Verifierat av: Barnmorska Maria Midstam 

Under graviditeten blir kroppens leder rörligare, det är för att bäckenet behöver vidga sig under förlossningen för att släppa igenom barnet. Bäckenet blir då rörligare och du kan få ont i samband med detta, då är det vanligt att drabbas av bäckensmärta. Här går vi igenom vad bäckensmärta är och hur du kan lindra besvären.

Bäckensmärta, eller symfyseolys på medicinskt språk, är vanligt under graviditet och är ofarlig både för den gravida och fostret. En läkare eller fysioterapeut kan ge dig diagnosen bäckensmärta. I bäckenet finns fogar och leder som håller samman benen i bäckenet. De flesta brukar få ont över en fog som finns vid symfysen, alltså mitt på pubisbenet, och över två områden bak i korsryggen (SI-lederna).

Hur känns bäckensmärta?

Hormonet Relaxin utsöndras under graviditeten och bildas i äggstockarna samt moderkakan. Relaxin mjukar upp fogarna och gör lederna i bäckenet mer rörligt för att barnet ska kunna passera under förlossningen. Finurligt uttänkt av kroppen, men instabilitet i bäckenet kan göra otroligt ont. Ibland kan bäckensmärta göra dig begränsad i dina dagliga aktiviteter. Bäckensmärta kan vara svårt att lindra helt men du kan hjälpa till att träna musklerna kring fogar och leder för att på så sätt stabilisera bäckenet. Det bästa är att ta hjälp av en fysioterapeut och gärna någon med fördjupad kunskap i kvinnohälsa – fråga på MVC för att få rätt hjälp. Vissa fysioterapeuter kan även ge dig akupunktur i smärtlindrande syfte vilket brukar hjälpa många som får bäckensmärta när de är gravida.

Alla gravida kan få bäckensmärta men risken ökar om du tidigare i livet haft ont i ryggen, skadat bäckenet eller lyfter tungt. Hur mycket bäckensmärta du eventuellt får beror till stor del på hur aktiv du är under dagen. Ofta får du mer smärta på kvällen om du rört på dig mycket under dagen.

13 tips för att motverka bäckensmärta:

• Försök att inte sitta med benen i kors
• Ta kortare steg än normalt
• Gå i långsamt tempo
• Träna muskler omkring lederna i bäckenet
• Försök att ha en rak hållning i nedre delen av ryggen (svanka inte)
• Bär bekväma skor
• Om du sover på sidan, ha en kudde mellan knäna så att bäckenet inte pressas ihop
• Bälte mot foglossning! Bäckenbälte brukar hjälpa många med foglossning och finns att köpa hos en fysioterapeut
• Duscha varmt
• Gå på massage
• Använd en TENS-apparat
• Akupunktur
•Värmekudde

Om smärtan inte försvinner efter förlossningen:

Bäckensmärta försvinner oftast efter förlossningen, men inte för alla. Om smärtan efter förlossning kvarstår, alltså att du har bäckenbottenrelaterad smärta även efter din graviditet, är det viktigt att du söker hjälp för att ditt bäckenbotten ska läka och bli bättre. Fråga din barnmorska eller vänd dig till vården för att få rätt hjälp!

Läs även vår artikel om övningar vid bäckensmärta här.

Graviditetspenning innebär att du har rätt till ersättning om du av någon anledning behöver vara hemma från ditt arbete under din graviditet.

Har du ett fysiskt ansträngande arbete kan du få graviditetspenning från och med 60 dagar innan beräknad förlossning. Är du egenföretagare kan du själv inte intyga att du inte kan arbeta på grund av risker i arbetsmiljön, utan det måste en arbetsmiljöspecialist avgöra.

Arbetsgivaren ska i första hand försöka omplacera och/eller anpassa den gravidas arbetsuppgifter, men i yrken som inte gör det möjligt att arbeta hemifrån går det nu att få ersättning under tiden den gravida är tvungen att vara hemma. Ersättningen du får är knappt 80% av din lön, och högst 759 kronor per dag.

Om din arbetsgivare inte kan omplacera dig eller anpassa dina arbetsuppgifter genom att exempelvis låta dig arbeta hemifrån kan arbetsgivaren förbjuda dig att arbeta. Blir du förbjuden att arbeta på grund av riskerna i arbetsmiljön kan du få ersättning i form av graviditetspenning från och med dagen förbudet börjar gälla.

Då har du rätt till graviditetspenning

• Har ett fysiskt ansträngande arbete eller om det finns andra risker i arbetsmiljön
• Om arbetsgivaren inte kan omplacera dig till ett lättare eller mindre riskfyllt arbete
• Förlorar arbetsinkomst. Du kan få graviditetspenning på 25%, 50%, 75% eller 100%
• Är försäkrad i Sverige. Vilket du oftast är om du bor eller arbetar här
• Har en sjukpenninggrundande inkomst, SIG

I den här artikeln kan du läsa om SGI (sjukpenninggrundande inkomst).

Det är vanligt att må illa och/eller kräkas som gravid och så många som uppemot 80 procent av alla gravida drabbas i någon form. Hyperemesis gravidarum är en svår form av illamående som drabbar ungefär 0,5-2% av alla gravida.

Symtomen debuterar ofta mellan graviditetsvecka fyra till sju, och är ofta som mest intensiva omkring graviditetsvecka nio. Illamåendet brukar avta för de allra flesta (omkring 90%) efter graviditetsvecka 16-20. För omkring 10% kvarstår illamåendet och kan även komma och gå under andra halvan av graviditeten.

Hyperemesis (hyperemesis gravidarum) är inget vanligt graviditetsillamående utan en svår form av illamående och kräkningar under graviditet som debuterar tidigt och drabbar 0.5-2% av alla gravida. Hyperemesis påverkar allmäntillståndet, leder till viktnedgång, uttorkning och rubbningar i saltbalansen och energiomsättningen.

Omkring 3.6% av alla med hyperemesis behöver läggas in på sjukhus för vård och är därmed den vanligaste orsaken för sjukhusinläggning i tidig graviditet. Det är vanligt att du som får hyperemesis kräks många gånger per dag, men symtomen är högst individuella.

Hyperemesis gravidarum – varför drabbas man?

Orsaken till att drabbas av hyperemesis är inte helt klarlagd och är sannolikt beroende av flera faktorer. Forskning visar att det är mer troligt att drabbas om du har en mamma, moster, syster eller mormor som haft hyperemesis. Det är vanligare att drabbas av hyperemesis om du väntar fler barn än ett, varför forskare tror på bland annat ett hormonellt samband. Forskning visar även att du kan ha ökad risk om du annars lider av åksjuka, migrän eller illamående under hormonella preventivmedel. Forskning visar alltså på en viss genetisk orsak till hyperemesis, men man vet ännu inte varför det inte genererar sjukdom hos alla. Om du en gång fått hyperemesis är det vanligt att du får det även i eventuellt nästkommande graviditet(er).

Om du är drabbad av svår hyperemesis kan det vara oerhört psykiskt påfrestande med exempelvis ångest och depression till följd. Det är därför viktigt att du tar hjälp och stöd av den vård som finns under din graviditet. Berätta för din barnmorska om du lider av onormalt mycket kräkningar. Du kan då få hjälp i form av läkemedel mot ditt illamående och dietisthjälp för att optimera ditt näringsintag men även råd om vad som kan vara lättast att få i sig om man är illamående. Du kan även få samtalsstöd om du behöver, antingen av din barnmorska eller psykolog/kurator. Kräks du så pass mycket att ditt allmäntillstånd påverkas är det till akutmottagningen du ska vända dig. Du kan då även få hjälp med att få i dig näring via dropp och ibland behöver du ligga inne på sjukhuset till dess att du blir bättre.

Vilken behandling ges vid hyperemesis gravidarum?

Hyperemesis är alltså ett onormalt illamående och kräkningar under graviditet som påverkar allmäntillståndet. Stå på dig och ta hjälp – det är viktigt att du får den vård och det stöd du behöver. Du kan få hjälp med:

• Medicinering mot illamående
• Dietistkonsultation
• Samtalsstöd
• Stöd av din barnmorska
• Akutsjukvård om ditt allmäntillstånd är påverkat

När blir sjukskrivning aktuellt vid gravid illamående?

Om du mår så pass dåligt att du upplever både psykisk och fysisk nedsatthet på grund av ditt illamående så kan du bli sjukskriven. Detta sker vanligen när illamåendet begränsar dig så pass mycket att du inte kan utföra dina arbetsuppgifter, exempelvis på grund av koncentrationssvårigheter, lågt blodtryck, nedstämdhet eller uttorkning. Om du tror att du behöver bli sjukskriven på grund av ditt gravid illamående så ska du prata med din arbetsgivare för att diskutera anpassning av arbetsuppgifter och arbetstid.

Här kan du läsa om GBS under graviditeten.

Det finns olika former av ätstörningar, såsom anorexia och bulimi, vilka vanligtvis debuterar under tonåren. Kanske har du inte blivit diagnostiserad med ätstörning eller fått träffa rätt person som har hjälpt dig att identifiera dina tankar – men känner själv att du har (eller har haft) osunda tankar kring kost, motion och hur det påverkar din kropp.

Det kan röra sig om värderande tankar kring din vikt, att du räknar på varje kalori du omsätter, att du får ångest i samband med måltider eller tröstäter för att lindra en negativ känsla som i slutändan bidrar till mer ångest. Osunda tankar kring din kropp och mat uppstår när du lägger in värderingar som bidrar till oro/ångest/illamående etc. som påverkar din vardag och ditt välmående. Det är viktigt att förstå att vården inte dömer, utan vill ge dig och ditt foster rätt förutsättningar för att må bra.

Det finns forskning som visar på att ätstörningar även kan debutera under graviditet. Många gravida som tidigare haft ätstörningsproblematik upplever att de kan förhålla sig bättre kring tankar om mat under graviditeten, men det finns en viss risk för återfall i och med kroppsliga förändringar. Det är många som får ett nytt positivt perspektiv på kroppen under en graviditet och förundras över vad kroppen klarar av.

Kanske flyttas tankarna och värderingarna kring din kropp från dig själv till att den faktiskt tillverkar en annan liten människa och behöver energi. Andra tycker att det är jobbigt att inte kunna påverka att kroppen växer och förändras. Om du kräks mycket under graviditeten kan det kanske få dig att minnas tillbaka till en tid med kräkningar, då du inte mådde så bra. Om du inte har en sund relation till din kropp kan det också kännas jobbigt att tänka sig att ett barn skulle vilja amma på dina bröst och kräva fysisk närhet.

Hos gravida med ätstörningsproblematik, eller tidigare sådan, har olika forskningsartiklar visat att det finns ökad risk för bland annat anemi (blodbrist), för tidig födsel, hyperemesis (extremt illamående), lägre födelsevikt, ökad risk för förlossningsdepression och anknytningsproblematik. Det är därför viktigt att du berättar för din barnmorska om du tidigare haft ätstörningsproblematik eller har ett osunt tankemönster kring mat och din kroppsuppfattning.

Du kan då under graviditeten bli erbjuden extra stöd och kontroller för att se till att både du och ditt foster mår så bra som möjligt. När du fött ditt barn kommer BVC att ta över och även där kan du få hjälp och stöd, för att kunna må så bra som möjligt och främja anknytningen till ditt barn. Våga be om hjälp för att du ska må så bra som möjligt under din graviditet och första tiden som mamma.

Berätta för din barnmorska och/eller BVC-sjuksköterska om du:
• Har eller har haft ätstörningsproblematik
• Har ångest och/eller osunda tankar kring mat och kroppslig förändring (inkl överdriven motion)

Du kan få hjälp med:
• Stödsamtal med din egen barnmorska/BVC-sjuksköterska
• Kontakt med psykolog för samtal/terapi/behandling
• Dietist
• Fysioterapeut
• Det finns även specialiserade mottagningar för ätstörningar som har samlad vårdpersonal kring ätstörningsproblematik, i både privat och offentlig regi. Du kan söka till mottagningarna själv genom att skicka en egenremiss eller via remiss från din barnmorska (eller annan vårdgivare).

Exempel på mottagningar är Stockholms center för ätstörningar, Capio ätstörningscenter och Mandokliniken.

Behöver du brådskande stöd finns det ideella föreningar som har stödjande samtalslinjer/chattar:
https://www.friskfri.se
https://mind.se

Fosterdiagnostik är olika tester och undersökningar som ger information om fostret. De allra flesta barn föds friska, men med ultraljud, KUB, NIPT, fostervattensprov och moderkaksprov kan du få veta om fostret har vissa avvikelser eller sjukdomar.

Fosterdiagnostik är ett samlingsnamn för olika undersökningar och tester som kan göras under en graviditet för att upptäcka olika fosteravvikelser. Fosterdiagnostik kan ge information om avvikelser i fostrets organ eller arvsanlag. Det går med dagens ultraljudsteknik att upptäcka många organavvikelser, men inte alla. Tillsammans med genetisk analys kan vi få reda på fostrets genetiska uppsättning.

Anledningarna till varför man väljer att göra fosterdiagnostik varierar. Vissa har ärftliga sjukdomar i släkten och vill se om fostret bär på denna sjukdom, medan andra är oroliga och vill förbereda sig genom att inhämta så mycket information som möjligt. Det viktiga är att ta ställning till hur du hanterar resultatet. Går det att acceptera en sannolikhetsberäkning, eller är du en person som behöver ett hundraprocentigt svar? Vad skulle du göra om en kromosom- och/eller organavvikelse skulle upptäckas?

All form av fosterdiagnostik är helt frivillig i Sverige och det är i slutändan den gravidas val hur hen tar ställning till resultatet.

Majoriteten av alla barn som föds är friska. Endast omkring 2% föds med någon form av organmissbildning eller kromosomavvikelse. Den vanligaste kromosomavvikelsen är trisomi 21. Mer känd som Downs syndrom. Du har alltid rätt till både muntlig och skriftlig information om fosterdiagnostik. Informationen innehåller allt ifrån de möjligheter som fosterdiagnostik kan erbjuda, till begränsningar och risker som den eventuellt upptäckta avvikelsen kan medföra. Alla regioner har egna riktlinjer kring vilken typ av fosterdiagnostik som erbjuds.

Fosterdiagnostik – vilka undersökningar kan man göra?

Många undrar vilka metoder som används vid fosterdiagnostik. Bortsett från rutinultraljudet som alla erbjuds i Sverige, så är det vanligt att man utför fosterdiagnostik via KUB, men det finns även andra alternativ.

• Rutinultraljud utförs i regel av en barnmorska och sker omkring graviditetsvecka 19-20 och visar tex hur länge en graviditet har pågått. Har du inte fått en datering enligt ultraljud vid ev KUB, sätts ditt beräknade förlossningsdatum nu. Rutinultraljudet visar även hur många foster det är i livmodern, organscreening utförs, kontroll av moderkakan sker, fostervattenmängd mäts och fosterrörelser registreras.
• KUB är ett kombinerat ultraljud och blodprov från den gravida. Här beräknas sannolikheten för Downs syndrom och två andra kromosomavvikelser. KUB kan göras mellan vecka 11+0-13+6. Provet innebär ingen ökad risk för missfall.
• NIPT innebär att ett blodprov tas på den gravida från vecka 10+0 (graviditetsvecka 11). Här går det att med hög tillförlitlighet att se eventuella avvikelser i fostrets kromosomer. Om du inte vet exakt vilken vecka du är i (dvs inte gjort IVF eller ett tidigt ultraljud), behövs även ett ultraljud för att fastställa graviditetslängd. Provet skickas sedan för analys och du kan få svar på fler kromosomer än de som ingår i KUB-testet. Provet innebär ingen ökad risk för missfall.
• Fostervattenprov erbjuds till exempel om något av de ovanstående metoderna visat på en ökad sannolikhet för genetisk fosteravvikelse eller om någon av föräldrarna bär på en ärftlig sjukdom. Tillsammans med moderkaksprov är dessa prov de mest tillförlitliga (nästintill 100%), och kallas för invasiv provtagning. En tunn nål förs in i livmodern och tar ett prov på fostervattnet som sedan skickas för analys. Provet tar ca två veckor att få svar på. Fostervattenprov görs tidigast i vecka 15+0. Ger en liten ökad risk för missfall*.
• Moderkaksprov är ett alternativ till fostervattenprov. Moderkaksprov kan göras från vecka 11+0, men kan behöva göras senare beroende på moderkakans placering. Processen liknar den för fostervattenprov, men provet tas på moderkakan. Provet tar ca två veckor att få svar på. Ger en liten ökad risk för missfall*.

*Den ökade risken för missfall vid invasiv provtagning beräknas vara mindre än 1/200.

Är du nyfiken på moderkakan? Läs mer här!

Har du fått mycket halsbränna sedan du blev gravid? Halsbränna upplevs ofta som en svidande, brännande smärta bakom bröstbenet och är ett vanligt graviditetsbevär. Men hur känns det egentligen, och vad kan du göra för att lindra besvären?

I magsäcken finns en skyddande miljö för den sura magsaft som bryter ner maten. Magmunnen, som sitter i toppen av magsäcken, hjälper att stänga till för att förhindra att maginnehåll tillsammans med magsaft tränger upp i matstrupen. I matstrupen finns inte den skyddande miljö som finns i magsäcken. Om magmunnen inte är tillräckligt effektiv, vilket kan inträffa vid graviditet, så finns det risk för att det sura innehållet tränger upp i matstrupen, vilket kan leda till reflux gravid. Detta upplevs ofta som smärtsamt och kan resultera i sura uppstötningar gravid.

Varför får jag lättare halsbränna under graviditet?

Under graviditet påverkas magmunnen av graviditetshormoner, vilket gör att du lättare får halsbränna när du är gravid. Halsbränna graviditet är därför ett vanligt problem. Mot senare delen av graviditeten blir det dessutom ett ökat tryck uppåt i kroppen av den växande livmodern, och på så sätt påverkar även fysiken den ökade risken för att magmunnen inte lyckas hålla helt tätt. Som tur är finns det flera tips mot halsbränna gravid!

Hur lindrar jag halsbränna när jag är gravid?

Om du är gravid och har halsbränna så kan du försöka äta mindre portioner, så att magsäcken hinner med. Andra tips för att lindra halsbränna gravid är att inte äta för sent på kvällen. Detta kan vara särskilt viktigt för att undvika det på natten. Det finns också viss mat som lättare kan ge en extrem halsbränna för dig som gravid

• Syrlig mat som innehåller vinäger eller ättika

• Kryddstark mat

• Juicer

• Kaffe (undvik kaffe om möjligt)

• Fet mat

En del upplever att de får mer besvär av halsbränna vid stress, även om det inte finns några vetenskapliga samband. Det finns receptfria läkemedel att köpa på apoteket som kan hjälpa, men rådfråga först din barnmorska på MVC om du upplever halsbränna, och vilket typ av läkemedel eller medicin som kan vara aktuellt för just dig.