Följ din graviditet vecka för vecka med Baby Journey!

Skanna QR-koden med mobilkameran för att hämta appen

QR-kod for nedladdning
Skip to main content
oro-foraldrar

Att känna oro – föräldrar

Den första tiden som nybliven förälder är ofta väldigt omvälvande. Plötsligt har det tillkommit en ny liten varelse i familjen och många saker man tagit förgivna förändras.

Att känna oro som förälder

Det sker stora förändringar på en psykologisk nivå vilket kan lämna förväntningar av att bli förälder ouppfyllda under den första tiden efter förlossningen. Förutom att lära känna lilla bebisen, väcker det nya föräldraskapet blandade känslor – både positiva och negativa , vilket är normalt. Det är vanligt att förälskelsen för bebisen, som man kanske har förväntat sig skall infinna sig direkt efter förlossningen, först kommer efter ett litet tag när man börjat lära känna och knyta an till sin lilla bebis.

Samtidigt som man känner lycka, eufori och stark förälskelse i barnet kan man oroa sig för sjukdomar, olyckor eller att man själv ska råka orsaka barnet skada. Som nybliven förälder kan man känna skuld över negativa automatiska tankar såsom ”jag är inte tillräckligt bra förälder”, ”tänk om barnet traumatiseras om jag inte omedelbart kan ta upp det när det skriker”, ”tänk om jag råkar tappa barnet”. Det är vanligt att hamna i känslostormar av alla dess slag som nybliven förälder. Oro är jobbigt att känna men oro är trots allt en livsviktig instinkt som gör en till en bättre förälder.

I en lagom dos är oro bra för barnet, den gör en medveten om potentiella faror exempelvis om barnet har för lite kläder på sig eller verkar ha en sjukdom. Ofta lägger sig den största oron efter att barnet är ca tre månader, då brukar en trygghet infinna sig. Om oron fortsätter, tar över och börjar hindra en i vardagen genom att exempelvis undvika aktiviteter som det inte finns någon anledning att undvika bör man ta upp det med BVC som kan råda eller hjälpa vidare. Är man två föräldrar i partnerskap är det viktigt och hjälpsamt att bekräfta och stötta varandra snarare än att låta oron smittas mellan varandra.

Att…
• Känna oro kring sitt föräldraskap (gör jag rätt, är jag tillräckligt omhändertagande etc.)
• Känna oro kring barnets utveckling (varför gör barnet så, är detta normalt etc.)
• Uppleva känslosvängningar; lycka, irritation, rädsla, upprymdhet, trötthet, sorg, glädje

… är helt normalt så längre oron eller känslosvängningarna inte tar över vardagen eller leder till undvikanden av aktiviteter som egentligen inte behöver undvikas såsom ta en promenad med barnet, ta med barnet när man handla mat eller ta en fika med en kompis.

karin lundström

Video – Förebyggande träning under graviditet

Sponsrat av Länsförsäkringar

 

Genom förebyggande träning ger du din kropp möjligheten att orka ta sig igenom den stora prövningen som en graviditet och återhämtningen efter innebär. I första videon i vår serie om förebyggande träning kommer Karin Lundström att guida dig i hur du stärker din inre cylinder.

I videon ovan får du ett guidat träningspass av Karin Lundström som under många år arbetat med pre- och postnatal träning. Karin kommer att ge dig information om vad som händer i kroppen under en graviditet samt förklara varför du bör ta hand om den på ett visst sätt. Dessutom tar hon dig igenom ett träningspass anpassat för att ta kontroll över kroppens stabilitet. Förebyggande träning är viktig eftersom de kan minska riskerna för skador under graviditeten, förlossningen och tiden efter.

Den inre cylindern omfamnar bäckenbotten, magen, rygg och diafragman, alltså de kroppsdelar som påverkas mest under en graviditet. Den inre cylindern hjälper till att stabilisera kroppen och aktiveras genom långsam, lätt träning med låg kraft. Häng med i videon för att se hur du kan börja med din förebyggande träning!!

Har du Länsförsäkringars betalda Gravidförsäkring? Då ersätter dom 500 kr för besök hos fysioterapi! Där kan du få med dig övningar hem att göra för eventuella bäckenbottenbesvär.

lindex bebis

Hur bygger jag en basgarderob till min bebis?

Sponsrat av Lindex

Det finns mängder av mjuka och sköna bebiskläder hos Lindex, men vad används mest i början med en nyfödd och hur bygger man en basgarderob för en bebis? Med rätt plagg blir vardagen med en bebis lite enklare! Plagg som är lätta att ta på och som känns sköna mot huden brukar vara en bra start. Här kommer Lindex guide till vad som kan vara bra att ha i bebisgarderoben.

Kör tre pyjamasar och betala för 2

Det här behöver du för en bra start:

Du kommer långt med nyckelplagg från Lindex:

– Bodys (gärna med omlottöppning i början)
– Pyjamasar
– Mjuka byxor eller leggings
– Omlottkofta eller cardigan
– Strumpor
– Tunn mössa

Det är de här plaggen som snabbt blir favoriter. Som används, tvättas (flera gånger om dagen…) och används igen!

lindex bebiskläder

Detaljer som gör vardagen enklare:

Hos Lindex hittar du smarta babyplagg som är gjorda för att underlätta föräldrars vardag. Här är några detaljer på Lindex-plagg som gör vardagen enklare för dig som förälder!

– Omlottöppningar gör bodyn enklare att ta på, utan att du behöver dra plagget över huvudet.

– Tryckknappar sparar både tid och tålamod! De flesta babyplagg hos Lindex har tryckknappar för att du enkelt ska få på plagget på din lilla bebis.

– Växa‑plagg är designade av Lindex för att kunna användas längre, med flexibla passformer och storlekslösningar anpassade för barnets snabba utveckling.

Banner lindex

Hos Lindex är många babyplagg designade med just dessa funktioner i fokus. Det kan vara skönt att börja med några basplagg och fylla på efter hand. Med tiden blir det tydligare vad som används och fungerar bäst i just er vardag.

Den första tiden med en ny familjemedlem handlar om närhet, rutiner och att lära känna varandra. Då är det skönt med plagg som bara fungerar.

Experten: Så undviker du RS-virus

Sponsrad av Barnsjukhuset Martina

Barnsjukhuset Martina har specialister inom de flesta områden och erbjuder expertis inom flera specialistområden. I den här artikeln guidar deras barnläkare dig som förälder kring en av de vanligaste ämnena som bidrar till stor oro hos föräldrar till små barn, nämligen RS-virus. Så undviker du det – och då vet du om ditt barn har blivit smittat.

Vilka råd kan du ge för att minska risken för att bli smittad av RSV?

– Både barn och vuxna kan smittas med RS-virus och hos vuxna ter sig viruset mer som en lättare förkylning. Det är oerhört viktigt att vi skyddar våra yngre barn från förkylningssmitta, särskilt spädbarn och för tidigt födda! De bör inte utsättas för smitta eftersom RSV kan ge svåra besvär som hosta, andningssvårigheter och problem med tillmatningen. Genom att hålla framför allt spädbarn borta från offentliga miljöer som butiker, köpcentrum och liknande inomhusmiljöer kan vi förebygga att de blir smittade och det är viktigt att inte träffa personer i omgivningen med förkylningssymtom.

Vilka förebyggande åtgärder kan man göra hemma för att förebygga smitta från exempelvis förskolebarn till yngre syskon?

– En noggrann handhygien för alla i familjen är viktigt eftersom RSV delvis är en kontaktsmitta. Att byta handdukar ofta är bra och man kan till exempel byta kläder och tvätta händer på det stora syskonet när de kommer hem från förskolan. Är det stora syskonet förkylt kan man tänka på att leka utomhus mer.  Om det är möjligt bör förkylda syskon hållas separerade från syskon i spädbarnsåldern. Vi kan inte skydda oss mot allt, men man gör så gott man kan som förälder.

Vad ska föräldrar tänka på inför ett besök på Martinas akutmottagning?

– Till Martinas akutmottagning kan medlemmar boka tid samma dag hos specialistläkare, antingen via Martina-appen eller telefon. Man kan också komma via drop-in, och ett videobesök är möjligt. Varje tid är planerad till 25 minuter, men vi avsätter naturligtvis den tid som krävs och arbetar i flera läkarrum samtidigt. Till exempel kan ett litet barn med RS-virus behöva stanna ett par timmar för inhalationer.

Som medlem i Barnsjukhuset Martina får man ett direktnummer till vår medlemstelefon för rådgivning, eller skicka bilder och få rådgivning via chatt på vår digitala plattform Martina Direkt. Vid samtal med en specialistsjuksköterska kan föräldrar få rådgivning om egenvård hemma samt boka en drop-in-tid eller en senare tid hos en barnläkare.

Ange koden BABYJOURNEY så får du testa medlemskapet helt gratis i 3 månader. Testa vårt medlemskap i tre månader, utan att binda upp er. Välj därefter om ni vill fortsätta genom att teckna ett medlemskap.

Läs mer om fördelarna och testa ert medlemskap här: Teckna medlemskap

Så slipper du långa väntetider på barnakuten

Sponsrad av Barnsjukhuset Martina

Många föräldrar känner igen sig i oron som kommer när ens barn är sjuk eller har besvär som inte går över. Långa väntetider hos vården kan göra oron ännu större och behovet av att få hjälp och känna sig sedd blir stort. Hos Barnsjukhuset Martina i centrala Stockholm finns möjlighet att teckna ett medlemskap som ger ditt eller dina barn direkt vård – utan väntetider!

När ditt barn behöver vård – snabbt och enkelt

Bland det jobbigaste en förälder kan gå igenom är när ens barn plötsligt blir sjukt. Långa väntetider på barnakuten och osäkerheten om vart man ska vända sig kan skapa onödig oro. Med ett medlemskap hos Barnsjukhuset Martina får du trygghet, snabbhet och tillgång till specialistvård – allt för ditt barns bästa. 

Snabb hjälp när du behöver det som mest

Martina-medlemskapet erbjuder en unik lösning för småbarnsföräldrar i Stockholm. Med korta väntetider och enkel bokning via app, telefon eller drop-in får ditt barn träffa en specialistläkare samma dag på akuten. Det innebär att du slipper långa timmar på barnakuten och istället får hjälp direkt.

Som medlem har ni dessutom tillgång till digital rådgivning – en kvalificerad sjuksköterska hjälper er att snabbt avgöra om ett besök behövs.Medlemskapet kan tecknas för alla barn mellan 0-19 år och kan behållas upp till 21 års ålder. Akutmottagningen har generösa öppettider, så att du kan känna dig trygg, även på kvällar och helger.

Barnanpassad miljö och specialistkompetens

Barnsjukhuset Martina erbjuder en trygg och välkomnande miljö för barn. Här möts ni av samma kunniga personal, vilket gör att både barn och föräldrar känner sig trygga. Ni har även tillgång till Martinas BVC, och med remiss kan ni träffa Martinas många specialister – allt under samma tak. Detta gör Martina till det självklara valet för familjer som vill ge sina barn den bästa vården. 

Ange koden BABYJOURNEY så får du testa medlemskapet helt gratis i 3 månader. Testa vårt medlemskap i tre månader, utan att binda upp er. Välj därefter om ni vill fortsätta genom att teckna ett medlemskap.

Läs mer om fördelarna och testa ert medlemskap här: Teckna medlemskap

cylinda

Guide: Husmorsknepen från Cylinda för en renare vardag!

Sponsrat av Cylinda

När man fått barn så blir man, förutom förälder, ofta även städerska på heltid. Om du väntar barn  – sorry! Men sanningen är att lassen med tvätt, fläckar som aldrig tycks gå bort, leriga skor och fläckar på mattorna i hemmet, är majoriteten av alla föräldrars verklighet. Så om det nu ska städas och tvättas så pass mycket, då kan man ju lika gärna bli expert på det, eller hur? Här är husmorsknepen från Cylinda som gör livet med barn lite renare!

cylinda banner

Om du väntar barn är det bara att förbereda dig, och har du redan barn så vet du garanterat redan att tvättmaskinen går varm (till och med glödhet) majoriteten av dagarna i veckan. Livet med barn innebär minst sagt många med lass med tvätt och städ, så både ett och fem knep kan behövas för att hålla det rent! Här är knepen du önskar att du visste tidigare:

1. Få bort envisa fläckar

När det kommer till envisa fläckar finns det ett par grundregler att ha med sig. Den första är att försöka ta itu med fläcken omgående (vi vet, det går inte alltid med barn, men försök) för sedan kan den sätta sig i tygets fibrer rejält och vara svår att få bort. Det andra är att alltid badda fläckar istället för att gnugga, då risken annars är att fläcken sprider sig och blir värre.

Fettfläckar: Gå lös på fettfläcken genom att strö majsstärkelse eller bakpulver på den och låt det verka i 30 minuter. Ta sedan en tandborste för att borsta bort pulvret och upprepa vid behov! Sedan tar du i med hårdhandskarna och gnuggar in fläckborttagningsmedel på fläcken. Låt verka i 10 minuter och kör sedan plagget i tvättmaskinen enligt tvättinstruktionerna.

Färgstarka fläckar: Kladd med blåbär eller dylikt sätter sig som berget i tyg, så ska du få bort fläcken måste du vara snabb! Börja med att skrapa ovanpå fläcken med en kniv och blötlägg sedan plagget i kallt vatten. Därefter vänder du plagget ut och in och gnuggar in lite flytande tvättmedel på fläcken. Låt det dra i kallt vatten i ungefär 15-30 minuter och sedan sköljer du med kallt vatten igen. Nu kan du tvätta plagget i maskinen – det gör du även om du redan fått bort fläcken. Sedan lufttorkar du plagget så att värmen från torktumlare eller torkskåp inte gör att rester från fläcken sätter sig hårdare.

Cylindas tvättmaskiner har flera praktiska fläckborttagningsprogram som tillåter dig att identifiera en viss typ av fläck som maskinen sedan ställs in efter och bearbetar!

2. Spillt på mattan? Inga problem! 

Fläckar och spill på mattorna i hemmet är vanligt – särskilt när små bovar finns med i bilden. Små mattor går ofta att tvätta i maskin om anvisningen säger så, eller för hand om den är mer ömtålig. Gäller det enskilda fläckar kan du ofta lösa det på egen hand med smarta knep och tålamod!

Börja med att skrapa bort överflödet att spillet om det är klibbigt eller har mycket pigment (exempelvis blåbär), sedan kan du testa diskmedelsmetoden. Den går ut på att hälla ett par droppar diskmedel i ett glas med varmt vatten för att sedan doppa en trasa och badda med den på fläcken. Tryck ett par gånger och låt stå en stund innan du tar en ny trasa och torkar ytan på mattan. Efter det blandar du ihop 1 msk ättika med 1 dl vatten och gör om samma procedur – då drar ättikan åt sig eventuella rester av diskmedlet så att inte ännu mer smuts fastnar i resterna av diskmedlet. Nu har du en ren matta, hurra

3. Rengör leriga skor

Efter mycket (eller bara vilt) häng i lekparken kan nya skor se ut som att de varit med i år och dar. Det krävs alltså inte mycket innan små skor behöver en omgång för att bli rena – något du enkelt kan lösa i tvättmaskinen. Ta bort innersulan, dra bort skosnörena, borsta eller torka bort smuts och lägg sedan in dem i maskinen. 30 eller 40 grader brukar vara rekommendationen! Kom ihåg att inte göra det för ofta bara, då kan de nämligen tappa formen.

cylinda

4. Tvätta och torktumla släta lakan

Hur får man så där krispig hotellkänsla över lakanen? Och går det ens i torktumlare? Svaret är ja! Det du behöver tänka på är att inte tvätta lakan och påslakan i en proppfull maskin. Ju mer som kan trasslas in i varandra – desto skrynkligare blir tvätten. Det gäller givetvis all typ av tvätt, inte bara lakan! Skaka alltid ut lakanen ordentligt innan du lägger in dem i torktumlaren (det bästa är att vara två som hjälps åt) och samma sak gäller för tumlaren: fyll den inte till absolut max. Ta för vana att välja en lägre temperatur när du torktumlar för att lakanen inte ska övertorkas, då kan nämligen fibrerna i tyget skadas. Voila, nu kan du krypa ner i sängen med hotellkänsla.

5. Håll koll på symbolerna!  

Vi har alla varit där när ett plagg har blivit förstört på grund av okunskap eller slarvighet när det kommer till tvättråd, och det är lika trist varje gång. Så varför inte gå igenom grunden för alla symboler en gång för alla? 

Tvättsymboler:

Tvättsymbolerna är ofta blå eller visar en balja med vatten i. Har tvättsymbolen en siffra i sig som 30, 40, 60 eller 90 så visar dessa hur hög temperatur du kan tvätta plagget i. Har symbolen inget streck innebär det normaltvätt medan ett streck visar på skonsam tvätt och två streck innebär extra skonsam tvätt (exempelvis siden och ull). Har symbolen en hand över sig ska det tvättas för hand och har den ett kryss över sig så ska plagget faktiskt inte tvättas i varken vatten eller tvättmaskin.

Symboler för torktumling:

Fyrkantiga symboler med en cirkel (kan ibland vara gul) visar råden för torktumling. Tomma cirklar i symbolen visar att du kan torktumla kläderna medan en prick visar låg temperatur, två prickar medeltemperatur och tre prickar hög temperatur. En färgad eller mörk cirkel visar att torktumling ska ske helt utan värme och om symbolen innehåller ett streck innebär det att du bör vara skonsam, medan två streck indikerar extra försiktighet. Om plagget inte får torktumlas är symbolen överkryssad.

Andra symboler att hålla koll på: 

cylinda tvättsymboler

  • Blekning – Triangelformade symboler, gråfärgade
  • Torkning – Fyrkantiga utan cirkel, med eller utan olika streck
  • Kemtvätt – Cirkelformade symboler med bokstäver eller streck
  • Strykning – Symboliserar ett strykjärn med eller utan prickar eller kryss

Vill du ha fler råd när det kommer till symboler? Spana in Cylinda!

intrevju-trillingmamma

Intervju med trillingmamman Marielle

Sponsrat av Länsförsäkringar

Hej Marielle! Berätta lite om dig själv och din familj?

Marielle heter jag. Är 36 år och bor i Sundbyberg tillsammans med min sambo, trillingarna Ines, Elvira och Juni + tjejernas två äldre syskon William 10 år och Alice 7 år, som jag har från ett tidigare förhållande.

Vad var er första känsla när ni fick reda på att det var tre (!) bebisar i magen?

Jag hade såklart inte tänkt att de skulle vara tre där inne! MEN jag tänkte ändå innan att något var annorlunda, så på ett sätt var jag inte förvånad över att det var fler än en. Jag hade mått väldigt dåligt och var extremt trött, vilket gjorde att jag märkte att det var en skillnad gentemot mina tidigare graviditeter.

När beskedet kom så både skrattade och grät jag. Till och med undersköterskan skrattade. Hon tyckte att jag skulle ringa min man på FaceTime och berätta (i och med att jag var själv på kontrollerna pga pandemin!), men det kändes för osannolikt för att berätta över telefon.

Annars var det mycket praktiska tankar som gick genom huvudet. Vart ska vi bo? Vad ska vi ha för bil? Jag tänkte mycket på hur många overaller och vinterskor man kommer behöva köpa samtidigt, haha!

På vilket sätt var denna graviditet annorlunda från dina tidigare, där det legat en bebis i magen?

Jag var extremt trött och mådde väldigt illa – något som jag tog upp på mitt inskrivningssamtal på mödravården. Men jag tror inte att hon per automatik tänkte att det skulle kunna vara en indikation på att det var fler foster i magen. Något annat jag reagerade snabbt på var att jag blev stor fort, kommer ihåg att jag tog en bild i spegeln innan vi ens hunnit berätta och tänkte att “Oj, jag har ju redan mage!”. Storleksmässigt så låg jag hela tiden 10-12 veckor före. I vecka 20 var jag ungefär lika stor som i vecka 30, så man blev stor och otymplig väldigt snabbt!

Hur reagerade era familjer när ni berättade?

Min mamma trodde nog inte att jag skulle ha fler barn. Så jag tänkte ju att “Vad ska hon säga nu när det är tre?”! Men alla, inklusive min mamma, har blivit jätteglada och framförallt förvånade! Folk har inte riktigt kunnat ta till sig det. Och även om jag såg det på ultraljudsskärmen i vecka 13, kunde inte jag riktigt ta till mig det heller. Många har vi dessutom behövt övertala, “Jo men vi lovar, det ÄR visst tre stycken! Trillingar, inte tvillingar!”.

Tog det lång tid för er att acceptera?

Jag skulle nog säga att det tog 6–8 veckor innan vi landade i att det var tre stycken. Det blev också mer verkligt när man i vecka 20 tänkte på att det kanske bara är 10 veckor kvar, för trillingar kan ju faktiskt komma redan i vecka 28. Men även när vi fick remiss till fostermedicin för att prata om foster-reducering, om man skulle välja att ta bort någon, så kändes det som att allt blev mer verkligt och vi landade ännu mer i det.

Hur var det att bli bemött med en sådan fråga om foster-reducering?

På något sätt förstår jag att de måste fråga, antar jag. Men samtidigt tvekade vi aldrig på vårt val. Vi sa såklart att vi ville prata om det, samt att vi kände att vi var tvungna att gå dit och berätta hur vi tänkte och höra på vad läkarna hade att säga. I början gillade jag inte alls vår läkare, men sen ändrades det till att jag ville att han skulle vara med mig varje dag. Han var saklig och rak och förklarade allt på ett bra och förståeligt sätt. Jag hade väldigt mycket respekt för honom. Det var många tankar kring foster-reduceringen. Om man skulle göra det, vem skulle man ta bort och varför? Ska man resten av livet fundera på vem eller vilka och varför man tog bort någon? Det är inte heller någon garanti på att de foster man väljer att behålla klarar sig. Det är en risk att reducera foster på samma sätt som det är att låta alla vara kvar. Speciellt eftersom att våra även delade moderkaka. Det är ju inget som säger att det inte blir komplikationer för den som sitter i andra änden.

Graviditeten är en högriskgraviditet men vi kände att kroppen får bestämma om det här ska gå vägen. Då har i alla fall vi gjort valet att försöka fullfölja och ge alla tre en chans till ett liv.

Vad anser ni som extra viktigt under en graviditet och i synnerhet då för er som väntar trillingar?

För oss var det viktigt att teckna en gravidförsäkring, dels för att jag haft det med mina tidigare barn men också för att man aldrig vet vad som händer. Jag var extra noga med att kolla om det var någon skillnad nu när man bar på tre kontra ett foster. Och valde till slut att teckna en Gravidförsäkring från Länsförsäkringar som man betalar för, i och med att det var en högriskgraviditet. Det var en trygghet, ett extra skydd om det skulle visa sig att det var något fel, eller om någonting skulle hända. Graviditeten i sig är annorlunda från start. Man vet att det kommer bli en kejsarfödsel och man vet att man kommer få tillbringa en längre tid på sjukhuset i och med att man ofta plockar ut bebisarna 7–8 veckor för tidigt. Så det kändes viktigt för oss med ett extra skydd som gjorde att vi kände oss lite mer trygga.

Är det samma typ av försäkring, även om man väntar trillingar?

Ja det är samma! Det är ingen skillnad. Jag var noga med att dubbelkolla så att det faktiskt var samma försäkring jag skulle teckna som om jag bar på ett barn.

Hur såg processen ut när ni valde försäkring?

Jag hade haft Länsförsäkringars Gravidförsäkring till mina tidigare barn plus att jag har mina barnförsäkringar där, så det var inte mycket fundering. Nu kollade jag lite mer på skillnaden mellan gratisförsäkringen och den man betalar för och landade i att jag skulle känna mig extra trygg med betalvarianten för att riskerna på alla vis är högre i denna graviditet.

Hur ser planeringen för förlossningen ut när man väntar trillingar?

Vad jag har förstått det som så är det alltid planerat snitt när man väntar trillingar, till skillnad mot när man väntar tvillingar då det kan vara 50/50. Men för oss var det aldrig någon fråga om vaginal förlossning eller kejsarfödsel. Utan vi fick veta att det var planerat snitt och att det kommer att ske någon gång kring vecka 34. I en trillinggraviditet vill man inte planera in det för tidigt utan man går på indikationer om hur barnen i magen samt mamman mår. Jag kände dock i vecka 30 att det började bli jobbigt att inte veta ett exakt datum. Jag var sjukt stor, som om jag var i vecka 42 och kände att jag psykiskt behövde ett måldatum. Jag lyckades få ett datum för planerat snitt i vecka 35 + 1. Lite senare än vad jag hoppats på!

Vill du berätta om förlossningen?

Jag kom aldrig till vecka 35+1 utan i vecka 32+6 släppte min slempropp. Jag ringde till förlossningen som sa att det inte alls behöver betyda något att slemproppen har gått, kanske är det så att jag rört mig mer än vanligt bara. Så jag kommer ihåg att jag tänkte “Men kom igen, jag har fött två barn, ska ni inte bara be mig komma in?!”. Jag blev bemött med det klassiska “ta två alvedon och försök att vila lite”, vilket jag där och då tyckte kändes lite konstigt, jag var inte alls bekväm i svaret utan valde att kontakta specialistmödravården som jag tidigare haft kontakt med och berätta för dem om min status. Efter en minut ringer mottagningen upp mig igen och säger “ring förlossningen igen, det ska ta in dig direkt”.

Så klockan 17:00 ringde vi igen. Denna gången var det en annan sköterska som svarade och hon svarade direkt; “det är självklart att du ska komma hit, packa ihop dina och din sambos saker”. Då blev jag jätteförvånad, får han helt plötsligt följa med? Min man hade inte fått följa med på några kontroller under hela graviditeten pga pandemin. Så då var vi helt plötsligt tvungna att ordna barnvakt för de stora barnen som var hemma och hade påsklov!

Vi kom in till förlossningen klockan 19:00. Jag hade haft sammandragningar från lunch som nu började göra lite ont. Vilket inte var tanken, jag skulle inte hamna i värkarbete, det skulle ju vara lugnt och planerat. Detta blev jag lite stressad över då jag tidigare genomgått två kejsarsnitt. På undersökningen såg dem att jag hade sammandragningar men att tappen inte var så påverkad. Hade jag burit på ett barn hade det inte reagerat men i och med att jag bar på tre fick vi stanna över natten för att få sprutor som hämmade värkarna samt sprutor för lungmognad till tjejerna om det vore så att vi behövde plocka ut dem. Så vi fick stanna och planen var att få ytterligare en spruta för lungmognad då man vill ge doserna med tolv timmars mellanrum.

Jag får en sömntablett för att kunna vila lite men så klockan 03 går mitt vatten, 20 minuter efter att jag tagit min sömntablett för att samla lite kraft. Så det vara bara att rulla tillbaka till förlossningsavdelningen. Vi möttes av samma läkare som tidigare och precis innan hon skulle gå av sitt skift säger hon “ni ska nog göra er förberedda på att bli föräldrar idag”. Tre timmar senare var tjejerna ute!

Under timmarna däremellan kom det fyra läkare och informerade oss om hur allt skulle gå till. Man kollade vilken ordning man skulle plocka ut tjejerna. Vi fick även information från Neonatalavdelningen i och med att vi skulle hamna där efteråt. Sedan gjordes jag i ordning för operation. Jag har ju varit med om kejsarfödslar tidigare och minns att jag fick en chock över att det var så mycket folk i rummet, men det var ingenting i jämförelse med hur många som var med nu! Nu var det ännu mer folk, cirka 3-4 barnmorskor per barn, 3-4 läkare och 3 narkosläkare så det var sjukt mycket personal.

Man plockade ut Ines först, för hon låg längst ner sen var tanken att Juni skulle komma tvåa, men då trängde sig Elvira före. Det var väldigt bra stämning i salen och alla mådde bra. Efter förlossningen blev jag skjutsad till uppvaket och Per till Neo med barnen. Personalen tyckte att jag blödde lite mycket, man ville göra det säkra före de osäkra så jag fick sövas för att sätta in en ballong som hjälper livmodern att dra ihop sig. Jag fick sedan ligga kvar på uppvaket till dagen efter, något jag inte alls var beredd på. Så jag fick inte träffa tjejerna förrän efter 22 timmar vilket var en väldigt jobbig och konstig känsla.

Fick du några komplikationer efter förlossningen?

Inte under själva snittet men däremot kopplade till operationen efteråt när man satte in ballongen för att livmodern skulle dra ihop sig. Läkaren glömde nämligen en operationsduk i mig under den operationen. Det kan tydligen hända, duken kan efterliknas med organ så det är lätt hänt vilket jag inte hade en aning om. När vi varit hemma i en vecka kände jag att jag hade väldigt ont när jag satt och jag kunde inte riktigt sitta rakt. Vilket kändes konstigt då jag inte fött vagnialt. Men jag kontaktade en barnmorska som varit med på förlossningen och sedan gjordes en undersökning där man kunde konstatera att de glömt en operationsduk som hon fick dra ut genom vaginan. Det var helt sjukt, det kändes som en lång gardinlängd, och efter kändes magen helt tom! Efter det fick jag antibiotika med den bet inte helt, så jag fick uppsöka gynakuten efter att ha fått feber. Där fick jag vänta i 9 timmar innan jag av läkaren fick en dubbel kur av antibiotika som jag skulle äta i tio dagar. Men efter det har det varit bra!

Herregud, det är helt klart mycket man inte har någon aning om hur det kommer bli, när det kommer till att föda barn. Har ni använt er av gravidförsäkringen som ni tecknade?

Vi använde oss av försäkringen för att vi fått tillbringa tid på Neo. Man får ersättning för de dagar man är inlagd, eller under hela tiden man är inskrivna på Neo då man fortfarande kan ha hemsjukvård i början. Vi fick ungefär tre veckors ersättning utbetald!

Hur gör man en anmälan?

Jag gjorde min över nätet. Jag blev uppringd av en handläggare som ställde lite följdfrågor om hur det har varit efteråt och hur barnen mår. Det var inga problem alls att göra en anmälan, det man behöver göra är att godkänna att de får tar del av barnens journaler. Våra barn har mått så bra så vi har inte behövt någon typ av vård efteråt så för vår del har ärendet varit väldigt simpelt.

Vi fick väldigt snabb utbetalning, jag är nästan förvånad över hur snabbt allt gick! Jag upplever även att det gick enkelt till när vi tecknade vår barnförsäkring. Man fyller i ansökan på nätet och det man behöver är sin förlossningsjournal. För prematurer behövs även journalen från BVC så det var inget speciellt för att dem var tre utan något som behövs när man är född prematur. Vi fick hem ett brev som vi fick skriva under och skicka tillbaka, och två veckor senare vad barnförsäkringen godkänd.

Har du några magiska tips till någon som väntar trillingar?

Haha, ja du, den här frågan får vi alltid!

Vad gäller graviditeten är mitt tips att lyssna på kroppen och vara extra lyhörd. När jag gick ner och jobbade 50% kände jag att jag verkligen behövde det. Det är viktigt att ta hand om sig själv i sin graviditet. Och ditt mindset – bara för att det är tre behöver det inte betyda att det blir katastrof. Allt löser sig!

Våga prova! Man har oftast en tanke om hur man vill göra vissa saker. Men testa er fram, låt inget begränsa er! På internet målas det upp en bild av att det är så jobbigt med trillingar. Vi bestämde snabbt att vi ska göra det vi vill, det ska inte få begränsa oss. Rutiner har hjälpt för oss! Det blir ett lite mer inrutat liv, men man vågar mer för att man har en trygg punkt att luta sig tillbaka mot.

Sen har vi en trygghet i att vi som personer inte blir så stressade. Försök att behålla lugnet i den mån det går, det är såhär det ser ut nu. Se det från den ljusa sida! Allt kommer bli fantastiskt!

gå igenom missfall

Intervju: Susanna berättar om missfallet

Susanna Moen har nyligen gått ut med sin graviditet, men för inte allt för länge sedan gick hon igenom ett missfall som var tufft och utmanande på flera sätt. Nu berättar hon hur hon navigerade genom missfallet, vilka lärdomar hon fick med sig och vilka verktyg hon använde för att ta sig igenom det. 

Susanna Moen är tjejen från Norrköping som öppenhjärtigt delat sin resa till att få tillbaka sin uteblivna mens efter HA (hypotalamisk amenorre) och allt som funnits runt om kopplat till kvinnohälsa och spiritualitet de senaste åren. Hon är medgrundare till bolaget Womensync som är ett bolag inom Female Health & Lifestyle som arbetar med just kvinnohälsa, och som öppnat upp en helt ny värld för kvinnor att förstå menscykeln och hur den kan påverkas genom livsstil. 

Nu när vi träffar Susanna är hon gravid men inte allt för länge sedan gick hon igenom ett missfall. Hennes spiritualitet hjälpte henne att hitta verktygen för att hantera alla känslor som missfallet innebar och nu delar hon sin upplevelse med oss!

Vad hände när du insåg att du fått missfall och vad gjorde du då?

Dagarna innan kände jag i hela kroppen att det var någonting som inte stämde. Samma dag som jag fick missfallet hade jag kramper och hela min kropp signalerade att någonting inte var som det skulle – jag mådde verkligen inte bra. När jag sedan gick på toaletten såg jag hur jag blödde. Det kan ju hända under graviditeten och behöver inte betyda att något är fel. Men med tanke på att jag arbetar med kvinnohälsa via Womensync visste jag direkt vad det innebar. 

Det första jag gjorde var att ropa på min pojkvän som precis skulle åka iväg på träning. Jag hade enorma kramper så jag la mig bara i sängen och lät tårarna rinna. Vi jobbar tätt med experter inom kvinnohälsa via Womensync så jag skrev till flera av dem för att få stöd och råd. När min pojkvän sedan kom hem från träningen låg vi bara där och tillät alla våra känslor att finnas. Det var väldigt tufft och ledsamt.

Vilka känslor var det som kom upp vid missfallet? 

Min första känsla var förnekelse ”Nej det här kan inte hända oss, det kanske bara är blödning och inte ett missfall”. Men i hjärtat visste jag exakt vad det var som skedde. Sedan kom en enorm sorg. Det gjorde obeskrivligt ont att den lyckan togs ifrån oss. Det enda jag gjorde i ett par dagar var att gråta och det kändes tungt att ens existera. I den stunden kändes det som att smärtan aldrig skulle gå över men i hjärtat visste jag att smärtan ”bara” var temporär, att den skulle försvinna tids nog.

De senaste åren har jag jobbat mycket med min personliga utveckling och en av sakerna jag tar med mig från det är att oavsett hur jobbigt något är eller hur ont det gör, så kommer vi att se ljuset och känna lyckan igen.

Två dagar senare hade vi ett tidigt ultraljud inplanerat för att se att allt såg bra ut och med tanke på missfallet gick vi dit ändå för att se att jag blött ut ordentligt och att allt såg bra ut. Det här gjorde att jag kunde andas ut och att läkningsprocessen kunde börja. Sorgen kom och gick men det blev lättare. Jag tror att ett syfte med förluster är att de förenar oss och ger en fördjupad förståelse för varandra och livet. 

gå igenom missfall

Kände du någon oro efter missfallet, och hur hanterade du i så fall den oron? 

Jag tror det är så vanligt att man någon gång i samband med eller efter ett missfall känner oro. Med Womensync möter vi så många kvinnor och par som går igenom missfall och förut kunde den vetskapen skrämma mig, men idag ser jag det på ett helt annat sätt. Att få missfall betyder inte att det är något fel på kroppen – eller att det kommer att hända igen. 

En av mina största insikter tiden efter missfallet är att vi inte behöver tvivla på oss själva eller vår kropp. Kroppen är fantastisk och ett missfall handlar inte om att det är något fel på den. Det här är något jag tycker är så viktigt att lyfta för alla kvinnor där ute! I dagens samhälle matas vi med information om att det är något ”fel” på våra kroppar och att vi inte är hela som vi är. Det är som att vi hamnat i ett mindset där vi hela tiden måste ”fixa” kroppen fast det egentligen inte är något fel på den. En viktig del för mig i läkningsprocessen har varit att känna att jag är HEL. Det är inget fel på min kropp och det finns ingenting som jag måste fixa.

Vilket typ av stöd fick du från vården? 

Jag bor på Island för tillfället då min pojkvän spelar fotboll här så jag hade ingen kontakt med vården i Sverige. Däremot gick jag på ultraljudet för att se att allt såg bra ut och att jag blödde ut ordentligt. För mig har det nog varit annorlunda på så sätt att jag är omringad av experter inom kvinnohälsa som har väglett mig och gett otroligt mycket stöd.

Hade du något verktyg/tankesätt som hjälpte dig att gå igenom missfallet och tiden efteråt? 

För mig blev det viktigt att stötta mig själv själsligt men också fysiskt. Några saker som jag gjorde var att jag tillät mig själv att känna exakt alla tuffa känslor genom att gråta ut, men också vara glad, prata om det, vara i naturen och genom meditation. 

Jag drack mycket av vårt Womensync Collagen samt benbuljong för att stötta kroppen med viktiga näringsämnen och aminosyror. Åt järnrik mat för att fylla på med näring och blod som jag förlorat vid missfallet och fokuserade på att äta mat som var tillagad och varm (som enligt TMC sägs stötta kroppen efter ett missfall). Dessutom gick jag på regelbunden akupunktur för att balansera kroppen igen.

En annan del som hjälpte mig mycket i processen var det spirituella. Genom det har jag känt en acceptans till missfallet och ha tillit till processens gång. Även om den lilla själen bara var hos oss i några veckor så lärde den mig mycket om livet, om mig själv och om vår relation. Men också om vad som är viktigt i livet på riktigt. Det är så lätt att fokusera på den fysiska kroppen och att det bara handlar om den men jag har också en tro på något större. 

En insikt som landade djupt i mig var att en graviditet också handlar om en tredje part, inte bara om mig och min partner, utan en själ som vill komma till den här jorden när den är redo för oss. Prövningarna vi gick igenom gjorde oss starkare både som individer och par, och det väljer jag att se som en gåva. Jag har verkligen fått öva mig i ovissheten och att allt kommer ske exakt när det är menat att ske. Det är en utmanande process, men det har verkligen hjälpt mig och hjälpt mig att tro på någonting större.

Förändrades din relation till samlag efter missfallet?

Nej, inte direkt. Under den perioden jag blödde hade vi inte sex men efter det var det som vanligt igen och det har känts skönt. Men jag tror att det är viktigt att känna in sin egen kropp, för hur vi läker är så otroligt individuellt. Det finns verkligen inget rätt eller fel utan det viktiga är att känna in vad som känns sant i än själv. 

Nu är du gravid igen – grattis! Tog det lång tid innan du vågade försöka bli gravid igen?

Tack! Jag jobbade mycket med att känna tillit till min kropp men den första tiden låg mitt fokus bara på att kroppen skulle få tid att läka. Både jag och min partner kände att en ny graviditet får ske när den sker, när tiden är inne helt enkelt.

Månaden efter missfallet fick jag reda på att jag hade borrelia så jag behandlades för det, strax efter behandlingen fick jag min första eller andra ägglossning efter missfallet. Då kände jag mig återhämtad rent fysiskt, även om det fortfarande fanns delar rent emotionellt som jag jobbade med. Det känns viktigt att förmedla till andra som går eller gått igenom samma sak!

Vid min andra eller tredje ägglossning efter missfallet (jag inte hade full koll på om jag hade ägglossning eller inte första) blev vi gravida igen. Jag är otroligt ödmjuk och tacksam för att vi blev det och att denna graviditet än så länge har gått bra!

Följ Susanna på Instagram!

gravid igen

Har du känt oro för missfall i den här graviditeten? 

Jag tror det är naturligt att uppleva oro någon gång men för mig har det varit viktigt att inte fastna i den eller ta med mig det som varit in i denna graviditet. Första veckorna var mest utmanade men jag gjorde mycket meditationer som handlar om tillit till kroppen, skrev affirmationer och visualiserade att allt såg bra ut med bebisen i magen. Jag övade mig också i att ha tillit till kroppen och processen om och om igen. 

När jag har känt att jag inte kunnat vägleda mig själv med olika verktyg har jag tagit stöd av min pojkvän och min mamma för att kunna släppa taget om rädslan. Det är så lätt att tro att oron släpper efter vecka tolv men det finns alltid saker att oroa sig för. Så jobbar man inte med att övervinna oron på något sätt kommer den bara ändra form under graviditeten, och troligen under resten av livet. Rädslan för missfall omvandlas till “tänk om inte allt är bra”, “tänk om något händer vid födseln” eller “tänk om mitt barn blir sjukt”. Det är såklart naturligt att känna oro men jag försöker jobba med att vända mina oroliga tankar och vägleder då mig själv till att känna kärlek och tillit. 

Slutligen, finns det någonting du vill säga till andra som går igenom missfall? 

Är det någonting jag har lärt mig under den här processen så är det att bli ödmjuk inför livet och att inte ta något för givet. Istället för att se på livet och allt som kan hända med rädsla, väljer jag att se det med kärlek. Det ger mig så mycket att njuta och känna tacksamhet för varje dag vi får uppleva att vara här. Jag vet också att oavsett vad som händer i livet klarar vi det tillsammans! Så mitt tips till dig som har gått igenom ett missfall eller upplever mycket oro i början av en graviditet – våga tro. Låt inte någonting som inte ens har hänt att ta ifrån dig lyckan och upplevelsen av graviditeten du kommer att få uppleva framöver eller är i just nu. Mitt bästa sätt för att bryta olika tankar och tankemönster som man är i, är genom meditationer och affirmationer som vägleder från rädsla till känslan(!) av kärlek. Det som har varit behöver du inte ta dig med dig in i nuet. I de allra flesta fall går allting bra.

Copyright © Baby Journey

Copyright © Baby Journey

Mobile footer
Psst! Do you wish to visit the site in another language?