Många drabbas av svamp i underlivet under graviditeten och vissa drabbas även när de ammar. Svamp är inte farligt och går att behandla med receptfria läkemedel. Besvären kan däremot vara obekväma eller obehagliga och det kan ibland vara svårt att skilja svamp från andra vanliga underlivsbesvär, som bakteriell vaginos, torra slemhinnor eller andra infektioner. Därför reder vi i denna artikel ut vilka symptom som är vanliga vid svamp i underlivet, och vad man kan göra för att behandla det som gravid.

Svamp i underlivet under graviditet

Det uppskattas att omkring 75% av alla kvinnor drabbas av jästsvampinfektion åtminstone en gång i livet. Vi talar då om Candida, en jästsvamp som kan dyka upp på många ställen på kroppen, men är framför allt vanlig i slidan och mag-tarmkanalen. En infektion uppstår när obalans uppkommer i slidans bakterieflora, vilket kan göra att onormalt mycket jästsvamp förökar sig i vaginan. Gravida löper ungefär 2-10 gånger så hög risk att få en jästsvampinfektion (!) vilket beror på de förändrade hormonnivåer som en graviditet medför samt graviditetens påverkan på immunförsvaret.

Vanliga symtom på svamp i underlivet

Jästsvamp ger symtom i form av rodnande slemhinnor, klåda och grynaktig flytning. Jästsvampinfektion under graviditeten är i regel mer svårbehandlad och kommer lättare tillbaka trots att du behandlar svampen. Det finns receptfria läkemedel för att behandla infektionen – men du ska alltid tala med din barnmorska eller läkare innan du behandlar dig.

Vad du kan göra för att undvika svamp i underlivet 

Det finns inga säkerställda råd för att undvika jästsvampinfektion, men det är klokt att undvika överdriven vaginal tvätt och därmed alla former av tvål i underlivet. Jästsvamp dör dessutom vid 60 grader, därför kan det vara bra att tvätta underkläder i just 60 grader. Värt att nämna är dock att svampinfektion av denna sort inte räknas som en sexuellt överförbar sjukdom.

Så kan du minska irritation i underlivet

Det kan också hjälpa att använda luftiga bomullsunderkläder, byta om efter träning eller bad och undvika åtsittande plagg under längre perioder. Tvätta underlivet varsamt med ljummet vatten och undvik parfymerade produkter. Har du ofta återkommande besvär bör du kontakta barnmorska eller läkare för bedömning, särskilt under graviditet.

Risken för att överföra jästsvampinfektion till fostret är mycket liten (mindre än 1%) och risken för att barnet ska smittas vid vaginal förlossning är mycket ovanligt, fastän många gravida (20-30%) påvisar jästsvamp i vaginan vid förlossning.

När bör du söka vård?

Du bör kontakta vården om du är gravid och får underlivsbesvär för första gången, om behandlingen inte hjälper, om besvären snabbt kommer tillbaka eller om du samtidigt har illaluktande flytningar, feber, blödning eller smärta längre upp i magen. Då kan det finnas andra orsaker än svamp som behöver utredas.

Svampinfektion under amning

Kvinnor som ammar kan få svampinfektion på bröstvårtorna och ibland även i mjölken. Det här uppkommer oftast efter en antibiotikabehandling mot annan infektion, alternativt om det uppstått sår eller eksem på bröstvårtorna. Symtom på svampinfektion i huden är rodnad, klåda, sveda, smärta vid amning och/eller fjällande område.

Symtom på svamp på bröstvårtan vid amning

Symtom av svamp på bröstvårtorna kan ofta beskrivas som brännande, stickande eller skärande känsla kring just bröstvårtorna, både under och efter amning. Bröstvårtan kan vara blank, röd, irriterad eller extra känslig. Eftersom liknande symtom också kan bero på exempelvis fel tag, eksem eller vasospasm är det bra att få hjälp med bedömning om besvären inte går över.

Det är inte ovanligt att barnet samtidigt får svamp i munnen om du som ammar får en svampinfektion, något som kallas för muntorsk. För att se skillnad på svampinfektion i barnets mun, jämfört med rester från mjölken, kan du testa att skrapa bort det vita. Går det inte att skrapa bort den vita beläggningen, är det sannolikt muntorsk. 

Om barnet har muntorsk

Om du har symtom på svamp och barnet samtidigt har misstänkt muntorsk kan båda ibland behöva bedömas och behandlas för att minska risken att infektionen förs fram och tillbaka. Rådgör med BVC, barnmorska eller läkare om vad som gäller för just er situation.

Behandling av svamp under graviditet och amning

Behandling beror på var infektionen sitter och vilka symtom du har. Vid svamp i underlivet används ofta receptfria läkemedel hjälpsamma, men under graviditet bör du alltid stämma av med barnmorska, läkare eller apotekspersonal innan behandling. Vid besvär från bröstvårtorna under amning är det extra viktigt att få rätt diagnos, eftersom alla såriga eller smärtande bröstvårtor inte beror på svamp.

Vanliga frågor om svamp i underlivet vid graviditet & amning

Är svamp i underlivet farligt när man är gravid?

Nej, svamp i underlivet är oftast inte farligt under graviditet, men det kan vara både besvärligt och obekvämt. Om du är osäker på om det verkligen är svamp kan du kontakta vården för rådgivning.

Kan svamp gå över av sig själv?

Ibland kan milda besvär minska av sig själva, men många behöver behandling för att symtomen ska lindras. Sök råd om du är gravid eller om besvären återkommer.

Kan man amma om man har svamp på bröstvårtan?

Det går ofta att fortsätta amma, men eftersom smärtan kan vara stor och orsaken inte alltid är svamp bör du söka hjälp för bedömning och rätt behandling.

Bröstmjölk är fullspäckad med näringsämnen som skyddar ditt barn, men visste du att bröstmjölkens innehåll varierar över tid? I den här artikeln berättar vi allt du behöver veta om bröstmjölk, vad den innehåller, hur den förändras och svarar också på vanliga frågor som: innehåller bröstmjölk laktos, vad består bröstmjölk av och vad kallas den första bröstmjölken?

Tre varianter av bröstmjölk och innehåll

Under den senare delen av graviditeten bildas råmjölk, även känt som kolostrum, och detta är den första sammansättningen bröstmjölk som produceras dagarna efter förlossningen. Denna bröstmjölk har ett annorlunda innehåll än den mogna mjölken som produceras senare. Råmjölk är ofta tjockare än mogen mjölk och kan vara gul, gyllene eller ibland nästan genomskinlig. Färg på bröstmjölk kan alltså variera redan från start, och det är oftast helt normalt. Den är transparent och gulaktigt på grund av det höga innehållet av betakaroten (samma näringsämne som ger moroten dess färg). Råmjölken innehåller mer protein, vitamin A och K samt mindre socker och fett än den mogna mjölken.

Råmjölken är mer lättsmält för den nyfödda bebisens magen och kan lättare tas upp i kroppen. Den innehåller mycket immunoglobuliner och mjölkbakterier som hjälper till med immunförsvaret och kan därför skydda barnet mot vissa infektioner. Råmjölken stimulerar passagen av mekoniumet i tarmen (bebisens första bajs som är svart och segt i konsistensen). Om du undrar hur länge man har råmjölk är det vanligt att den första bröstmjölken produceras under de första dagarna efter förlossningen innan den gradvis övergår i övergångsmjölk.

Under tiden som råmjölken utvecklas till mogen mjölk kallas den för övergångsmjölk. Detta sker vanligen några dagar till ett par veckor efter förlossningen. Exakt hur lång tid detta tar är individuellt från kvinna till kvinna.

Ungefär tre till fyra veckor efter förlossningen så har den mogna mjölken färdig utvecklats. Bröstmjölken har då ett innehåll av högre halter fett och laktos jämfört med råmjölken. Även om den mogna mjölken inte innehåller lika mycket immunoglobuliner så får barnet ett betydande skydd för infektioner som håller i sig så länge barnet ammas. Bröstmjölkens fettsammansättning påverkas av vad mamman har för kosthållning. Det är också därför sökningar som bröstmjölk fetthalt, fett i bröstmjölk och hur fet är bröstmjölk är vanliga – fetthalten kan nämligen variera både under ett enskilt amningstillfälle och över dygnet.

Vad innehåller bröstmjölk?

Vad innehåller bröstmjölk egentligen? Bröstmjölk innehåll består av en unik kombination av vatten, fett, kolhydrater, protein, vitaminer, mineraler, hormoner, enzymer, antikroppar och andra bioaktiva ämnen. Så, för dig som undrar vad bröstmjölk består av, är det korta svaret att bröstmjölkens innehåll faktiskt varierar beroende på tid efter förlossning samt efter tid på dygnet.

Bröstmjölkens näringsvärde förändras dessutom över tid för att möta barnets behov. Det innebär att näringsinnehåll bröstmjölk inte är exakt samma i råmjölk, övergångsmjölk och mogen mjölk.

Bröstmjölkens viktigaste innehåll

Bröstmjölk innehåller bland annat:

• vatten, som hjälper barnet att hålla vätskebalansen
• laktos, som är den viktigaste kolhydraten i bröstmjölk
• fett, som bidrar med mycket energi och är viktigt för hjärnans utveckling
• protein, som behövs för tillväxt och kroppens funktioner
• vitaminer och mineraler
• antikroppar och immunologiska ämnen som hjälper till att skydda barnet mot infektioner

Innehåller bröstmjölk laktos?

Ja, bröstmjölk innehåller laktos. Laktos i bröstmjölk är helt naturligt och utgör en viktig del av mjölkens kolhydrater. Bröstmjölkens laktos är en del av mjölkens sammansättning och hjälper bland annat till med energiomsättning och upptag av vissa näringsämnen.

Att ett barn verkar reagera vid amning betyder därför inte automatiskt att det handlar om laktos. Misstänker du att ditt barn inte mår bra av amningen eller har besvär från magen är det klokt att prata med BVC eller vården för individuell bedömning.

Bröstmjölkens fetthalt och näringsvärde

Bröstmjölkens fetthalt varierar naturligt. Det innebär att bröstmjölkens fetthalt inte kan anges som ett enda exakt värde som alltid gäller. Mjölken kan vara tunnare i början av ett amningstillfälle och mer energität senare under samma amning.

Det här är en av anledningarna till att bröstmjölkens näringsvärde och näringsinnehåll bäst beskrivs som dynamiskt snarare än statiskt. Bröstmjölken anpassar sig efter barnets ålder, behov och ibland även hur ofta barnet ammar.

Färg på bröstmjölk – vad är normalt?

Färg på bröstmjölk kan variera mycket, allt från genomskinlig, gul, grön och rosa bröstmjölk kan förekomma. Dessa variationer i färg är helt normala.

Råmjölk är ofta gul eller gyllene. Mogen bröstmjölk kan vara vit, vitblå, krämfärgad eller ibland nästan genomskinlig. I vissa fall kan bröstmjölken också dra åt grönt eller rosa beroende på till exempel kost, små mängder blod från såriga bröstvårtor eller andra ofarliga orsaker.

Om bröstmjölken plötsligt ändrar färg och du samtidigt har ont, feber eller andra symtom bör du kontakta vården eller BVC för rådgivning.

Hur bildas och produceras bröstmjölk?

För dig som undrar hur och när bröstmjölk bildas och produceras, börjar processen faktiskt redan under graviditeten. Hormoner förbereder brösten för amning, och efter förlossningen stimuleras mjölkproduktionen ytterligare när barnet suger vid bröstet.

Många undrar också när bröstmjölken kommer igång. Råmjölk finns ofta redan i slutet av graviditeten och under de första dagarna efter förlossningen. Den rikligare mjölkproduktionen brukar komma igång successivt under de första dygnen, men det kan variera från person till person.

Kan bröstmjölk vara näringsfattig?

Av olika anledningar kan du kanske ibland fundera på om bröstmjölk kan vara näringsfattig. I de allra flesta fall är bröstmjölk väl anpassad för barnet och innehåller den näring barnet behöver. Bröstmjölkens sammansättning är avancerad och förändras över tid, vilket gör att den fortsätter vara värdefull även när den ser tunn eller annorlunda ut.

Om du känner oro för barnets viktuppgång, mättnad eller amningens funktion är det bäst att ta stöd av BVC, amningsmottagning eller barnmorska.

Är du nyfiken på hur mycket bröstmjölk en nyfödd bebis äter? Läs artikeln på ämnet här!

Kanske upplever du att du har för mycket mjölk eller stark utdrivningsreflex? Det är inte ovanligt under tiden då mjölken rinner till.

Fysiologiskt rinner mjölken till under dag 3-5 efter förlossningen, vilket är helt normalt. Brösten blir spända av all mjölk som bildas och det är lätt att tro att man har fått mjölkstockning. Efter detta ställer brösten om sig utifrån barnet eller barnens behov. Oftast hanterar både den ammande och barnet mjölkproduktionens omställning väl, men det gäller att ha tilltro till både sin egen kropp och barnets förmåga att lägga sin beställning.

Den här övergången i mjölkproduktionen som innebär stasade bröst var ett mer utbrett problem innan vi introducerade fri amning i Sverige. Med fri amning menas att amma på barnets signaler. Ibland kan det däremot vara så att omställningen inte anpassas och om du har för mycket mjölk brukar det märkas efter ungefär ett par veckor.

Så vet du att du har en stark utdrivningsreflex

Symtom vid kraftig utdrivningsreflex och stort mjölköverskott

Om du har en hög mjölkproduktion i kombination med en stark utdrivningsreflex kan det ibland bli utmanande för barnet att hantera flödet. Det är vanligt att mjölken sprutar eller rinner så kraftigt i början av amningen att barnet får svårt att hämta andan, börjar hosta eller släpper taget om bröstet upprepade gånger. Detta kan göra att barnet verkar stressat, sväljer snabbt och klunkar i sig mycket luft, vilket i sin tur kan leda till gasig mage, lös avföring och svårigheter att komma till ro. Det kan leda till att barnet ammar korta stunder men mer frekvent för att lättare kunna kontrollera mängden mjölk.

Tips om du har en kraftig utdrivningsreflex

• Amma på ett och samma bröst under hela amningstillfället, du kan även göra det vid två-tre amningstillfällen innan du byter bröst, då får brösten tid att anpassa sig.
• Se till att det bröstet som barnet inte ammar på, inte har något som klämmer eller skaver på bröstet. Använd en rymlig BH.
• Handmjölka ur brösten något innan du ammar ditt barn. Då minskar den kraftigaste utdrivningsreflexen. Här kan du läsa om hur man handmjölkar!
• Testa gärna en mer tillbakalutad amningsposition, där barnet ligger med huvudet något högre än bröstvårtan. Det kan hjälpa barnet att bättre hantera ett snabbt mjölkflöde.
• Gör pauser under amningen om barnet verkar stressat, hostar eller tappar taget. Låt barnet komma ikapp och erbjud sedan bröstet igen.
• Om brösten känns mycket spända kan du mjölka ur lite för hand för att minska trycket, men försök att inte tömma bröstet helt om målet är att dämpa överproduktionen.

När bör du söka hjälp?

Kontakta BVC, amningsmottagning eller barnmorska om amningen gör ont, om barnet inte verkar nöjt eller går upp som förväntat i vikt, eller om du ofta får spända bröst, mjölkstockning eller återkommande obehag. Du bör också söka stöd om du känner dig osäker på om det handlar om stark utdrivningsreflex, överproduktion eller något annat amningsbesvär.

Vanliga frågor om stark utdrivningsreflex

Är stark utdrivningsreflex farligt för barnet?

Nej, i sig är det oftast inte farligt, men det kan göra amningen stökig och obekväm för både barnet och du som ammar. Med rätt positioner och anpassningar brukar det ofta bli bättre.

Hur länge brukar en stark utdrivningsreflex pågå?

Det är vanligt att besvären är tydligast under de första veckorna när mjölkproduktionen håller på att ställa in sig. För många lugnar det ner sig när amningen blir mer etablerad och produktionen anpassas efter barnets behov.

Vad är skillnaden mellan stark utdrivningsreflex och för mycket mjölk?

Stark utdrivningsreflex handlar om att mjölken kommer snabbt och kraftigt när utdrivningen sätter igång. För mycket mjölk handlar mer om att kroppen producerar mer mjölk än barnet efterfrågar. De två tillstånden förekommer ofta tillsammans, men inte alltid.