Sponsrat av Länsförsäkringar

Det kan vara svårt att veta exakt vad en gravidförsäkring kan hjälpa till med och vad den täcker. Tydliga exempel på varför man bör teckna en gravidförsäkring brukar underlätta för att förstå vad den kan göra för dig – och det är precis det vi ska hjälpa dig med i två exempel nedan!

En gravidförsäkring är en försäkring som du enbart behöver ha under några månader av ditt liv, men som kan göra stor skillnad för dig om något oförutsägbart inträffar. En ekonomisk trygghet och ett stöd är en sådan sak som din gravidförsäkring hjälper dig med – men när är det? Nedan har vi tagit upp två exempel där Länsförsäkringars Gravidförsäkring kommer in och hjälper till med ekonomisk ersättning.

Det är lätt att tänka att ”det där händer inte mig” – men vem som helst kan råka illa ut och en försäkring finns för att hjälpa till.

Exempel 1: Havandeskapsförgiftning

På MVC visar det sig att en blivande mamma har fått högt blodtryck i åttonde månaden och skickas därför till sjukhus. Hon blir inlagd då hon drabbats av havandeskapsförgiftning. Det leder till att hon efter 4 dagar måste göra ett akut kejsarsnitt. Barnet föds för tidigt och därmed behöver de stanna kvar på neonatal-avdelningen.

Såhär mycket betalas ut:

Ersättningen är skattefri och landar totalt på 17 300 kr

• Ersättning för havandeskapsförgiftning 3 000 kr
• Sjukhusvistelse mamma 4 dagar 800 kr
• Akut kejsarsnitt 1 500 kr
• Sjukhusvistelse barn 60 dagar 12 000 kr

Om mamman endast haft Gravid Gratis hade ingenting av ovanstående ersatts.

Exempel 2: Ett barn som föds med en diagnos

Vid rutinultraljudet upptäcks en hög risk för att det ofödda barnet kan ha en medfödd sjukdom. Barnet föds med diagnosen downs syndrom. Eftersom mamman hade tecknat och betalat för gravidförsäkringen innan rutinultraljudet gjordes, kunde de få ersättning för diagnosen. Ersättningen är skattefri.

Såhär mycket betalas ut:

Ersättning downs syndrom 50 000 kr

Om mamman endast haft Gravid Gratis hade ovanstående inte ersatts.

Såhär gör Länsförsäkringar för att komma fram till varje ersättningsbelopp:

Ersättningsbeloppen ser olika ut beroende på vad det är som har inträffat. De olika ersättningsnivåerna och exakta belopp kan du läsa om hos Länsförsäkringar.

Bedömningsprocessen för att avgöra en exakt ersättning brukar gå till på följande vis:

• Skaderegleraren brukar vanligtvis hämta in journaler från vårdgivare och gör sedan en bedömning utifrån på om händelsen är ersättningsbar.
• Vid skadehändelser där fasta belopp gäller görs en bedömning på om skadan uppfyller kraven enligt försäkringens villkor innan en utbetalning görs.
• För skador som ersätts med medicinsk invaliditet kan beslut om ersättning göras först när det går att fastställa medicinsk invaliditetsgrad.

Teckna en gravidförsäkring hos Länsförsäkringar och läs mer genom att klicka på länken.

Glöm inte att även teckna en barnförsäkring så tidigt som möjligt när ditt barn är fött. Läs mer om de olika paketen hos Länsförsäkringar

Sponsrat av Länsförsäkringar

En gravidförsäkring är det enda försäkringsskydd som finns för ett ofött barn. Betalvarianten av försäkringen innebär ett skydd ifall ditt barn skulle födas med en sjukdom eller drabbas av en skada i samband med förlossningen. Gravidförsäkringar finns i olika varianter och här reder vi ut vad de två varianter från Länsförsäkringar innebär.

Länsförsäkringar finns så du och dina närmaste kan känna er trygga, oavsett vilka svängar livet än tar. Här kan du läsa mer om de gravidförsäkringar som Länsförsäkringar erbjuder och köpa en försäkring.

Vad för gravidförsäkringar kan jag välja på?

Hos Länsförsäkringar erbjuds en gratis gravidförsäkring samt en gravidförsäkring som du betalar för.

Hur skiljer sig Gravid Gratis och Gravidförsäkring åt?

Gravid Gratis är en kombinerad olycksfallsförsäkring och dödsfallsersättning medan Gravidförsäkringen har ett mycket mer utökat skydd. Vad menar vi med det kanske du undrar? Oroa dig inte – nu reder vi ut begreppen så det blir lätt för dig att fatta beslut om vilken försäkring du ska teckna och varför!

Det finns ingen anledning att tacka nej till något som är gratis, men tänk på att skyddet i gratisvarianten är begränsat och att det inte finns möjlighet till ersättning ifall du skulle föda ett barn som skulle visa sig ha en sjukdom.

I Gravidförsäkringen du betalar för så får du ett utökat skydd och försäkringen gäller om barnet skulle födas med en sjukdom. Du har även rätt till ersättning om en förlossningsskada på barnet skulle uppstå, exempelvis om barnet skulle skadas av syrebrist under förlossningen. Dessutom finns ett skydd om barnet blir sjukt under de första sex månaderna efter födseln och försäkringen ersätter även vissa komplikationer hos den gravida, som havandeskapsförgiftning, akut kejsarsnitt, svårare bristningar och blodpropp under graviditet. Så Gravidförsäkringen är en långt mycket mer täckande produkt än Gravid Gratis.

Vad exakt skyddar Länsförsäkringars Graviditetsförsäkring för?

• Du får en ersättning på 50 000 kronor som kan betalas ut om barnet föds med vissa allvarliga diagnoser. Exempel på dessa diagnoser kan du läsa mer om hos Länsförsäkringar.
• En förlossningsskada på barnet jämställs med en sjukdom, därför finns det möjlighet till ersättning om barnet exempelvis får en hjärnskada på grund av syrebrist under förlossningen som leder till en bestående funktionsnedsättning. Utan en Gravidförsäkring är barnet annars helt oförsäkrat i det skedet.
• Sjukhusvistelse med 200 kronor per dag om ditt barn blir kvar på sjukhuset efter förlossningen eller om den gravida behöver vistas på sjukhuset vid graviditet eller vid förlossningskomplikationer.
• Vid en krisreaktion, till exempel i samband med att barnet blir allvarlig sjukdom och ni behöver träffa en psykolog, ersätter vi behandlingar för kristerapi upp till en kostnad av 15 000 kronor per person.
• Ersättningen till den gravida vid vissa komplikationer i samband med graviditet och förlossning är 3 000 kronor för en komplikation. Därefter är ersättningen 1500 kronor per komplikation.

När och hur ska jag teckna en gravidförsäkring?

Så snart som möjligt! Gravidförsäkringen börjar tidigast gälla i graviditetsvecka 15 + 0 för den gravida och den andra föräldern, och i graviditetsvecka 22 + 0 för barnet. Om du väljer att köpa en betald gravidförsäkring, se till att betalningen görs tidigt, redan innan du gör ditt första ultraljud. Om du väntar och en skada eller sjukdom upptäcks vid ultraljudet innan du betalt försäkringen blir det ingen ersättning.

Nästa steg: Barnförsäkring
En betald gravidförsäkring ger alltså ett skydd som du inte kan få på annat sätt och gäller till barnets sexmånadersdag.

När graviditeten är över och barnet kommit är det dags för nästa steg – en barnförsäkring. Även denna rekommenderar vi er att teckna så snart som möjligt efter att barnet är fött och mer information om detta hittar ni i vår artikel Det här är en barnförsäkring.

Läs mer om de gravidförsäkringar som Länsförsäkringar erbjuder och teckna en försäkring!

IVF (in vitro-fertilisering) kallas också för provrörsbefruktning och innebär att befruktning sker utanför kroppen i ett laboratorium. Kvinnan får du medicin som hjälper kroppen att bli redo att befruktas.

Några dagar efter att befruktningen har skett och embryot börjat dela på sig, återförs embryot till livmodern. Förhoppningsvis kommer det där sedan att fästa och fortsätta att dela på sig och till slut utvecklas till ett foster och sedan ett fött barn. Omkring fyra procent av alla barn som föds har kommit till livet med hjälp av IVF.

Vad är IVF?

IVF är en förkortning av vitro-fertilisering och kallas också för provrörsbefruktning. Det innebär att ägg plockas ut och befruktas utanför kroppen i ett labratorium. Efter ett par dagar placeras embryot i livmodern och förhoppningsvis fastnar det och utvecklas till ett barn.

Vem kan göra IVF?

Om du/ni inte kan bli gravida på naturlig väg påbörjas en utredning för att fastställa orsaken till den ofrivilliga barnlösheten. Om det inte finns några kända bakomliggande orsaker så brukar man söka hjälp efter att ha försökt bli gravida på naturlig väg i ett år.

Utredningen kan exempelvis visa att en skada finns på äggledaren eller att graviditeten försvåras av endometrios. Ibland kan det röra sig om underliggande sjukdomar hos någon av er som upptäcks och som ibland kan medicineras och fertiliteten förbättras. I vissa fall kan det röra sig om nedsatt funktion av spermier eller ägg, eller att ni som samkönat par eller självstående inte har tillgång till spermier. Det går att donerade ägg eller spermier. Ibland går det inte heller att fastställa orsaken till ofrivillig barnlöshet.

IVF går under högkostnadsskyddet om du går via det regionala kösystemet. Hur lång kön är beror på vilken region du tillhör. Du har rätt att söka vård i en annan region, och hamnar då i dess kö. Hur många försök du får via högkostnadsskyddet varierar mellan regionerna. Väljer du istället att gå direkt till en privatklinik betalar du enligt deras avgifter. För att få IVF finansierat via regionerna krävs det att du som kvinna är under 40 år och som man max 55 år. Är det så att du som kvinna har nedfrysta ägg kan du använda dig av dessa innan din 45-årsdag. Om ni som par redan har gemensamma barn (biologiska eller adopterade), eller om du som självständig kvinna redan har barnen, erbjuds inte IVF via högkostnadsskyddet, utan ni kommer då att få betala provat.

Har IVF en åldersgräns?

Vid en offentligt finansierad och assisterad behandling ska kvinnan och partners ålder vara minst 25 år. Kvinnan måste dock vara under 40 år vid samtliga behandlingstillfällen, och mannen under 56 år.

Kan man göra IVF som ensamstående?

Ensamstående kvinnor kan få assisterad befruktning i Sverige sedan 2016. Det finns en del kriterier att fylla för att få genomgå en IVF behandling via offentligt finansierad behandling. Kvinnan får exempelvis inte vara förälder till ett annat barn, måste vara självförsörjande och ha ett svenskt medborgarskap. Läs mer om detta HÄR.

IVF – hur går det till?

Det finns olika sätt att göra IVF på och de sker efter en individuell läkarbedömning. Du kan behöva medicineras för att hamna i ett klimakterieliknande tillstånd för att sedan få mediciner som stimulerar äggblåsorna. Du kan också få medicin under din naturliga cykel som stimulerar äggblåsorna samtidigt som du får läkemedel som förhindrar att ägglossningens sker. På båda sätten vill man försöka stimulera att så många äggblåsor som möjligt bildas. När tillräckligt många äggblåsor är bildade medicineras du igen för att äggen ska mogna och några dagar senare sugs ägget ut. Ägget kan sedan befruktas genom att låta spermierna simma själv in i ägget. Om spermierna är få eller har bristande kvalitet och inte förmår ta sig in i ägget på egen hand, kan man på laboratoriet hjälpa spermierna in. Ibland finns det ingen sperma i sädesvätskan och då kan läkaren undersöka om det finns sperma i testikeln eller bitestikeln och det går då att ta ut dem direkt därifrån.

När äggen har mött sperman i laboratorieskålen låter man dem utvecklas till embryon under några dagar. Laboratoriepersonalen tittar på skålarna och ser hur celldelningen sker och om den ser normal ut. Efter omkring 5-6 dagar återförs de embryon som utvecklats normalt. I Sverige återförs endast ett embryo på grund av de risker en eventuell flerbörd skulle innebära. Endast i undantag sker återföring av två embryon. Blir det några över, kan de komma att frysas ner inför eventuellt fler försök. Återinföranden av embryot sker genom en kort procedur där embryot förs in i livmodern genom en tunn plastslang. Läkaren tittar samtidigt med ultraljud för att se att det hamnar på rätt plats.

Två veckor efter återinförandet kan du ta ett graviditetstest. Om testet visar positivt brukar du få komma tillbaka till IVF-kliniken för att göra ett vaginalt ultraljud omkring tre veckor efter att du tagit testet för att se att allt ser bra ut. Du avgör själv när du vill kontakta den mödravård du vill spendera din graviditet hos. Ta gärna med det papper du får av IVF-kliniken vid återbesöket till din mödravårdsmottagning vid inskrivningen.

Kan man öka chansen att ägget fäster vid IVF?

Det bästa du kan göra för att öka chansen att bli gravid är att leva sunt. Studier visar till exempel att både överviktiga och underviktiga kvinnor har svårare att bli gravida. Genom att äta en balanserad kost, motionera, undvika rökning och alkohol samt minska koffein så ökar chansen att ägget fäster.

Det kan upplevas som en känslomässig berg- och dalbana att genomgå fertilitetsutredningar och behandlingar. Hopp och förtvivlan är känslor som lätt kan avlösa varandra. Vissa vill ta en paus och hämta andan efter ett negativt graviditetstest, medan andra vill försöka direkt igen. Samtalskontakt kan du boka via exempelvis din vårdcentral om du vill hålla dig inom högkostnadsskyddet, annars kan du söka privat.

Många blivande mammor känner oro om det kommer en blödning ur slidan under graviditeten. I denna artikel går vi igenom olika typer av blödning och riskfaktorer.

Blödning under tidig graviditet

En blödning under graviditeten kan såklart kännas skrämmande. En sparsam blödning som uppstår i tidig graviditet sker oftast utan att graviditeten påverkas eller att det skulle vara något fel på graviditeten. Det kan till exempel vara så att du lättare blöder från vaginalslemhinnan på grund av graviditetshormonerna och alltså inte blöder från livmodern. Det kan också vara så att du blöder från ändtarmen om du skulle vara förstoppad.

Om du har haft en vaginal blödning i tidig graviditet betyder det inte att det innebär någon ökad risk för barnet som sedan föds. En blödning kan alltså uppstå i en annars helt normal graviditet, men det kan också vara början på ett missfall. Blödning under graviditeten beror inte på att du har stressat, lyft tungt eller tränat för mycket.

Blödning under sen graviditet

Blödning under sen graviditet kan ha olika orsaker. Det kan röra sig om helt ofarlig blödning från vaginalslemhinnan eller livmoderhalsen, men det kan också bero på mer allvarliga graviditetsrelaterade komplikationer såsom;

Placenta Previa (föreliggande moderkaka)

I ungefär en procent av alla graviditeter fäster embryot i nedre delen av livmodern och moderkakan kommer därför att utgå därifrån. Detta upptäcks ofta vid rutinultraljudet men moderkakan flyttar sig ofta uppåt allt eftersom livmodern växer. Därför får du ofta göra ett ultraljud senare i graviditeten för att se om moderkakans placering skulle utgöra hinder för en vaginal förlossning. Om du får en blödning pga lågt sittande moderkaka sker det oftast efter vecka 32. Blödningen är i regel smärtfri och kan komma plötsligt.

Riskfaktorer:

• Stigande ålder
• Ju fler barn du har fött
• Flerbäddsrum
• Högt blodtryck
• Rökning
• Tidigare kejsarsnitt
• Myom eller missbildningar i livmodern

Ablatio placentae (moderkaksavlossning)

Det är inte klarlagt varför moderkakan lossnar. Avlossningen kan ske helt eller delvis och uppstår i ca 0.5-1% av alla graviditeter. Det kan röra sig om allt ifrån en liten blödning som avstannar på egen hand till en total moderkaksavlossning som kan vara livshotande både för fostret och den gravida. Du kan få symtom som till exempel; sammandragningar, buksmärtor, smärta när du trycker på magen (även mellan sammandragningar/värkar), spänd livmoder, eventuell (!) blödning.

Riskfaktorer:

• Stigande ålder
• Ju fler barn du har fött
• För mycket fostervatten
• Trauma (tex bilolycka)
• Högt blodtryck/havandeskapsförgiftning
• Rökning

Vill du läsa mer gravidrelaterat innehåll? Klicka här!