Hösten 2023 gick Svenska Barnläkarföreningen ut med nya rekommendationer gällande digitala medier och skärmtid för barn mellan 0-5 år. Vad säger egentligen forskningen, är det farligt för barn att använda skärmar eller inte? 

Skärmar av olika slag utgör idag en stor del av människors vardag. Allt från TV, datorskärm, plattor och smarttelefoner används i stora drag både för underhållning och för flera praktiska användningsområden i vardagen. Trots dessa många fördelar, finns också en del nackdelar när det kommer till användandet av skärmar. Det gäller mest för våra allra minsta.

Efter att Statens Medieråd gjort regelbundna kartläggningar har man kommit fram till att det blir allt vanligare att spädbarn exponeras för skärmar. Men små barns hjärnor kan inte ta till sig fördelarna av innehållet som visas på skärmen eftersom de inte har mognat tillräckligt än, och forskningen visar att utvecklingen kan påverkas negativt av tidig användning av skärmar. Rekommendationerna lyder därför att de yngsta barnen inte bör använda skärmar alls.

Hur påverkas små barn av skärmar? 

Barns utveckling främjas i samspel med andra människor och den trygga relationen med föräldrar gör att barn kan utforska sin omvärld mer och förstå den bättre. Allt från språkutveckling, inlärning, minne och impulskontroll främjas av det sociala samspelet med andra människor – och det motsatta när det kommer till tidig användning av skärmar!

Hur ser de rekommendationerna ut mer exakt? 

För barn mellan 0-2 rekommenderas inget användande av digitala skärmar. Sedan rekommenderas högst en timme om dagen för barn upp till 5 års ålder. Man vill förebygga utvecklingen av ohälsosamma vanor som kan kopplas till skärmar av olika slag och det är viktigt att barn får utrymme för hälsofrämjande aktiviteter, som rörelse, lek och samspel med andra människor.

Hur påverkar föräldrarnas användande av skärmar? 

Din skärmtid påverkar barnet och barn vill göra som föräldrarna gör. Vuxnas engagemang, särskilt föräldrarnas, utgör en viktig del av barns utveckling och forskning betonar verkligen vikten av föräldrar som förebilder när det kommer till skärmtid. En konsekvens av föräldrarnas användning av sociala medier framför barnet är att det kan förhindra den sociala kontakten, vilket i sin tur kan skapa en negativ spiral av negativa beteenden som behovet att påkalla förälderns uppmärksamhet från skärmen.

Växla skärmtid och aktivitet, ute som inne

Att uppleva saker och händelser ska vara lustfyllt och roligt! Det är alltså bra att skapa en balans mellan aktiviteter och skärmtid i vardagen. Har du fler frågor och funderingar kring skärmar och skärmtid så kan du vända dig till BVC eller ta del av informationen från Svenska Barnläkarföreningen.

Ibland kan fantasin hos dig som förälder tryta. Vad ska vi hitta på idag då? Barn har
oändligt med ork och vi föräldrar vill ofta möta våra barn i roliga aktiviteter, men vad
finns det att hitta på där ute? Här kommer några tips på roliga aktiviteter för dig med
barn mellan 3-5 år!

Aktiviteter

Att ha en tre, fyra- eller femåring i familjen innebär massor av energi, nyfikenhet och
upptäckarlust. Barn i den här åldern älskar att leka, testa nya saker och utveckla sina
färdigheter genom lekfullt lärande. Här är tio roliga och stimulerande aktiviteter som passar
perfekt för små äventyrare!

1. Skattjakt hemma eller utomhus

Göm små skatter, som favoritfrukten eller klistermärken, och ge ut ledtrådar som ditt barn får
följa. Perfekt för att träna problemlösning och tålamod!

2. Bygg en koja

Använd filtar, kuddar och stolar för att skapa en mysig koja. Ni kan leka där, läsa böcker eller
ha ett eget litet ”hem” att inreda.

3. Måla och pyssla

Låt kreativiteten flöda med fingerfärg, klippa och klistra eller göra enkla pärlarmband. Enkla
pysselprojekt ger barn möjlighet att uttrycka sig fritt!

4. Laga mat tillsammans

Låt ditt barn vara med i köket! Enkla recept som att baka muffins, göra fruktsallad eller
smörgåsar blir både lärorikt och gott.

5. Rörelselekar utomhus

Hoppa hage, spela boll, cykla eller springa hinderbana i trädgården. Perfekt för att träna
motorik och få frisk luft!

6. Rollek och fantasilek

Leka affär, doktor, superhjältar eller café – låtsaslekar är både roliga och utvecklande för
språket och den sociala förmågan.

7. Naturutflykter

Gå ut och upptäck skogen, parken eller stranden. Samla löv, leta insekter eller bygg en liten
koja av pinnar!

8. Dans och musikstund

Sätt på favoritlåtar och ha en dansfest eller testa att spela på enkla instrument. Musik hjälper
till att utveckla rytm och kroppskontroll!

9. Läsa sagor och berätta historier

Böcker öppnar upp en värld av fantasi och kunskap. Låt ditt barn välja en favoritbok eller
hitta på en saga tillsammans!

10. Vattenlek

På sommaren kan ni ha vattenkrig, leka med vattenballonger eller fylla en balja med
leksaker för båtlekar. Enkla nöjen som ger stor glädje!

Att göra aktiviteter tillsammans skapar härliga minnen och stärker relationen mellan förälder
och barn. Genom lek utvecklas barnet både socialt, motoriskt och kognitivt – samtidigt som
ni har roligt tillsammans!

Har du en liten där hemma som vill men inte alltid vågar? Efter några år på förskola
kommer de flesta barn upp i en ålder där de vill våga mer i relation till kompisar,
sociala samspel och aktiviteter. Men hur ska vi som föräldrar stötta dem i deras mod
på bästa möjliga sätt?

Många barn runt 4-5 år kan känna sig osäkra i nya situationer, vid lek med kompisar eller
när de ska testa något nytt – samtidigt som de kan vara redo för det! Som förälder kan du
hjälpa ditt barn att utveckla mod och självförtroende genom små, trygga steg. Vi har samlat
några konkreta tips som du kan ha med dig när du stöttar ditt barn till att våga mer!

Uppmuntra små utmaningar

Låt barnet möta nya situationer i sin egen takt, men uppmuntra små steg utanför
trygghetszonen. Om ditt barn är blygt på lekplatsen kan du börja med att leka tillsammans
och sedan gradvis låta barnet närma sig andra barn!

Bekräfta känslor och visa förståelse

Det är normalt att känna sig osäker ibland. Istället för att säga ”du behöver inte vara rädd”,
kan du säga ”jag förstår att det känns lite läskigt, men jag är här och stöttar dig”. Genom att
bekräfta känslorna visar du att det är okej att vara nervös.

Var en förebild

Barn lär sig mycket genom att titta på sina föräldrar. Visa själv hur du hanterar nya eller
utmanande situationer med en positiv inställning. Om du visar att det är okej att misslyckas
och försöka igen, lär sig ditt barn att mod handlar om att våga även när det känns svårt.

Öva sociala situationer genom lek

Om ditt barn är osäkert när det kommer till att prata med nya kompisar, kan ni öva genom
rollspel hemma. Lek ”träffa en ny vän” och låt ditt barn prova att säga hej och fråga om hen
får vara med och leka. Att träna i en trygg miljö kan göra det lättare i verkligheten.

Beröm ansträngningen, inte bara resultatet

Fokusera på att berömma ditt barn för att hen vågade försöka snarare än själva
prestationen. Säg till exempel: ”Jag såg att du vågade gå fram till den nya kompisen, vad
modigt av dig!”. Det hjälper barnet att känna stolthet över sitt mod oavsett utfallet.

Skapa en trygg grund

Ett barn som känner sig tryggt hemma vågar mer ute i världen. En stabil vardag med kärlek
och stöd ger barnet en starkare grund att bygga sitt mod på.

Genom att stötta ditt barn på rätt sätt kan du hjälpa det att bli tryggare i sig själv och våga
mer i vardagen. Med tålamod, uppmuntran och små steg kan modet växa fram naturligt!

Att hantera konflikter med ett barn som är mellan 3-5 år kan vara en utmaning, men det finns strategier som kan underlätta och stärka relationen mellan dig och ditt barn. Små barn befinner sig i en fas där de testar gränser, utvecklar sin självständighet och lär sig att hantera sina känslor. Konflikter är en naturlig del av denna utveckling, men genom att förhålla dig lugn och konsekvent kan du skapa en trygg miljö där barnet får lära sig att lösa problem på ett positivt sätt!

Varför uppstår konflikter?

Barn i denna ålder har fortfarande en begränsad förmåga att reglera sina känslor och förstå konsekvenserna av sitt beteende. Konflikter kan uppstå av olika skäl, exempelvis:

• Barnet vill testa sin självständighet.
• Trötthet eller hunger leder till frustration.
• Begränsningar eller regler känns orättvisa.
• Barnet saknar ord för att uttrycka sina känslor.

Som förälder kan du inte helt undvika konflikter, men du kan påverka hur de utvecklas och hur de kan lösas på ett konstruktivt sätt!

7 tips för att hantera konflikter med ditt barn

1. Boosta positiv uppmärksamhet
   

   Se till att ditt barn får mer positiv än negativ uppmärksamhet. Beröm och uppmuntra barnet när det gör något bra, istället för att bara uppmärksamma negativt beteende. Genom att bygga en stark och trygg relation kan du minska behovet av att barnet söker uppmärksamhet på negativa sätt.

2. Bekräfta barnets känslor
   

   När barnet blir argt eller ledset, visa att du förstår och bekräfta deras känslor: ”Jag ser att du är ledsen för att vi måste gå hem från parken och jag förstår att det är tråkigt.” Att bekräfta känslor hjälper barnet att känna sig sedd och förstådd.

3. Var tydlig med gränser och förväntningar
   

   Små barn behöver tydliga gränser och konsekventa regler. Om barnet vet vad som gäller blir det enklare att förstå varför vissa saker inte är tillåtna. Håll instruktionerna enkla och förstärk med konsekvens: ”Vi slår inte. Om du blir arg kan du säga det istället.”

4. Ge barnet valmöjligheter
   

   I stället för att ge order kan du erbjuda barnet val mellan två alternativ: ”Vill du borsta tänderna nu eller om fem minuter?” eller ”Vill du ha den gröna eller gula tröjan idag?” Det här ger barnet en känsla av kontroll och minskar risken för konflikt.

5. Använd avledning och humor
   

   Ibland kan det hjälpa att avleda barnets uppmärksamhet eller använda humor för att bryta en konfliktspiral. Om barnet vägrar ta på sig skorna kan du säga: ”Oj, jag undrar om vi kan trolla på skorna idag!” eller ”Ska skorna sitta på fötterna eller på huvudet?” Att göra det till en lek kan avdramatisera situationen.

6. Ta en paus om konflikten eskalerar
   

   Om både du och barnet blir upprörda, ta en kort paus för att lugna ner situationen. Säg exempelvis: ”Vi tar en paus och pratar om det här snart igen.” Ibland behöver barn bara lite tid för att samla sig.

7. Lär barnet att lösa konflikter
   

   Förklara lugnt och pedagogiskt hur barnet kan uttrycka sina känslor och hantera konflikter på ett positivt sätt. Öva tillsammans genom att låtsas spela upp situationer och visa hur man kan använda ord istället för att skrika eller slå.

Konflikter som en del av lärandet

Det är viktigt att komma ihåg att konflikter mellan föräldrar och barn är en naturlig del av barns utveckling. Genom att hantera dem på ett lugnt och respektfullt sätt hjälper du barnet att lära sig självreglering och problemlösning. Att ha ett långsiktigt perspektiv och se konflikter som möjligheter att lära ditt barn viktiga livsfärdigheter kan göra vardagen lite enklare och mer harmonisk för både dig och ditt barn.

Genom att vara närvarande, tydlig och lyhörd kan du minska konflikterna och samtidigt stärka relationen med ditt barn!

Under sitt första halvår är barnet helt beroende av dig, och utvecklas tillsammans med dig och andra som finns nära. Barnet lär sig använda sina sinnen och söker mer och mer kontakt.

Spädbarnets behov av rörelse!

Ett barns motoriska utveckling följer ett mönster och det finns sällan skäl att påskynda den. Alla barn utvecklas i olika takt, även om utvecklingen sker efter en viss förutbestämd plan. Några hoppar över ett steg, som till exempel att krypa. Att lära sig en ny rörelse är många gånger svårt och det krävs mycket övning innan barnet kan göra rörelsen utan att behöva tänka.

Till en början lär sig barnet att kontrollera huvudet och nacken, därefter armarna och överkroppen och sist benen. Det är nödvändigt att kunna balansera sitt huvud innan det är möjligt att lära sig att sitta eller stå. Barnet behöver alltså inte någon särskild träning i motoriska färdigheter, till exempel för att lära barnet att krypa. Det som är betydelsefullt är att barnet får möjlighet att använda sina förmågor. Att vara på golvet tillsammans med sitt barn och då låta barnet ligga på mage ger bra stimulans. Att leka är viktigt för alla barn, liten som stor. Leken kan jämföras med den vuxnes vardagsmotion.

För spädbarnet är det viktigt att ligga på mage i vaket tillstånd, börja med korta stunder om barnet blir trött. I magläge stimuleras barnets motoriska utveckling, barnet tränar sin balans och sina muskler och får en bättre huvudkontroll. Börja vänja barnet vid att ligga på mage redan från början, en liten stund varje gång barnet är vaket. På så sätt blir magläget något naturligt för barnet. Det brukar vara lättare för barnet att ligga på ett lite fastare underlag, som en tunn madrass på golvet och ibland underlättar det om barnet har en ihoprullad handduk under bröstkorgen. Att ligga på mage är första steget för att lära sig att vända sig runt, åla sig fram och krypa.

Små barn behöver inte organiserad aktivitet, bara att titta på förälderns ansikte är jättespännande! Föräldern kan lägga sig på mage mittemot, ha ögonkontakt och prata med barnet. Att ligga på mage förhindrar också ensidig belastning på barnets bakhuvud, något som kan påverka skallens form då ett spädbarns skallben är mjukt och formbart. Ligger barnet i samma ställning mot ett fast underlag riskerar skallformen att bli sned. Om barnet alltid ligger stilla på rygg riskerar skallformen att bli platt baktill. Variera huvudställningen då barnet ligger i ryggläge så att barnets huvud är vänt omväxlande åt höger och åt vänster. Att ha barnet i babysitter eller bilbarnstol (då man inte åker bil) och att barnet sitter i bärsele under längre stunder innebär en passiv sittställning och kan också påverka barnets skallform. Glädjen i att röra sig finns naturligt hos barnet och det är den vuxnes roll att skapa förutsättningar för detta.

Vill du läsa fler artiklar om spädbarn? Klicka här!