Vad innebär det att handmjölka?

Ibland kan det vara bra att veta hur man handmjölkar. Kanske känner du att mjölken runnit till ordentligt och brösten blivit väldigt spända? Då kan det vara bra att prova att handmjölka! Det kan även vara bra om din bebis blir överväldigad av en stark utdrivningsreflex och för att bebisen ska få ett mer jämnt flöde av mjölk.

Att handmjölka bröst eller handmjölka bröstmjölk kan också vara hjälpsamt om du vill få ut några droppar före amning för att mjuka upp vårtgården, om barnet har svårt att få tag, eller om du vill samla råmjölk under graviditeten efter rekommendation från barnmorska.

Här kan du lyssna på Baby Journeys pod cast Mini Talk, där barnsjuksköterskan Matilda ger sina bästa råd och tips kring amning.

Hur handmjölkar man? 

Först och främst gäller det att ha god handhygien. Se därför till att ha tvättat händerna ordentligt, innan du börjar att handmjölka. Om du vill samla upp mjölken och ge till din bebis så är det också viktigt att du samlar upp den i en ren behållare av något slag. Glöm inte – ju mer du stimulerar dina bröst, desto mer mjölk produceras!

För att du ska få igång utdrivningsreflexen är det viktigt att du sitter avslappnat och det kan hjälpa att ha bebisen nära dig eller tänka på hen. Det kan även underlätta om du duschar varmt, men det kan bli svårt att samla upp mjölken.

Forma först handen till ett ”C-grepp” kring bröstet. Tryck handen bakåt mot bröstkorgen, pressa sedan ihop greppet försiktigt samtidigt som du vrider lätt på ditt ”C-grepp” och för fingrarna ut mot bröstvårtan. Det är viktigt att du försöker omfamna hela bröstet så att du får med alla mjölkgångarna för en effektiv tömning. Du ska alltså föra ”C-greppet” bakåt, ihop och framåt.

Kom ihåg att det aldrig ska göra ont att handmjölka. Var lätt men bestämd på handen.

Amningsexperten berättar om handmjölkning

Vad är handmjölkning, och när behöver man egentligen göra det? Elin Karlsson är leg. sjuksköterska och amningsexpert – och i avsnittet nedan guidar hon dig genom hur du handmjölkar och vad du bör tänka på.

Hur lång tid tar det att handmjölka?

Hur lång tid det tar att handmjölka varierar. Ibland kommer bara några droppar i början, särskilt om du handmjölkar råmjölk eller precis har börjat. För andra kan det ta några minuter innan utdrivningsreflexen kommer igång. Ofta räcker 5–10 minuter per bröst, men det viktigaste är inte tiden utan syftet – till exempel att lätta på tryck, samla några milliliter eller hjälpa barnet att få ett bättre tag.

Handmjölka innan förlossning och under graviditet

En del gravida får rådet att handmjölka innan förlossning, alltså att samla råmjölk under graviditeten. Det kan ibland rekommenderas av vården, till exempel om du har graviditetsdiabetes eller om det finns annan anledning att vilja ha råmjölk sparad inför barnets första dygn. Du ska däremot inte börja handstimulera eller handmjölka under graviditet på eget initiativ utan att först ha stämt av med barnmorska eller läkare, eftersom det inte passar alla.

Om du funderar på att handmjölka gravid eller stimulera brösten innan förlossning är det därför bäst att alltid följa just dina individuella råd från mödravården.

Handmjölka vid mjölkstockning

Vid mjölkstockning kan handmjölkning ibland kännas skonsammare än pump, särskilt om bröstet är spänt och ömt. Fokusera då på att försiktigt mjuka upp området närmast vårtgården snarare än att försöka tömma bröstet helt. Om du får feber, tydlig rodnad, ökande smärta eller känner dig sjuk ska du kontakta vården för rådgivning.

Om du har stark utdrivningsreflex

Om du har stark utdrivningsreflex kan det hjälpa att handmjölka ut lite mjölk precis innan barnet läggs till bröstet. Då kan flödet bli lugnare och mer hanterbart för barnet. Det kan vara särskilt hjälpsamt om barnet hostar, släpper taget ofta eller verkar stressat i början av amningen.

Här kan du läsa om hur ofta man ska amma en nyfödd.

Med en nyfödd bebis så kan det kännas som om man inte gör något annat än att amma. Så hur ofta ska man egentligen amma en nyfödd bebis? Och kan man amma för mycket? Behöver man amma på båda brösten? Vi reder ut alla oklarheter!

Hur ofta ska man amma en nyfödd bebis?

Den första tiden kan man räkna med att barnet vill suga ofta. Det handlar om att mjölkproduktionen ska komma igång. Mjölken styrs nämligen av efterfrågan – ju mer barnet suger, desto mer mjölk bildas. Om din bebis sover längre stunder kan det därför vara bra att väcka hen för att mata. Man brukar prata om att mata ungefär var tredje timme, men om din bebis vill äta oftare så är det fullt normalt. Hur ofta en nyfödd vill amma varierar mycket, men många nyfödda äter 8–12 gånger per dygn, och ibland ännu oftare under perioder.

Amning är också ett tillfälle för bebisen att få tröst och närhet, så det handlar inte alltid om hunger när din bebis vill suga på bröstet. Du kommer garanterat stöta på många olika råd om hur ofta bebisen ska amma, detta kan kännas förvirrande i början. Ibland kan det vara bra att lägga alla goda råd åt sidan och sedan försöka tyda just din bebis signaler och behov.

Det är alltså inte konstigt om du upplever att bebis ammar hela tiden, särskilt under de första veckorna eller vid så kallad klusteramning. Då vill barnet amma tätt under några timmar för att få närhet, stimulera mjölkproduktionen och tanka energi.

Du kan läsa fler råd om amning på 1177.

Hur ofta ska en nyfödd amma på natten?

Hur ofta en nyfödd ammar på natten varierar, men många behöver äta flera gånger även nattetid. I början kan det vara vanligt att amma ungefär var tredje timme även på natten, särskilt om barnet är mycket litet, sömnigt eller ännu inte kommit igång ordentligt med amningen. När amningen fungerar bra och barnet följer sin viktkurva kan nätterna ofta bli mer varierande.

Ska man väcka bebis för att amma?

I vissa fall, ja. Om du har en nyfödd som sover länge mellan målen kan du behöva väcka bebis för att amma, särskilt under de första dygnen och veckorna. Det gäller framför allt om barnet inte ammar minst 8 gånger per dygn, är mycket sömnigt, inte verkar få i sig tillräckligt eller om vården har bett er hålla extra koll på vikten.

Tips om det är svårt att väcka bebis för amning:

• hud mot hud en stund innan amning
• byt blöja före matning
• ta av några lager kläder så att barnet inte blir för varmt och sömnigt
• prova att amma när barnet är lättare i sömnen och börjar röra sig

Kan man amma för mycket?

Den första mjölken som kommer ut ur bröstet när bebisen börjar suga är mer utspädd och törstsläckande, sedan kommer den lite fetare mjölken. Om barnet äter lite och ofta så får hen kanske mest av den utspädda snarare än den feta mjölken – därav det ökade behovet att amma och bli ordentligt mätt. Du kan testa att försöka förlänga varje amningstillfälle och att amma på båda brösten. Det är nämligen vanligt att bebisen har ett favoritbröst!

Det kan självklart också vara så att ditt barn ammar länge och ändå vill äta ofta, det är fullkomligt normalt. Om du upplever att du får sitta och amma hela tiden kan du prova att väcka bebisen och mata i sömnen, så att hen äter sig ordentligt mätt och så att du får en paus mellan amningstillfällena (om det är vad du önskar).

Däremot kan det vara bra att söka stöd om barnet verkar missnöjt vid de flesta amningar, inte kissar som förväntat, inte går upp i vikt eller om amningen gör ont. Då kan man behöva se över tag, amningsposition och hur effektivt barnet suger.

När bebis vill amma hela tiden

Om din bebis vill amma hela tiden kan det bero på klusteramning, närhetsbehov, tillväxtperioder eller att barnet är extra trött och vill reglera sig vid bröstet. Det är vanligt både hos nyfödda och hos lite större bebisar, till exempel vid 2 veckor, 3 veckor, 4 veckor eller runt 3 månader.

Så länge barnet verkar må bra i övrigt, har tillräckligt med blöjor och följer sin utveckling är täta amningar ofta normala. Men om du känner dig osäker eller väldigt trött är det alltid okej att be om hjälp.

Ska man amma på båda eller ena bröstet vid samma tillfälle?

Både ja och nej. Om du ställer upp två glas med mjölk från första respektive andra halvan av amningstillfället kommer du se skillnaden. Den första mjölken är mer utspädd och släcker bebisens törst, medan mjölken sedan blir mer fet för att göra bebisen mätt. Av den anledningen kan det vara bra att erbjuda ett och samma bröst till dess att bebisen själv släpper bröstet eller somnar. Om bebisen fortfarande verkar vara hungrig så ska du självklart erbjuda det andra bröstet också.

Hur länge ska man amma på varje sida?

Det finns ingen bestämd tid, bara du kan känna in och försöka tolka din bebis på när det är dags att byta sida. Det kan räcka att bara amma på ena sidan. Innan brösten har hunnit anpassa sig kan det kännas som att du går runt med ett tomt och ett sprängfyllt bröst. Det här kommer att ordna till sig allt eftersom, till och med om ditt barn får ett favoritbröst, vilket är väldigt vanligt!

Hur länge man ska amma på varje sida varierar alltså från barn till barn och från amning till amning. Vissa nyfödda ammar effektivt i 10–15 minuter, andra behöver betydligt längre tid. Det viktigaste är inte klockan utan att barnet suger aktivt, sväljer och verkar nöjt efteråt.

Känner du att det spänner och gör ont i det bröstet du inte ammar på kan du försiktigt handmjölka det värsta trycket. Sätt dig dock inte och pumpa ur på det bröstet för att kompensera, för då producerar du ännu mer mjölk (om det inte är vad du vill) och brösten anpassar sig inte.

Tecken på att din nyfödda får i sig tillräckligt

Det kan vara svårt att veta om en nyfödd äter tillräckligt, särskilt när amning sker ofta. Några vanliga tecken att hålla koll på är att barnet:

• har regelbundna kissblöjor
• verkar suga och svälja aktivt vid amning
• ser nöjd ut efter åtminstone vissa amningar
• följer sin viktutveckling enligt BVC

Om du känner dig osäker på hur ofta din nyfödda ska äta, hur länge en nyfödd ska amma åt gången eller om barnet verkar ovanligt sömnigt, kontakta BVC, barnmorskemottagning eller amningsmottagning för stöd.

Glöm slutligen inte att ta hand om dig själv när du ammar – se till att du sitter skönt, är avslappnad samt äter och dricker, för amning kräver lite extra energi.

Vill du läsa fler artiklar om amning? Klicka här!

Många drabbas av svamp i underlivet under graviditeten och vissa drabbas även när de ammar. Svamp är inte farligt och går att behandla med receptfria läkemedel. Besvären kan däremot vara obekväma eller obehagliga och det kan ibland vara svårt att skilja svamp från andra vanliga underlivsbesvär, som bakteriell vaginos, torra slemhinnor eller andra infektioner. Därför reder vi i denna artikel ut vilka symptom som är vanliga vid svamp i underlivet, och vad man kan göra för att behandla det som gravid.

Svamp i underlivet under graviditet

Det uppskattas att omkring 75% av alla kvinnor drabbas av jästsvampinfektion åtminstone en gång i livet. Vi talar då om Candida, en jästsvamp som kan dyka upp på många ställen på kroppen, men är framför allt vanlig i slidan och mag-tarmkanalen. En infektion uppstår när obalans uppkommer i slidans bakterieflora, vilket kan göra att onormalt mycket jästsvamp förökar sig i vaginan. Gravida löper ungefär 2-10 gånger så hög risk att få en jästsvampinfektion (!) vilket beror på de förändrade hormonnivåer som en graviditet medför samt graviditetens påverkan på immunförsvaret.

Vanliga symtom på svamp i underlivet

Jästsvamp ger symtom i form av rodnande slemhinnor, klåda och grynaktig flytning. Jästsvampinfektion under graviditeten är i regel mer svårbehandlad och kommer lättare tillbaka trots att du behandlar svampen. Det finns receptfria läkemedel för att behandla infektionen – men du ska alltid tala med din barnmorska eller läkare innan du behandlar dig.

Vad du kan göra för att undvika svamp i underlivet 

Det finns inga säkerställda råd för att undvika jästsvampinfektion, men det är klokt att undvika överdriven vaginal tvätt och därmed alla former av tvål i underlivet. Jästsvamp dör dessutom vid 60 grader, därför kan det vara bra att tvätta underkläder i just 60 grader. Värt att nämna är dock att svampinfektion av denna sort inte räknas som en sexuellt överförbar sjukdom.

Så kan du minska irritation i underlivet

Det kan också hjälpa att använda luftiga bomullsunderkläder, byta om efter träning eller bad och undvika åtsittande plagg under längre perioder. Tvätta underlivet varsamt med ljummet vatten och undvik parfymerade produkter. Har du ofta återkommande besvär bör du kontakta barnmorska eller läkare för bedömning, särskilt under graviditet.

Risken för att överföra jästsvampinfektion till fostret är mycket liten (mindre än 1%) och risken för att barnet ska smittas vid vaginal förlossning är mycket ovanligt, fastän många gravida (20-30%) påvisar jästsvamp i vaginan vid förlossning.

När bör du söka vård?

Du bör kontakta vården om du är gravid och får underlivsbesvär för första gången, om behandlingen inte hjälper, om besvären snabbt kommer tillbaka eller om du samtidigt har illaluktande flytningar, feber, blödning eller smärta längre upp i magen. Då kan det finnas andra orsaker än svamp som behöver utredas.

Svampinfektion under amning

Kvinnor som ammar kan få svampinfektion på bröstvårtorna och ibland även i mjölken. Det här uppkommer oftast efter en antibiotikabehandling mot annan infektion, alternativt om det uppstått sår eller eksem på bröstvårtorna. Symtom på svampinfektion i huden är rodnad, klåda, sveda, smärta vid amning och/eller fjällande område.

Symtom på svamp på bröstvårtan vid amning

Symtom av svamp på bröstvårtorna kan ofta beskrivas som brännande, stickande eller skärande känsla kring just bröstvårtorna, både under och efter amning. Bröstvårtan kan vara blank, röd, irriterad eller extra känslig. Eftersom liknande symtom också kan bero på exempelvis fel tag, eksem eller vasospasm är det bra att få hjälp med bedömning om besvären inte går över.

Det är inte ovanligt att barnet samtidigt får svamp i munnen om du som ammar får en svampinfektion, något som kallas för muntorsk. För att se skillnad på svampinfektion i barnets mun, jämfört med rester från mjölken, kan du testa att skrapa bort det vita. Går det inte att skrapa bort den vita beläggningen, är det sannolikt muntorsk. 

Om barnet har muntorsk

Om du har symtom på svamp och barnet samtidigt har misstänkt muntorsk kan båda ibland behöva bedömas och behandlas för att minska risken att infektionen förs fram och tillbaka. Rådgör med BVC, barnmorska eller läkare om vad som gäller för just er situation.

Behandling av svamp under graviditet och amning

Behandling beror på var infektionen sitter och vilka symtom du har. Vid svamp i underlivet används ofta receptfria läkemedel hjälpsamma, men under graviditet bör du alltid stämma av med barnmorska, läkare eller apotekspersonal innan behandling. Vid besvär från bröstvårtorna under amning är det extra viktigt att få rätt diagnos, eftersom alla såriga eller smärtande bröstvårtor inte beror på svamp.

Vanliga frågor om svamp i underlivet vid graviditet & amning

Är svamp i underlivet farligt när man är gravid?

Nej, svamp i underlivet är oftast inte farligt under graviditet, men det kan vara både besvärligt och obekvämt. Om du är osäker på om det verkligen är svamp kan du kontakta vården för rådgivning.

Kan svamp gå över av sig själv?

Ibland kan milda besvär minska av sig själva, men många behöver behandling för att symtomen ska lindras. Sök råd om du är gravid eller om besvären återkommer.

Kan man amma om man har svamp på bröstvårtan?

Det går ofta att fortsätta amma, men eftersom smärtan kan vara stor och orsaken inte alltid är svamp bör du söka hjälp för bedömning och rätt behandling.

Bröstmjölk är fullspäckad med näringsämnen som skyddar ditt barn, men visste du att bröstmjölkens innehåll varierar över tid? I den här artikeln berättar vi allt du behöver veta om bröstmjölk, vad den innehåller, hur den förändras och svarar också på vanliga frågor som: innehåller bröstmjölk laktos, vad består bröstmjölk av och vad kallas den första bröstmjölken?

Tre varianter av bröstmjölk och innehåll

Under den senare delen av graviditeten bildas råmjölk, även känt som kolostrum, och detta är den första sammansättningen bröstmjölk som produceras dagarna efter förlossningen. Denna bröstmjölk har ett annorlunda innehåll än den mogna mjölken som produceras senare. Råmjölk är ofta tjockare än mogen mjölk och kan vara gul, gyllene eller ibland nästan genomskinlig. Färg på bröstmjölk kan alltså variera redan från start, och det är oftast helt normalt. Den är transparent och gulaktigt på grund av det höga innehållet av betakaroten (samma näringsämne som ger moroten dess färg). Råmjölken innehåller mer protein, vitamin A och K samt mindre socker och fett än den mogna mjölken.

Råmjölken är mer lättsmält för den nyfödda bebisens magen och kan lättare tas upp i kroppen. Den innehåller mycket immunoglobuliner och mjölkbakterier som hjälper till med immunförsvaret och kan därför skydda barnet mot vissa infektioner. Råmjölken stimulerar passagen av mekoniumet i tarmen (bebisens första bajs som är svart och segt i konsistensen). Om du undrar hur länge man har råmjölk är det vanligt att den första bröstmjölken produceras under de första dagarna efter förlossningen innan den gradvis övergår i övergångsmjölk.

Under tiden som råmjölken utvecklas till mogen mjölk kallas den för övergångsmjölk. Detta sker vanligen några dagar till ett par veckor efter förlossningen. Exakt hur lång tid detta tar är individuellt från kvinna till kvinna.

Ungefär tre till fyra veckor efter förlossningen så har den mogna mjölken färdig utvecklats. Bröstmjölken har då ett innehåll av högre halter fett och laktos jämfört med råmjölken. Även om den mogna mjölken inte innehåller lika mycket immunoglobuliner så får barnet ett betydande skydd för infektioner som håller i sig så länge barnet ammas. Bröstmjölkens fettsammansättning påverkas av vad mamman har för kosthållning. Det är också därför sökningar som bröstmjölk fetthalt, fett i bröstmjölk och hur fet är bröstmjölk är vanliga – fetthalten kan nämligen variera både under ett enskilt amningstillfälle och över dygnet.

Vad innehåller bröstmjölk?

Vad innehåller bröstmjölk egentligen? Bröstmjölk innehåll består av en unik kombination av vatten, fett, kolhydrater, protein, vitaminer, mineraler, hormoner, enzymer, antikroppar och andra bioaktiva ämnen. Så, för dig som undrar vad bröstmjölk består av, är det korta svaret att bröstmjölkens innehåll faktiskt varierar beroende på tid efter förlossning samt efter tid på dygnet.

Bröstmjölkens näringsvärde förändras dessutom över tid för att möta barnets behov. Det innebär att näringsinnehåll bröstmjölk inte är exakt samma i råmjölk, övergångsmjölk och mogen mjölk.

Bröstmjölkens viktigaste innehåll

Bröstmjölk innehåller bland annat:

• vatten, som hjälper barnet att hålla vätskebalansen
• laktos, som är den viktigaste kolhydraten i bröstmjölk
• fett, som bidrar med mycket energi och är viktigt för hjärnans utveckling
• protein, som behövs för tillväxt och kroppens funktioner
• vitaminer och mineraler
• antikroppar och immunologiska ämnen som hjälper till att skydda barnet mot infektioner

Innehåller bröstmjölk laktos?

Ja, bröstmjölk innehåller laktos. Laktos i bröstmjölk är helt naturligt och utgör en viktig del av mjölkens kolhydrater. Bröstmjölkens laktos är en del av mjölkens sammansättning och hjälper bland annat till med energiomsättning och upptag av vissa näringsämnen.

Att ett barn verkar reagera vid amning betyder därför inte automatiskt att det handlar om laktos. Misstänker du att ditt barn inte mår bra av amningen eller har besvär från magen är det klokt att prata med BVC eller vården för individuell bedömning.

Bröstmjölkens fetthalt och näringsvärde

Bröstmjölkens fetthalt varierar naturligt. Det innebär att bröstmjölkens fetthalt inte kan anges som ett enda exakt värde som alltid gäller. Mjölken kan vara tunnare i början av ett amningstillfälle och mer energität senare under samma amning.

Det här är en av anledningarna till att bröstmjölkens näringsvärde och näringsinnehåll bäst beskrivs som dynamiskt snarare än statiskt. Bröstmjölken anpassar sig efter barnets ålder, behov och ibland även hur ofta barnet ammar.

Färg på bröstmjölk – vad är normalt?

Färg på bröstmjölk kan variera mycket, allt från genomskinlig, gul, grön och rosa bröstmjölk kan förekomma. Dessa variationer i färg är helt normala.

Råmjölk är ofta gul eller gyllene. Mogen bröstmjölk kan vara vit, vitblå, krämfärgad eller ibland nästan genomskinlig. I vissa fall kan bröstmjölken också dra åt grönt eller rosa beroende på till exempel kost, små mängder blod från såriga bröstvårtor eller andra ofarliga orsaker.

Om bröstmjölken plötsligt ändrar färg och du samtidigt har ont, feber eller andra symtom bör du kontakta vården eller BVC för rådgivning.

Hur bildas och produceras bröstmjölk?

För dig som undrar hur och när bröstmjölk bildas och produceras, börjar processen faktiskt redan under graviditeten. Hormoner förbereder brösten för amning, och efter förlossningen stimuleras mjölkproduktionen ytterligare när barnet suger vid bröstet.

Många undrar också när bröstmjölken kommer igång. Råmjölk finns ofta redan i slutet av graviditeten och under de första dagarna efter förlossningen. Den rikligare mjölkproduktionen brukar komma igång successivt under de första dygnen, men det kan variera från person till person.

Kan bröstmjölk vara näringsfattig?

Av olika anledningar kan du kanske ibland fundera på om bröstmjölk kan vara näringsfattig. I de allra flesta fall är bröstmjölk väl anpassad för barnet och innehåller den näring barnet behöver. Bröstmjölkens sammansättning är avancerad och förändras över tid, vilket gör att den fortsätter vara värdefull även när den ser tunn eller annorlunda ut.

Om du känner oro för barnets viktuppgång, mättnad eller amningens funktion är det bäst att ta stöd av BVC, amningsmottagning eller barnmorska.

Är du nyfiken på hur mycket bröstmjölk en nyfödd bebis äter? Läs artikeln på ämnet här!

Kanske upplever du att du har för mycket mjölk eller stark utdrivningsreflex? Det är inte ovanligt under tiden då mjölken rinner till.

Fysiologiskt rinner mjölken till under dag 3-5 efter förlossningen, vilket är helt normalt. Brösten blir spända av all mjölk som bildas och det är lätt att tro att man har fått mjölkstockning. Efter detta ställer brösten om sig utifrån barnet eller barnens behov. Oftast hanterar både den ammande och barnet mjölkproduktionens omställning väl, men det gäller att ha tilltro till både sin egen kropp och barnets förmåga att lägga sin beställning.

Den här övergången i mjölkproduktionen som innebär stasade bröst var ett mer utbrett problem innan vi introducerade fri amning i Sverige. Med fri amning menas att amma på barnets signaler. Ibland kan det däremot vara så att omställningen inte anpassas och om du har för mycket mjölk brukar det märkas efter ungefär ett par veckor.

Så vet du att du har en stark utdrivningsreflex

Symtom vid kraftig utdrivningsreflex och stort mjölköverskott

Om du har en hög mjölkproduktion i kombination med en stark utdrivningsreflex kan det ibland bli utmanande för barnet att hantera flödet. Det är vanligt att mjölken sprutar eller rinner så kraftigt i början av amningen att barnet får svårt att hämta andan, börjar hosta eller släpper taget om bröstet upprepade gånger. Detta kan göra att barnet verkar stressat, sväljer snabbt och klunkar i sig mycket luft, vilket i sin tur kan leda till gasig mage, lös avföring och svårigheter att komma till ro. Det kan leda till att barnet ammar korta stunder men mer frekvent för att lättare kunna kontrollera mängden mjölk.

Tips om du har en kraftig utdrivningsreflex

• Amma på ett och samma bröst under hela amningstillfället, du kan även göra det vid två-tre amningstillfällen innan du byter bröst, då får brösten tid att anpassa sig.
• Se till att det bröstet som barnet inte ammar på, inte har något som klämmer eller skaver på bröstet. Använd en rymlig BH.
• Handmjölka ur brösten något innan du ammar ditt barn. Då minskar den kraftigaste utdrivningsreflexen. Här kan du läsa om hur man handmjölkar!
• Testa gärna en mer tillbakalutad amningsposition, där barnet ligger med huvudet något högre än bröstvårtan. Det kan hjälpa barnet att bättre hantera ett snabbt mjölkflöde.
• Gör pauser under amningen om barnet verkar stressat, hostar eller tappar taget. Låt barnet komma ikapp och erbjud sedan bröstet igen.
• Om brösten känns mycket spända kan du mjölka ur lite för hand för att minska trycket, men försök att inte tömma bröstet helt om målet är att dämpa överproduktionen.

När bör du söka hjälp?

Kontakta BVC, amningsmottagning eller barnmorska om amningen gör ont, om barnet inte verkar nöjt eller går upp som förväntat i vikt, eller om du ofta får spända bröst, mjölkstockning eller återkommande obehag. Du bör också söka stöd om du känner dig osäker på om det handlar om stark utdrivningsreflex, överproduktion eller något annat amningsbesvär.

Vanliga frågor om stark utdrivningsreflex

Är stark utdrivningsreflex farligt för barnet?

Nej, i sig är det oftast inte farligt, men det kan göra amningen stökig och obekväm för både barnet och du som ammar. Med rätt positioner och anpassningar brukar det ofta bli bättre.

Hur länge brukar en stark utdrivningsreflex pågå?

Det är vanligt att besvären är tydligast under de första veckorna när mjölkproduktionen håller på att ställa in sig. För många lugnar det ner sig när amningen blir mer etablerad och produktionen anpassas efter barnets behov.

Vad är skillnaden mellan stark utdrivningsreflex och för mycket mjölk?

Stark utdrivningsreflex handlar om att mjölken kommer snabbt och kraftigt när utdrivningen sätter igång. För mycket mjölk handlar mer om att kroppen producerar mer mjölk än barnet efterfrågar. De två tillstånden förekommer ofta tillsammans, men inte alltid.