Titt som tätt märker du kanske att din bebis behöver ny form av underhållning, och nya aktiviteter. Därför har vi tagit fram en lista på saker som kan vara roliga för din bebis från ungefär sex månaders ålder och uppåt.
Små barn är i ständig utveckling och därmed förändras hela tiden behovet av olika aktiviteter. Det som var favoriten för någon månad sedan kanske inte alls är aktuellt i dagsläget. Så när din bebis börjar närma sig 6 månader kanske det är dags att utforska nya aktiviteter tillsammans. Här är listan på roliga saker att göra tillsammans mellan 6-12 månaders ålder!
Aktiviteter med bebis
• Leka tittut.
• Leka ute med hink och spade.
• Plocka ur och i saker från låda, använd till exempel med en klosslåda eller plocka med leksaker från korg eller liknande.
• Läs och titta i böcker tillsammans.
• Lekar där ni turas om som att rulla en boll mellan er eller bygga med klossar. Hjälp till genom att sätta ord på vad som händer, vad barnet gör och vad du gör.
• Lek med saker som går att öppna, göra ljud med och flytta på är kul, som att packa upp paket, plocka med köksredskap eller tomma förpackningar.
• Utforska rum genom att krypa runt och röra på sig. Innan barnet lärt sig gå uppskattar många gåstol eller byxgunga.
• Dra leksaker med hjul efter sig.
• Låtsaslek med telefonen.
• Busa, till exempel genom att jaga varandra krypandes.
• Vid 10-12 månader kan du låta barnet sitta i en säker gunga. Sätt ord på vad som händer när ni gungar.
• Spela musik och sjung sånger tillsammans.
• Fortsätt prata och berätta saker för barnet i vardagen. Sätt ord på saker som djur och hur de låter.
Ibland kan det kännas svårt att stimulera och underhålla små barn. Det kan kännas som att de aldrig blir nöjda, och ibland tar den egna inspirationen helt enkelt slut. Därför vill vi ge dig tips på aktiviteter som du kan göra med din bebis upp till 6 månaders ålder.
De första månaderna i livet utvecklas bebisar enormt. Som förälder kan man lätt blicka tillbaka och undra var tiden tog vägen när man inser att ens bebis gått från spädbarn till att helt plötsligt sitta upp själv. I takt med den snabba utvecklingen så behöver barnet också mer och mer stimulans. Detta kan kännas lite övermäktigt när man som förälder inser hur mycket man behöver aktivera sitt barn – samtidigt som det inte får bli överstimulerat. Så vad kan man då hitta på med en bebis upp till 6 månader?
Aktiviteter med bebis 2-6 månader!
• Prata med barnet och berätta vad som händer under vardagliga aktiviteter.
• Gå promenader i naturen, låt barnet titta på och lukta på saker i naturen till exempel löv och träd.
• Låt barnet ligga på mage i kortare stunder och låt det sträcka sig efter föremål som ligger framför.
• Prova att leka tittut.
• En del barn är intresserade av att utforska sin egen spegelbild.
• Berätta sagor och ramsor.
• Lek med leksaker som låter eller är roliga att skramla med så som slev och visp från köket.
• Bada och plaska i vatten.
• Fortsätt prata och berätta saker för barnet i vardagen.
Små barn har behov av att stimuleras. Även om det kan kännas som att de behöver bli underhållna hela tider, så är risken faktiskt att de då blir överstimulerade (läs mer HÄR). Lagom är bäst och ibland räcker det att bara sitta och titta på omgivningen eller ansikten – det är minst sagt spännande för en liten bebis som nyss kommit till världen.
Barn är olika och utvecklas olika fort, men som förälder kan du stötta och stimulera ditt barn på olika sätt. Här berättar vi hur!
Hur stimuleras mitt barn?
Små barn behöver inga avancerade leksaker eller aktiviteter för att få stimulansen som behövs för att utvecklas. Genom sina sinnen, i samspel med andra och när det rör sig utforskar barnet sin omgivning och lär sig nya saker. Barnet har ett behov av att utforska och gör det kontinuerligt i vardagen även när det inte finns planerade aktiviteter. Att se hur en sked faller mot marken om och om igen kan till exempel vara en mycket fascinerande upplevelse där barnet lär sig om tyngdlagen och sina egna motoriska förmågor.
När små barn stimuleras och utforskar sin omgivning är det viktigaste egentligen att de har tillgång till en förälder, föräldrar eller andra nära vuxna som är närvarande och som de kan samspela med. Barn är redan från födseln beroende av kontakt och samspel för att utvecklas och utforska sin omvärld. Det är tillsammans med den andre som barnet undersöker, observerar, härmar och interagerar. Den vuxne sätter ord på och speglar vad barnet ser och upplever vilket gör upplevelserna tydligare för barnet.
Barn leker inte hela tiden tillsammans med andra utan också själva. Att veta att någon finns där när det behövs ger barnet tryggheten som de behöver för att våga ge sig ut och utforska och leka på egen hand. Även när barnet leker på egen hand är det viktigt med stöd från en vuxen för att ha någon att dela upplevelsen med, för att få hjälp på traven när det blir svårt, få skydd när det bli farligt och trygghet ifrån när det behövs. Att till exempel välta ett torn blir en mycket mer intensiv och stimulerande upplevelse när någon annan ser att det händer och sätter ord på upplevelsen ”ååh där välte det!” än om man bara ser det själv.
Det går såklart inte att dela varje upplevelse och händelse med barnet. Det är en omöjlighet eftersom det också pågår annat i livet, till exempel mat som ska lagas eller syskon som behöver hjälp. Världen kan inte stanna upp varje gång barnet till exempel välter ett torn. Det viktigaste för barnet är att få erfarenheter av att det ofta är någon som ser och finns där när det behövs.
Delta i ditt barns utforskande
För att få syn på och delta i barnets utforskande och på så vis stödja barnet kan du ta ett steg tillbaka, observera vad barnet gör och i vilket tempo för att sedan delta i aktiviteten. Försök följa med i barnets tempo, sätt ord på vad barnet gör, vad du gör och vad som händer i leken. Visa intresse, att du har kul med barnet och uppmuntra barnets initiativ och förmågor. Stötta och hjälp till när det behövs.
För att hjälpa barnet bli lagom mycket stimulerat gäller det att försöka vara lyhörd och se till att utforskandet och leken är på en lagom nivå för barnet. Visar barnet signaler på frustration kanske leken är för svår och barnet behöver mer hjälp, barnet har kanske lekt samma sak ett tag och behöver hjälp med omväxling eller så börjar barnet bli trött och kan behöva hjälp med att vila lite. Generellt uppskattar barn som börjar bli mer rörliga, som då de kryper och går snabbare, fler stunder då de kommer hemifrån till mer öppna platser där de får möjlighet att röra sig fritt. När barnet börjar bli runt två år är det också allt viktigare att de får möjlighet att umgås med andra barn.
Du har snart varit mamma i ett år till dina tvillingflickor – GRATTIS! Hur känns det?
Åh TACK! Det känns helt overkligt och precis som jag tror att de flesta föräldrar känner; det har gått så fort! Jag har känt mig så otroligt tacksam och lycklig detta året men det har också varit omtumlande att gå från två till fyra.
Du har enäggstvillingar, när i graviditeten fick du reda på att det var mer än en bebis i magen? Vilka känslor kom?
Jag fick reda på att det var tvillingar under mitt första ultraljud. Innan barnmorskan hunnit säga något såg jag klart och tydligt två huvuden nästan direkt och utbrast “Det är ju två där!”. Jag fick också meddela detta till Johannes (min sambo) via FaceTime och jag trodde att bilden hade fastnat på telefonen. Vi var så chockade båda två! De första dagarna kände jag mycket oro då jag visste så lite. Hur stor och tung kommer min mage att bli? Hur ska jag kunna förlösa två barn samtidigt? Kan jag amma? Många frågor som jag inte visste svaren på men med ett par vänner som har tvillingar och efter mycket kontakt med barnmorskor/läkare blev jag ändå snabbt lugn och kunde då njuta av det och glädjas åt det på ett annat sätt. Om jag ändå då visste hur bra allt skulle bli!
Hur var din graviditet?
Jag hade tyvärr en väldigt tuff graviditet och det ena avlöste det andra. Värst var illamåendet som aldrig blev bättre utan jag spydde konstant de 8 månaderna jag var gravid. Jag har nog spytt i varenda papperskorg i stan. Jag försökte leva på de mysiga stunderna jag hade med magen då jag t.ex. kände båda två sparka samtidigt. Det var häftigt!
Var det något du saknade under din graviditet gällande att vänta tvillingar?
Jag kände verkligen att vi var i så trygga händer under hela graviditeten. Eftersom att jag hade en “högriskgraviditet” gick jag på ultraljud varannan vecka under hela graviditeten och fick alltid svar på alla de frågor jag ställde.
Hur var din förlossning?
Min förlossning var verkligen det häftigaste jag varit med om och en så sjukt positiv upplevelse, även om själva krystningsarbetet såklart var tungt. Jag blev igångsatt i v. 37 och hade förväntat mig en lång process men allt gick relativt snabbt och jag sa tydligen till Johannes att “Jag vill göra det igen” precis när Alba (nummer 2) var ute. Så till er blivande tvillingmammor som var som jag, livrädd, en tvillingförlossning kan gå jättebra och behöver inte vara så smärtsam och tuff som man föreställt sig!
Hur har det första året gått som tvillingmamma? Vad har varit svårast och vad har varit enklare än du först trodde?
Alltså, det har verkligen varit det häftigaste året i mitt liv. Jag föreställde mig att det skulle vara mycket tuffare än vad jag tycker att det är att ha tvillingar. Jag har i och för sig inget annat att jämföra med men den dubbla kärleken man får tillbaka hela tiden väger så mycket mer. Jag kan sitta och titta på dom hur länge som helst när de leker och skrattar ihop och att se deras kärlek till varandra är helt otroligt. Något som är tufft är att jag ibland känner mig otillräcklig, t.ex. när båda två är ledsna och behöver min famn. Det är svårt att trösta två ledsna bebisar samtidigt.
Vad önskar du att någon hade sagt till dig under graviditeten om att vänta tvillingar och vill berätta för andra som är i samma situation nu?
Vi har alla så olika upplevelser och känslor kring saker men jag önskar att någon hade kunnat lugna mig med att det inte behöver bli så jobbigt som man kan föreställa sig. Att en vaginal förlossning inte behöver bli traumatisk och att dubbelamning inte behöver vara så kämpigt. Men också att våga be om hjälp och stöttning av familj och vänner!
Hanna Uggla är tvillingmamma till flickorna Mila och Alba. Flickorna föddes den 2 mars 2021 efter att Hanna hade blivit igångsatt i vecka 37. Hennes instagram hittar du här.
Om man tycker om att göra eget godis så är gräddkola ett givet alternativ oavsett säsong. Det här är ett klassisk recept på kola med en hint vanilj och havssalt, och det är helt oemotståndligt både för barn och vuxna.
Gräddkola går att variera med smaksättning i all oändlighet, men en utav våra favoriter är Camilla Hamids variant med vanilj och havssalt. En söt kola där sältan blir pricken över i:et! Det här gräddkola receptet tar ungefär en halvtimme att göra och är väldigt enkelt. Rör ihop ingredienserna, koka upp till rätt temperatur, häll och och voila! Kolan behöver stelna en stund i kylen innan den skärs upp i bitar för att lindas in i smörpapper. Förutom att de blir otroligt goda så är det här en klockren liten present att ge bort till både stora och små.
Gräddkola med havssalt
Receptet ger ca 30 stycken gräddkola.
Ingredienser:
100 g smör
3 dl vispgrädde
2 dl strösocker
1 dl ljus sirap
1 msk vaniljsocker
2 krm salt
Flingsalt att garnera med
Gör såhär:
1. Börja med att ta fram ett bakplåtspapper och placera det på en plåt.
2. Ta sedan fram en tjockbottnad kastrull och ha ner smör, vispgrädde, strösocker, ljus sirap och vaniljsocker i.
3. Låt det smälta ihop och koka upp utan lock tills det att kolan når 124-125 grader. Rör inte om för mycket för att inte kolan ska kristallisera sig. Det räcker med ett par gånger.
4. Ta bort bort kastrullen från värmen och tillsätt sedan saltet och rör om.
5. Ta kastrullen och häll ner smeten i formen. Låt kolan stelna i kylskåpet en stund innan du skär upp den i bitar. Slå sedan in i smörpapper. Det går också toppen att klippa upp bakplåtspapper och linda in i det!
Att läsa för sitt barn är inte bara att bläddra i en bok. Det är en stund av närhet, nyfikenhet och magi. En chans att stanna upp i vardagen och mötas i sagor, bilder och berättelser. Oavsett om ditt barn är några månader eller nästan skolredo så finns det en bok för just er – här och nu.
Vad händer egentligen när vi läser tillsammans? Visste du att 70 % av alla föräldrar börjar läsa för sina barn innan de fyllt ett år? Det är ingen slump. Barn som tidigt får dela böcker med en vuxen behåller ofta intresset för läsning långt upp i åldrarna. De får ett större ordförråd, bättre förståelse för berättelser, och har ofta lättare att själva börja läsa. Därför har vi här tagit fram en guide där vi vägleder er i läsning under barns olika åldrar.
Läsning är ett av de enklaste och mest kraftfulla sätten att ge ditt barn ett språkligt försprång. Samtidigt väcker det nyfikenhet och tränar barnet med att tänka själv, ställa frågor och upptäcka världen. Det spelar ingen roll hur ni läser, eller hur länge. Det viktigaste är att ni gör det tillsammans. Några minuter i soffan, en sida vid nattning, eller bara att titta på en bild och prata om vad ni ser. Varje stund med en bok skapar mer än språk. Det skapar trygghet, närhet och minnen som dröjer sig kvar ❤️
0–12 månader: Röst, rytm och relation
Det kanske känns tidigt, men det är nu det börjar. Ditt barn känner igen din röst från magen och älskar att höra den. Läsning i den här åldern handlar inte om att förstå innehåll – det handlar om att lyssna, titta och uppleva. När du läser en bok, sjunger en ramsa eller bara berättar vad du ser på en sida i boken, ger du ditt barn viktiga byggstenar för språk, trygghet och kontakt.
Välj gärna: tygböcker, svartvita böcker med stora kontraster, bilder på ansikten eller enkla ramsor med rytm. Ett mysigt tips ärGosiga fåret – en prasslig tygbok med filtflikar, spegel och svartvita illustrationer som väcker barnets nyfikenhet redan från start.
Tänk så här: Det är okej om ni bara läser en sida. Eller om boken mest tuggas på. Allt är en del av upptäckandet.
1–2 år: Peka, upprepa, lyssna
Nu blir boken något spännande! Barn börjar förstå att bilderna föreställer något, och många lär sig sina första ord genom pekböcker. Favoriterna läses om och om igen (ja, det kan bli tjatigt – men det är så barn lär sig!). Barn i den här åldern gillar enkla ljud, tydliga bilder och berättelser där de själva kan vara aktiva. Integrera barnet i böckernas värld med din egen inlevelse och energi!
Välj gärna: pekböcker om vardagen, djur- eller fordonsteman, böcker med ljud, flikar att lyfta och böcker med rim. Ett roligt exempel ärPettson och Findus bygger en bil, en charmig berättelse med detaljrika illustrationer där barnet får följa med på ett klurigt vardagsäventyr – perfekt för nyfikna små upptäckare.
Tips: Fråga: “Var är hunden?” och vänta in svaret. Låt barnet visa, härma ljud eller bara peka. Ni samtalar, även om det är utan ord!
2–3 år: Språket exploderar
Ordförrådet växer explosionsartat nu – ofta flera nya ord om dagen! Barn börjar förstå sammanhang, följa korta berättelser och uttrycka känslor. Nu kan ni prata mer om det som händer i boken. Vad gör kaninen? Hur känns det att tappa sin nalle? Läsningen blir både en lek och ett samtal mellan er!
Välj gärna: böcker med korta berättelser, tydliga känslor, vardagsdramatik (som “gå till doktorn” eller “börja förskolan”), ramsor och humor. Ett passande tips ärVera och Ville på bondgården – en varm och lekfull berättelse med mycket igenkänning från små barns vardag.
Tips: Gör röster, låt barnet fylla i ord, härma ljud, räkna saker i bilderna – det här är åldern där lek och språk går hand i hand.
3–4 år: Fantasi och igenkänning
Barn kan nu leva sig in i berättelser på riktigt. Känslor blir viktiga – både sina egna och andras. Här får böckerna gärna handla om mod, vänskap, att känna sig annorlunda eller att göra något för första gången. Det är också nu många börjar fråga “Varför då?”, och böcker kan bli ett tryggt sätt att prata om svåra saker.
Välj gärna: bilderböcker med känslor, sagor, berättelser om relationer, humor eller klassiker med tydlig handling. Ett fint exempel ärNär Mamma Mu mötte Kråkan första gången – en varm och humoristisk berättelse om oväntad vänskap som går rakt in i hjärtat.
Tips: Läs långsamt! Pausa ibland och fråga vad barnet tror ska hända, eller hur en figur känner sig. Det är också okej att prata mer än man faktiskt läser.
4–5 år: Stora frågor och nyfikenhet
Nu kan barnet följa längre berättelser och börja förstå humor och känslomässiga nyanser. Intresset för världen växer och frågor om rymden, kroppen, djur och döden kan dyka upp. Det här är också en fin ålder att börja med korta kapitelböcker – gärna en liten bit varje kväll.
Välj gärna: faktaböcker utifrån barnets intressen, kapitelböcker med bilder, sagor eller böcker om att bli stor eller börja skolan. Ett härligt exempel ärDen där Emil – en ny version av den klassiska berättelsen om Emil i Lönneberga, full av humor, bus och värme som barn i 4–5-årsåldern brukar älska!
Tips: Läs i flera omgångar. Låt barnet välja bok ibland – det stärker självständigheten och läslusten.
I många marknadsstrategier börjar arbetet fortfarande med en klassisk fråga: vilken målgrupp vill vi nå? Segment definieras efter ålder, kön eller inkomst och marknadsföringen optimeras därefter. Men genom våra partnerskap ser vi tydligt att de starkaste resultaten sällan uppstår bara genom att hitta rätt målgrupp. Den uppstår när kommunikationen möter människor i rätt ögonblick.
Det är just det som ligger bakom moment-based marketing – en strategi där marknadsföring utgår från beteenden och livshändelser snarare än statiska målgrupper.
När data visar när behov uppstår
Genom vår app följer vi användare genom graviditet och småbarnstid. En period där behov förändras snabbt och i vissa fall från vecka till vecka. Det gör att vi kan se tydliga beteendemönster i vår data.
Informationssökningar förändras exempelvis från graviditetssymptom och kroppsliga förändringar till barnvagnstester, försäkringar, sparande och senare frågor om sömn, resa med barn och förskola.
För våra kunder innebär det att vi anpassar kommunikationen efter var i resan användaren befinner sig, inte bara efter vem personen är.
Från målgrupp till relevanta situationer
När marknadsföring baseras på livshändelser och beteendesignaler förändras också hur kampanjer planeras. I stället för att rikta sig brett mot exempelvis kvinnor i en viss ålder kan företag nå personer precis när behovet uppstår – till exempel när någon börjar undersöka barnvagnar, jämföra försäkringar eller planera sparande inför familjelivet. Det gör kommunikationen mer relevant, men också mer effektiv.
Studier visar exempelvis att targeting baserad på livshändelser kan vara upp till fyra gånger mer träffsäker än traditionell demografisk targeting om den görs på rätt sätt.
Vad moment-based marketing innebär i praktiken
I praktiken handlar moment-based marketing om att identifiera signaler i beteendedata och använda dem för att skapa bättre tajming i kommunikationen.
För våra kunder kan det innebära att:
nå användare med datadriven kommunikation när ett specifikt behov uppstår
anpassa budskap efter var i resan användaren befinner sig – baserat på gravidvecka eller ålder på barn
bygga närvaro kring milstolpar i gravid- och föräldraresan
När rätt budskap möter rätt situation ökar både respons och relevans.
Från rätt målgrupp till rätt ögonblick
Demografi kan beskriva en målgrupp. Men den säger sällan något om när ett beslut faktiskt fattas. En kvinna som är 30 år, bor i en storstad och är singel, lever ett helt annat liv än en kvinna som är 30 år, bor i en storstad och har barn.
Moment-based marketing handlar därför om att förstå de ögonblick då människors behov förändras och att möta dem där. För företag som vill öka relevansen i sin marknadsföring kan det vara en avgörande skillnad.
Vill du förstå den här målgruppen bättre – eller nå dem vid rätt tillfälle? Hör av dig till oss på Baby Journey så berättar vi mer om hur våra insikter och data kan hjälpa ditt varumärke.
Att din bebis får ont i magen kan bero på flera olika anledningar. Det kan bero på att hens tarmar inte är färdigutvecklade, att hen sväljer för mycket luft när den äter, får i sig kryddstark mat från den ammande eller har spädbarnskolik.
Bebisar och magbesvär
En del spädbarn kan uppvisa magbesvär och verka ha ont i sin mage på grund av spädbarnskolik. Det kan finnas fler orsaker till kolik. Dels har barnen ett omoget tarmsystem och har inte utvecklat någon egen tarmflora ännu vilket i sig skapar obalans. Vissa barn är väldigt glupska när de äter och sväljer då mycket luft som i tarmarna kan orsaka smärta , speciellt om de ej rapar i samband med måltid. Ett litet barn kan troligen inte känna skillnad på smärtan och hungern vilket gör att de vill äta mer eller mindre konstant. Det kan öka på besvären eftersom magen då inte får vila mellan måltiderna. Man brukar ofta benämna problemet som 3- månaderskolik ,då besvären ofta blir bättre vid 3 månaders ålder. Detta är ett helt ofarligt tillstånd men kan vara frustrerande för föräldrarna då barnet kan ha skrikperioder och vara otröstlig, vanligtvis på eftermiddagar och kvällar. Man kan prova att ge barnet ”goda bakterier” i form av Sempers magdroppar som kan ge en bättre balans i magen. En del provar även Minifomdroppar som kan underlätta att gaserna kommer ut lättare och då orsakar mindre smärta.
Om koliken blir extra besvärlig och framför allt om barnet även har hudsymtom i form av mycket skorv eller eksemliknande utslag, kan man misstänka att orsaken är känslighet för/allergi mot komjölk. Detta kan också ge blod i avföringen på grund av irritation i tarmslemhinnan. Ju mindre barnet är desto svårare är det att få ett tillförlitligt svar på blodprov alternativt pricktest och ofta får man sätta diagnosen utifrån symtomen. Behandlingen är naturligtvis komjölksfri kost. Om mamma ammar får hon testa att utesluta mjölk och mjölkprodukter i sin kost i tre veckor för att kunna utvärdera effekt. Om barnet äter ersättning går man över till komjölksfri ersättning som man får recept på, och hämtar ut på Apoteket.
En del ammande barn kan reagera på andra saker som mamma ätit och då framför allt om mamma har ätit mycket av något specifikt födoämne, ex starka kryddor, choklad, bär, lök mm.
Förstoppning kan också vara en bakomliggande orsak till ont i magen och ses i princip aldrig hos helammande barn. De kan dock ha en varierande frekvens på bajsandet, allt från tio gånger dagligen till en gång var tionde dag är normalt om inte barnet verkar ha besvär. Somliga reagerar på vanlig ersättning och man kan då prova att byta till ersättning för känsliga magar. Om det trots det blir svårt för barnet att bajsa och det verkar ha besvärlig kan man prova att ge Laktulos som finns att köpa receptfritt på Apoteket. Skulle detta inte ha effekt, kan man ta kontakt med Barnläkarmottagning alternativt Vårdcentral för att få hjälp.
Det är vanligt med kortvariga magproblem när man går över på mer fast mat eftersom det blir en omställning för magen och barnet kan då bli tillfälligt förstoppat.