vilka alternativ som erbjuds eller ingår där du bor. Fosterdiagnostik handlar om att ta reda på information om barnet med hjälp av ultraljud och kromosomtester. Beroende på var du bor i Sverige så kan det vara olika alternativ som erbjuds, eller så kan du få olika alternativ rekommenderade för dig utifrån ärftlighet eller tidigare graviditeter.
KUB
Det vanligaste kromosomtestet som erbjuds i Sverige är det som kallas för KUB och som visar sannolikheten för att fostret har kromosomavvikelse. Ha med dig att det är frivilligt och att provsvaren är uppskattningar och inte några helt säkra svar. Innan du väljer att göra ett test, oavsett om det är KUB eller något annat kromosomtest, kan det vara bra att fundera kring varför du/ni vill göra testet. Fundera även på hur en sannolikhet för kromosomavvikelser skulle landa hos dig och vad du skulle göra med den informationen.
NIPT
Det kan även erbjudas ett NIPT test, som står för Non Invasive Prenatal Test, beroende på resultatet från KUB-testet. Vid ett NIPT test analyseras tre kromosompar men med en högre säkerhet än KUB, tillsammans med ett ultraljud och blodprov från den gravida. Du kan även bekosta detta test själv om du vill och det inte erbjuds.
Beroende på resultatet från KUB eller NIPT kan man även göra provtagning från moderkaka eller fostervatten, som kan ge ett säkert svar på barnets kromosomer om det behövs. Detta görs på sjukhus.
Fosterdiagnostik skiljer sig mellan regioner. På 1177 kan du se informationsfilmer om tidig fosterdiagnostik och tips på hur du som gravid kan tänka kring olika alternativ och besked.
Om du går in i graviditeten med högt BMI, risk för graviddiabetes, ätstörningar eller liknande, så kommer du få hjälp från din barnmorska. Var inte rädd för att ta upp det här för att få rätt support! Det är din rättighet under gravidresan att få det support som du behöver.
Grattis till din graviditet! I den här artikeln kommer du kunna läsa om allt som rör din graviditet i vecka 5. Här får du information om bebisens utveckling, hur mammans kropp förändras och tipsen du kan behöva på resans gång. I gravid i vecka 5 är embryot lika stort som ett pepparkorn.
Bebis: Det här händer när du är gravid i vecka 5!
Grattis till graviditeten!
Nu är det upp till oss och våra erfarna barnmorskor att guida dig genom de kommande nio månaderna. Vi finns här för att guida och ge stöd under resans gång, men även förse dig med all viktig och intressant information du kan tänkas behöva.
Om du vill dela tankar och erfarenheter med andra gravida eller föräldrar kan du alltid vända dig till Baby Journey – The community! Gå mer här!
Vad händer i gravidvecka 5?
Embryot som du bär på är ungefär två veckor gammalt, men graviditeten benämns som vecka 5. Embryot är en millimeter stor och har tre olika cellager som är starten på det som kommer utvecklas till ett foster. De olika lagrena har redan nu som uppgift att bilda olika delar och organ. Bland annat ska de översta lagret bilda hjärnan, huden och nervsystemet och de understa lagret bilda magsäck och tarmar.
Nidationsblödning
Har du upplevt en mindre blödning vid det här laget? Då kan det bero på den så kallade nidationsblödningen, som är fullt normal och kan uppstå när det befruktade ägget fäster i livmoderslemhinnan. Blödningen kan vara allt från några droppar till en mindre fläck som du ser i underkläderna. Denna kommer från slemhinnan där det befruktade ägget växer in sig. Ofta sker detta för tidpunkten då du förväntar dig att din mens ska komma, vilket gör det klurigt att veta om det är mensen som är på väg eller en nidationsblödning på grund av en befruktning. Om du läser det här har du dock mest troligt anat en graviditet och tagit ett graviditetstest som har bekräftat det.
Befruktning och ägglossning
Nu är du gravid och det betyder att ett (eller två!) ägg har blivit befruktade när du haft ägglossning. Ägglossning sker vanligtvis 12-16 dagar innan kommande mens och innebär att ägget fångas upp av äggledaren inuti kvinnan. Vid befruktning möter sedan mannens spermier kvinnans ägg i den ena äggledaren, där en av spermierna kommer ta sig in i ägget först och vinna tävlingen.
Fyra dagar efter befruktning kommer ägget vandra mot livmodern och runt dag sex kommer det att fästa där. Då är du officiellt gravid! Vid det här laget kallas det befruktade ägget eller embryot för blastocyst och den kommer att kläckas när ett hål bildas i äggskalet. Därefter kommer blastocysten fram till livmodern och bäddar in sig i livmoderslemhinnan.
Väl framme i livmoderslemhinnan delar embryot upp sig. En del bildar moderkaka och fosterhinnor, medan en del bildar själva embryot. Beroende på var i livmodern som embryot fäster kommer moderkakan att utgå därifrån. Det innebär att du kan ha en moderkaka högst upp i livmodern, vilket kallas för fundus. Alternativt i fram-eller bakvägg i livmodern. Du kan även få en lågt växande moderkaka. Det här med moderkakans placering är dock någonting som du kommer att få höra mer om när det närmar sig ultraljud!
Moderkakan och hormoner
I moderkakan bildas hormonet HCG som i sin tur stimulerar produktionen av progesteron. Detta känner du säkert igen från när du tagit ett graviditetstest, då det är nivåerna av HCG som ger effekt på testet och visar om du är gravid eller inte.
Vad är gulekroppen?
På den plats i äggstocken där ditt ägg har lossnat sitter nu istället en gulekropp (eller gulesäck som den också kan benämnas som). Den kallas för corpus luteum på latin, och är egentligen skalresterna från ägget. Gulekroppen producerar det graviditetsbevarande hormonet progesteron, och i äggstockarna produceras hormonet östrogen. Att gulekroppen utsöndrar hormoner sker bland annat för att livmoderslemhinnan ska mogna och göra sig redo att ta emot det befruktade ägget. När moderkakan är bildad längre fram i graviditeten (omkring vecka 10) kommer den att ta över det arbetet!
Det befruktade ägget heter blastoyst i det här stadiet och växer in i livmoderns slemhinna och vägg. En del av blastocysten kommer först att bilda gulesäcken, vilket senare utvecklas till att bilda moderkakan. Den har som största uppgift att ge syre och näringsrikt blod till fostret via navelsträngens kärl, och sedan ta emot det närings- och syrefattiga blodet på tillbakavägen från fostret via navelsträngens kärl.
Mamma: Wow, du bär på ett barn!
Nu är din kropp i full gång och skapar ett embryo.
Ditt mående
Kanske känner du redan av ömmande bröst, illamående och molande smärta i magen? Molvärken liknar den värk som många kvinnor känner av innan mens vilket kan göra det svårt att lista ut om det faktiskt är ett tecken på graviditet eller om mensen är på väg. Lyckligtvis har ditt graviditetstest gett dig ett säkert svar! Faktum är att graviditetstestet inte kan visa fel, även om det kan kännas som att du behöver göra ytterligare en handfull tester för att vara på den säkra sidan.
Om du inte har några graviditetsrelaterade symptom alls så är det fullkomligt normalt. Måendet under graviditeten skiljer sig enormt från kvinna till kvinna. Från och med nu är det bra att gå in med inställningen att aldrig jämföra din graviditet med någon annans.
Folsyra
Alla gravida rekommenderas att ta tillskott av Folsyra (400 mikrogram/dygn) fram till 12:e graviditetsveckan för att minska risken för ryggmärgsbråck hos fostret. Du kan fortsätta med tillskott av folsyra under hela graviditeten om du vill, det är inget som kommer att påverka dig eller graviditeten negativt. Du hittar folsyra på apoteket eller i hälsokostbutiker!
Folsyra är en typ av B-vitamin som framställs på ett konstgjort sätt. Du kan få i dig samma vitamin genom kosten du äter och då benämns den istället som Folat. Livsmedel med högt innehåll av Folat är bland annat: baljväxter, gröna bladgrönsaker, olika sorters kål, bär, mango, fullkornsprodukter och leverpastej. Prova att addera något av dessa alternativ i din vanliga kost, som att lägga till extra gröna bladgrönsaker till middagen, mango till yoghurten eller leverpastej på smörgåsen.
Kontakt med barnmorskemottagningen
När du fått reda på att du är gravid ska du som gravid ringa till den barnmorskemottagning som du vill gå till och berätta att du är gravid. Alla barnmorskemottagningar erbjuder snarlika basprogram enligt regionen du bor i och du kan välja att skriva dig var du vill. Många brukar välja en barnmorskemottagning som ligger nära jobbet eller hemmet.
När du har fått kontakt med din BMM (Barnmorskemottagning) så kommer barnmorskan att boka in ett inskrivningssamtal. När första besöket sker kan variera, men vanligtvis bokas det in mellan vecka 6 och 10. Du behöver inte förbereda dig på något sätt, men om du har frågor kring graviditeten så är besöken hos barnmorskan ett bra tillfälle att ställa dessa.
På det första besöket hos barnmorskan kommer ni att att prata om hur du mår och fastställa ett datum för BF (beräknad förlossning). Sedan kommer barnmorskan bland annat att fastställa din blodgrupp, mäta ditt blodsocker och ta blodtryck. Ni kommer även att boka upp besök framåt, så att du vet hur ofta och när besöken kommer att ske.
Du ska känna dig trygg med din barnmorska och ha möjligheten att bolla tankar, frågor och känslor kring graviditeten. Om någonting inte skulle kännas rätt kan du alltid be om att få träffa en annan barnmorska.
Graviditetsveckor
Graviditetsveckorna börjar räknas från första dagen på din senaste mens, trots att det befruktande samlaget faktiskt inte har ägt rum än vid det tillfället. Runt dag 14 efter din första mens har du ägglossning, och det är bara då som ägget kan bli befruktat av en spermie och leda till en graviditet.
Menscykel och ägglossning
Om din menscykel är 28 dagar, vilket är genomsnittet, så börjar graviditeten alltså räknas två veckor innan själva befruktningen sker. Detta innebär att den faktiska graviditeten är 38 veckor, fastän man brukar prata om en graviditet som 40 veckor. Är din menscykel regelbunden och du får ett positivt graviditetstest den dagen som mensen uteblir så betyder detta att du är i vecka 4+0. Är du gravid för första gången kan räknesättet kännas lite förvirrande, så låt oss reda ut det:
Kort och gott betyder siffran 4 att du har genomgått fyra fullgångna veckor, och +0 innebär att du har genomgått fyra fullgångna veckor och noll dagar (alltså exakt fyra veckor). När du är i 4+6 betyder det fyra fullgångna veckor +6 dagar. Här i Baby Journey Appen kommer du snabbt inse att det står att du är i vecka 5 när du är i vecka 4+0. Låt oss förklara: det betyder att du är inne på den femte graviditetsveckan, men du har inte genomgått fem fullgångna graviditetsveckor än. Föreställ dig hur man pratar inom sport, exempelvis fotboll. 4 minuter är spelade (fyra fullgångna veckor) och den 5:e matchminuten pågår (femte veckan).
För att göra detta ännu lite trixigare så brukar hälso- och sjukvården prata om gestationsveckor. Detta är så många veckor och dagar som fostret faktiskt är. Med andra ord kommer vårdpersonal alltid säga att du är i fjärde veckan när du är i vecka 4+0, medan man i folkmun alltid pratar om den veckan man är inne i, alltså vecka 5.
Har du hört talas om slemproppen och att det kan vara ett tecken på att förlossningen snart startar? Här förklarar vi vad slemproppen är, hur du känner igen den och vad som händer när den lossnar!
Vad är slemproppen?
Slemproppen bildas redan runt fjärde graviditetsveckan och fungerar som en skyddande barriär mellan slidan och livmodern. Den sitter i livmodertappen (cervix) och skyddar fostret mot bakterier och infektioner under hela graviditeten.
När livmoderhalsen börjar mjukas upp, förkortas eller öppnas inför förlossningen, lossnar slemproppen – ibland några veckor innan förlossningen, ibland precis innan.
Snabbt svar:
Slemproppen är en geléaktig plugg som skyddar barnet under graviditeten och lossnar när kroppen börjar förbereda sig för förlossning.
Hur ser slemproppen ut?
Slemproppen kan se lite olika ut från person till person, men den beskrivs ofta som:
Geléaktig, klibbig eller trådig
Rosa, brunaktig eller genomskinlig
Ibland med en liten strimma blod
Den kan komma ut som en stor klump eller i mindre delar under flera dagar. En del märker knappt att den lossnar, medan andra ser det tydligt på toalettpappret.
Snabbt svar:
Slemproppen är ofta tjock och slemmig och kan innehålla lite blod – till skillnad från vanliga flytningar som är tunnare och vitare.
Slempropp eller flytning – hur vet man skillnaden?
Det är vanligt att undra om det man ser är slempropp eller flytning. En enkel tumregel:
Flytningar är tunnt, mjölkvitt eller genomskinligt sekret.
Slemproppen är tjockare, segare och ibland blodblandad.
En liten mängd rosa eller brun slem är normalt, men kontakta alltid barnmorska om du ser färskt blod eller blödning som är mer än några droppar.
Snabbt svar:
Slemproppen känns seg och slemmig, medan flytningar är tunnt och rinnigt. Ser du färskt blod – ring barnmorskan.
Hur nära är förlossningen när slemproppen går?
Det är omöjligt att säga exakt hur lång tid det tar mellan att slemproppen lossnar och förlossningen börjar.
För vissa lossnar den veckor innan förlossningen, medan den för andra kommer samtidigt som de första värkarna.
Om du får regelbundna, smärtsamma sammandragningar efter att slemproppen gått – då är förlossningen sannolikt igång.
Snabbt svar:
Slemproppen kan lossna veckor, dagar eller timmar före förlossningen. Det betyder att kroppen förbereder sig – men inte att det startar direkt.
När ska man kontakta vården?
Du behöver inte ringa vården bara för att slemproppen gått. Men du bör kontakta barnmorska eller förlossningen om du:
Ser färskt, rött blod (inte bara strimmor)
Får värk som inte går över vid vila
Upplever att vattnet gått
Annars är det bara att ta det lugnt – kroppen gör sig redo för den stora stunden.
Sammanfattning – slemproppen i korthet
Bildas tidigt under graviditeten som skydd för fostret
Lossnar när livmoderhalsen mjukas upp inför förlossningen
Kan vara rosa, brun, slemmig eller blodblandad
Kan lossna veckor eller timmar före förlossningen
Ofarligt och helt normalt
Att slemproppen lossnar kan kännas spännande. Du behöver dock inte kontakta vården eller göra något annat för att den lossnat. Om du tror att förlossningen närmar sig kan du hålla utkik efter andra tecken på att förlossningen är på gång! Nu är det bara att vänta på det första mötet med din bebis.
FAQ – Vanliga frågor om slemproppen
1. Hur vet jag att det är slemproppen och inte flytningar? Slemproppen är seg och klibbig, ofta färgad i rosa eller brunt – flytningar är tunnare och vitare.
2. Gör det ont när slemproppen lossnar? Nej, det känns sällan. Du kanske märker det först när du torkar dig.
3. Kan slemproppen lossna i delar? Ja, den kan komma ut successivt under flera dagar.
4. Vad betyder det om slemproppen har blod i sig? En liten mängd gammalt blod är normalt, men färskt blod bör alltid kontrolleras.
5. Måste jag ringa förlossningen när slemproppen gått? Inte om du mår bra och inte blöder färskt. Vänta på andra tecken som värkar eller vattenavgång.
6. Kan slemproppen bildas igen? Ja, i vissa fall kan kroppen producera nytt slem om förlossningen dröjer.
Att vänta barn väcker många känslor – glädje, nyfikenhet, spänning och ibland även oro. Ett tidigt ultraljud kan vara ett sätt att realisera sin graviditet, och något som många gravida i Sverige väljer att göra idag. Hos Aleris Ultragyn i centrala Stockholm kan du enkelt boka ett tidigt ultraljud och få svar på dina frågor kring graviditeten.
Aleris Ultragyn har en erfaren barnmorskemottagning, som möter gravida med både expertis och omtanke. Förutom rådgivning och stöd genom hela graviditeten erbjuder de även tidiga ultraljud på sin ultraljudsmottagning – en möjlighet att följa graviditeten i tidigt skede i en trygg och lugn miljö.
I den här artikeln har deras barnmorskor samlat svaren på de vanligaste frågorna kring ultraljud, så att du kan känna dig trygg och förberedd inför ett besök.
Varför ska jag göra ett tidigt ultraljud?
Ett tidigt ultraljud ger dig en första bekräftelse på graviditeten och visar om allt utvecklas som det ska. Många upplever det som en lugnande stund. Det är även ett tillfälle där du ser hur många foster som finns i magen – ca 2% av alla graviditeter i Sverige är tvillinggraviditeter!
Jag är orolig inför mitt ultraljud – är det vanligt?
Ja, det är helt normalt att känna oro inför ultraljudet. Många gravida vill tidigt se om allt ser bra ut. Ett tidigt ultraljud kan ge den tryggheten.
När kan jag göra ett tidigt ultraljud?
Mellan vecka 8 och 11 kan man vid ett tidigt ultraljud se fostret och eventuell hjärtaktivitet.
När gör man det första ultraljudet via vården?
Det första ultraljudet erbjuds vanligtvis från vecka 12 i samband med s.k. KUB. Många väljer att komplettera med ett tidigt ultraljud innan dess för extra trygghet.
Hur bokar jag mitt tidiga ultraljud?
Du bokar enkelt själv – utan remiss. Välj en tid som passar dig på Aleris Ultragyn genom att klicka här.
Hur många ultraljud gör man under graviditeten?
Vanligtvis erbjuds två ultraljud via vården – men många vill se sitt barn tidigare och följa utvecklingen på nära håll. Med ett tidigt ultraljud får du svar.
Behöver jag kissa innan ultraljudet?
Vid tidiga ultraljud kan en lätt fylld blåsa ge en tydligare bild, därför är det bra om du inte har kissat på två timmar innan besöket (om det går!). Vid vaginalt ultraljud spelar det ingen roll.
Vad kostar ett tidigt ultraljud?
Ett tidigt ultraljud hos Aleris Ultragyn kostar 650 kr. Det bokas enkelt via hemsidan eller telefon, klicka här för att läsa mer!
Finns det någon risk med ett tidigt ultraljud?
Nej, ultraljud är en säker och beprövad metod som används inom vården över hela världen. Undersökningen görs med ljudvågor, inte strålning, och påverkar varken dig eller barnet.
I många andra länder görs betydligt fler ultraljud än vad som ingår i den svenska mödravårds-resan, så det är varken farligt eller ovanligt att göra fler ultraljud, speciellt inte tidigt i graviditeten.
De första veckorna bär på mycket förväntan och drömmar. Att få se en liten glimt av det som växer kan bli ett minne att bära med sig länge. Här kan du se lediga tider för att boka ett tidigt ultraljud hos Ultragyn 💛
Vaccinationer är en av de viktigaste åtgärderna för att skydda barn mot allvarliga sjukdomar. Genom det allmänna vaccinationsprogrammet får barn i Sverige gratis skydd mot flera smittsamma sjukdomar som tidigare var både vanliga och livshotande. Här listar vi alla vaccinationer som ingår i programmet, varför de är viktiga och när de ges.
Rotavaccination
Skyddar mot: Rotavirus, som orsakar kraftig magsjuka och uttorkning, särskilt hos små barn.
Dos 1: Ges när barnet är 6–8 veckor gammalt.
Dos 2: Ges vid 3 månaders ålder.
Dos 3: Ges vid 5 månaders ålder.
Vaccinet ges i form av droppar i munnen och skyddar effektivt mot en av de vanligaste orsakerna till magsjuka hos spädbarn.
Vaccination mot difteri, kikhosta, stelkramp, polio, hepatit B, Haemophilus influenzae och pneumokocker
Skyddar mot: Sju allvarliga sjukdomar som orsakas av bakterier eller virus. Sjukdomarna sprids via luftsmitta, droppsmitta eller kontaktsmitta och kan leda till komplikationer som hjärnhinneinflammation, lunginflammation eller förlamning. Tack vare vaccinationerna är dessa sjukdomar ovanliga i Sverige.
Dos 1: Ges vid 3 månaders ålder.
Dos 2: Ges vid 5 månaders ålder.
Dos 3: Ges vid 12 månaders ålder.
Vaccinationen ges som två sprutor – en i vardera lår – vid varje tillfälle.
Vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR)
Skyddar mot: Tre virusinfektioner som kan ge allvarliga komplikationer som hjärninflammation, infertilitet och fosterskador.
Dos 1: Ges vid 18 månaders ålder.
Vaccinationen ges som en spruta i låret. Vid planerad utlandsresa kan tidigare vaccination övervägas – prata med er BVC-sköterska för rådgivning.
Påfyllnadsdos mot polio, difteri, stelkramp och kikhosta
Skyddar mot: Fyra sjukdomar som kan orsaka allt från förlamning och andningsproblem till långvarig hosta.
Dos 1: Ges vid 5 års ålder.
Denna påfyllnadsdos ges som en spruta i armen och stärker det skydd som byggts upp under spädbarnsåren.
Andra vaccinationer som går att ta utanför det allmänna vaccinationsprogrammet för barn:
Vaccin mot vattkoppor – kan ges från 9 månaders ålder.
Vaccin mot TBE – kan ges från 1 års ålder.
Dessa vaccinationer får du bekosta själv och tas hos en vaccinationsmottagning.
Inför resan:
Inför utlandsresa kan det vara värdefullt att prata med en vaccinationsmottagning för att se om ni behöver ta något ytterligare vaccin än det som ditt barn redan fått genom vaccinationsprogrammet.
Om du som förälder har ursprung från ett land med hög risk för TBC (tuberkulos) eller vistats i miljöer under en längre period där TBC förekommer kan ditt barn via BVC få vaccinationer mot detta. Din BVC sköterska kommer att informera dig om det är aktuellt men fråga om du har funderingar!
Du kan alltid prata med din BVC-sköterska om du har frågor eller funderingar kring vaccinationerna!
Julen är en tid av glädje och samvaro, men för många kan den också bli en stressig period för plånboken. Här är våra bästa tips för att sätta upp en julbudget, göra smarta julklappsinköp och hålla nere kostnaderna under julens firanden.
Sätt en realistisk julbudget!
Börja med att skriva ner alla utgifter du förväntar dig under julen: julklappar, mat, dekorationer och eventuella resor. Bestäm sedan hur mycket du har råd att spendera totalt och fördela beloppet mellan kategorierna.
Tips: Använd en app för budgetering eller en enkel lista i mobilen för att hålla koll på utgifterna.
Gör en lista och håll dig till den
Innan du börjar handla, skapa en lista över alla personer du ska köpa julklappar till och sätt en gräns för hur mycket du ska spendera på varje person. Håll dig till listan och undvik impulsköp!
Planera dina julklappsinköp i förväg
Att vara ute i sista minuten kan leda till dyra panikköp. Börja leta efter julklappar tidigt för att dra nytta av reor och kampanjer. I Baby Journey har vi många fina erbjudanden från våra samarbetspartners!
Tips: Om du har många barn i släkten, överväg att köpa grupppresenter, som spel eller pyssel, istället för individuella gåvor.
DIY: Skapa egna julklappar
Hemmagjorda julklappar är personliga och budgetvänliga.
Några idéer:
Baka pepparkakor eller julgodis och förpacka dem fint i cellofan.
Skapa en fotobok eller printa ut familjefoton i fina ramar.
Gör egna ljus, tvålar eller stickade accessoarer.
Köp begagnat eller tänk second-hand
Många leksaker, böcker och spel finns i utmärkt skick på second hand-butiker eller via köp- och säljgrupper. Att köpa begagnat är inte bara snällt mot plånboken utan även mot miljön.
Gör julfirandet till en knytis
Istället för att själv stå för all julmat, be gästerna att bidra med en rätt var. På så sätt delar ni på kostnaderna och får dessutom en mer varierad buffé.
Begränsa antalet julklappar
Diskutera med familj och vänner om att dra ner på julklapparna. Ni kan exempelvis:
Köra ett julklappsspel där varje person köper en present för ett fast belopp.
Bara köpa till barnen och hoppa över vuxna.
Sätta ett tak för hur mycket varje present får kosta.
Hyr eller låna istället för att köpa
Behöver du extra bord, stolar eller juldekorationer för festen? Kolla om du kan låna av grannar eller familj istället för att köpa nytt.
Hitta gratis julaktiviteter
Julens magi behöver inte kosta. Gå på julmarknader, pynta hemmet med barnen eller ta en promenad och titta på julbelysningen i området. Det är både kostnadsfritt och skapar mysiga minnen tillsammans.
Med lite planering och kreativitet kan du njuta av en härlig jul utan ekonomisk stress. Kom ihåg att det är samvaron och de små stunderna som skapar julens magi – inte hur mycket pengar du spenderar. God jul!
Psst! Do you wish to visit the site in another language?
