Många gravida kvinnor drabbas av någon form av åderbråck. Åderbråck när du är gravid beror på försämrat blodflöde i våra vener, något som på medicinskt språk kallas för varicer.

Venerna är de blodkärl som för tillbaka blodet från vävnaden till hjärtat. Det finns klaffar i venerna som reglerar blodflödet, vilka sviktar om du drabbas av åderbråck. På grund av det försämrade blodflödet stasar kärlen och du kan därför se åderbråcken som tydligt ”förstorade” kärl. Ibland kan du inte se kärlen, utan vävnaden ser svullen ut, vilket är vanligt i underlivet. De kroppsdelar som ofta drabbas av åderbråck under graviditeten är benen och underlivet.

I de flesta fall ger åderbråcken inget obehag men vissa kvinnor får problem med värk, klåda och ömhet. Det är större risk att drabbas av åderbråck om det finns i familjen, om du är överviktig, ökar mycket i vikt under graviditeten eller sitter stilla under långa stunder. Om du har åderbråck i underlivet kan det vara svårt att sitta ner, på grund av smärtan. Åderbråck i underlivet uppstår sällan förrän i slutet av graviditeten och vanligtvis minskar besvären efter förlossningen. För att lindra besvären kan du till exempel kyla en handduk och lägga mot ditt underliv.

Så minskar du som gravid risken för åderbråck:

• Håll dig aktiv, dvs. sitt inte stilla eller stå under för lång tid. Rör på ben och fötter regelbundet. Håll igång blodcirkulationen genom exempelvis promenader och träning.
• Använd stödstrumpor (klass ett eller två) hela dagen. För att få störst effekt ska du sätta på dig dem innan du lämnar sängen och sätter ner fötterna på golvet.
• Ha benen i högläge när du ligger och sitter ner – även när du sover. Det minskar trycket på venerna.

Du som gravid kan inte förhindra ett åderbråck i underlivet.

Om åderbråcken återstår efter ett halvår när barnet är fött kan det vara värt att uppsöka en läkare, förslagsvis via din vårdcentral. Vid behov kan läkaren remittera dig till en kirurgmottagning för eventuell kirurgi, skum- eller laserbehandling. Om åderbråck uppstår under din graviditet är det vanligt att de återkommer under nästkommande graviditet, därför det ofta är aktuellt med eventuell kirurgi först efter avslutat barnafödande.

Glöm inte att åderbråck är ofarligt! I ett fåtal fall kan det uppstå en kärlinflammation i de ytliga venerna men inte heller det är ett allvarligt tillstånd.

Är du nyfiken på vad som händer med sköldkörteln under graviditet? Klicka här!

Moderkakan är ett tillfälligt organ som ger ditt foster näring under graviditeten. Utvecklingen av detta organ börjar redan några dagar efter befruktningen

Moderkaka kallas på medicinskt språk för placenta. Det är ett unikt organ på grund av att den innehåller genetiskt ursprung från två individer – fostret och den gravida. Moderkakans övergripande uppgift är att *utbyta cirkulation mellan foster och den gravida. Det innebär att moderkakan ser till att fostret kan utbyta syre och koldioxid (såsom vi andas via lungorna), men även näringsämnen, hormoner och elektrolyter samt avlägsna slaggprodukter. Moderkakan kallas även för livets träd och består av just en trädliknande struktur.

Hur bildas moderkakan?

Tidigt i graviditeten bäddar embryot in sig i livmoderväggen och delar på sig. Den ena delen kommer att bilda fostret medan den andra delen börjar att bilda moderkakan. Moderkakan kommer att sitta där embryot väljer att bädda in sig. Det kan vara högt i livmodern (fundus), i fram- eller bakvägg eller i nedre delen av livmodern. Allt eftersom graviditeten fortskrider och livmodern växer, brukar moderkakan dra sig uppåt. Om du har en moderkaka som ligger lågt placerad vid ditt rutinultraljud (ca 5%), betyder det därför inte att den kommer ha samma position närmare förlossningen (ca 0.5%).

I moderkakan finns små bassänger av den gravidas blod som sköljer över de blodkärl som leder till fostret. Däremellan finns filter som ser till att fostret och den gravidas blod aldrig blandas. Detta skyddar fostret från många bakterier men även en del virus. I slutet av graviditeten släpper detta filter igenom större molekyler som till exempel antikroppar, för att hjälpa till att bygga upp fostrets immunförsvar. Blodet kan dock komma att blandas vid exempelvis trauma, vändning av foster och invasiv fosterdiagnostik, och kan vara av betydelse om den gravida har negativ blodgrupp och fostret positiv (mer om det kan du läsa i artikeln om RhD-immunisering).

Här kan du läsa om livmodern och fostervatten!

I den här artikeln går vi igenom vad SGI innebär, när du har rätt till den och hur du kan skydda den

SGI betyder sjukpenninggrundande inkomst och är en ersättning som Försäkringskassan betalar ut om du exempelvis blir sjuk eller ska vara föräldraledig. Beloppet du får bestämmer Försäkringskassan och det grundas på din årsinkomst och arbetstid. Har du ingen SGI kan du bli utan, eller få en lägre ersättning – därför är den viktig att hålla koll på!

För att ha rätt till Sjukpenninggrundande inkomst ska du:

• Tjäna eller förväntas tjäna minst 14 100 kronor per år
• Ha arbetat eller förväntas komma att arbeta i minst sex månader i följd, eller ha perioder av arbete som återkommer varje år

Din SGI baseras på din årliga inkomst, men den räknas inte alltid ut efter din *totala* inkomst. Det beror på två saker. För det första så baseras SGI på din årliga inkomst som du har tjänat genom arbete, och inte andra inkomster. Har du exempelvis studiestöd, arbetslöshetsersättning eller liknande räknas det inte in i din SGI, utan den baseras enbart på inkomsten du har tjänat via arbete.

Den andra orsaken är att det finns ett tak (maxbelopp) för hur högt ditt SGI kan vara. SGI är alltså din månadslön multiplicerat med 12. Tjänar du mindre än Försäkringskassans maxbelopp om året blir din SGI lika hög som din årsinkomst. Tjänar du mer än maxbeloppet om året, blir Försäkringskassans maxbelopp din SGI. Det beror på att inkomsten som går över Försäkringskassans maxbelopp inte kan räknas med.

Det finns alltså ett maxbelopp för hur högt ditt SGI kan vara, och det beloppet varierar för olika ersättningar. Har du en inkomst som är högre än maxbeloppet, får du inte 80% av din inkomst i ersättning, utan istället 80% av din SGI.

Som högst kan du få 80% av:
• 588 000 kronor i föräldrapenning
• 441 000 kronor i ersättning för vab
• 588 000 kronor i ersättning för sjukpenning

Studerande eller arbetslös
Är du studerande eller arbetslös kan din SGI beräknas på din *tidigare inkomst*. Har du däremot aldrig haft en inkomst och/eller inte har rätt till SGI får du ändå föräldrapenning när du är föräldraledig. Då får du en ersättning på 250 kronor om dagen. Har du SGI får du istället föräldrapenning som är beräknad på den.

Skydda din SGI

Du kan förlora din SGI om du slutar arbeta och inte längre har en inkomst. Det innebär att du inte har rätt till ersättning om du exempelvis skulle bli sjuk eller om du behöver vabba. Däremot finns det undantag som gör att du kan skydda och behålla din SGI även om du slutar att arbeta.

Din sjukpenninggrundande inkomst är skyddad om:
• Du blir sjuk och får sjukpenning eller sjuklön
• Du som gravid går ner i arbetstid eller sluta arbeta under de sista sex månaderna av din graviditet
• Du är helt eller delvis föräldraledig, även om du tar ut föräldrapenning eller inte
• Du blir arbetslös från ett arbete som har gett dig rätt till SGI. Då är ditt SGI skyddad i tre månader efter att du slutat arbeta. Det gäller om du anmäler dig till Arbetsförmedlingen och aktivt söker arbete
• Du deltar i arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning
• Du får ersättning genom ett trygghetsavtal för att studera, göra praktik eller starta eget företag

När ditt barn har fyllt 1 år
Är du föräldraledig på heltid kan du skydda din SGI genom att ta ut minst fem föräldrapenningdagar i veckan. Är du delvis föräldraledig kan du skydda din SGI genom att ta ut föräldrapenning för tiden du inte arbetar. Totalt sett ska det vara jämförbart den SGI du har. Viktigt att tänka på är att skydda din SGI när barnet har fyllt ett år. Gör du inte det kommer den räknas om till din nuvarande inkomst, och arbetar du mindre än innan föräldraledigheten kommer den att sänkas.

Tips från Försäkringskassan på hur du skyddar din SGI

• Om din SGI motsvarar heltid och du minskar din arbetstid med hälften från heltid till halvtid, måste du ta ut minst två och en halv dagar med föräldrapenning per vecka
• Om din SGI motsvarar heltid och du minskar din arbetstid med en fjärdedel från heltid till 75 procent, måste du ta ut en och en fjärdedels dagar med föräldrapenning per vecka
• Om din SGI motsvarar halvtid och du minskar din arbetstid med hälften från 50 procent till 25 procent, måste du ta ut minst två och en halv dagar med föräldrapenning per vecka

Tips! På Försäkringskassans hemsida kan du fylla i en SGI-guide där du utifrån din dagssysselsättning och situation kan räkna ut din SGI och få tips på hur du kan skydda den.

En stor längtan efter barn och ovissheten kring när den längtan kommer uppfyllas kan kännas otroligt tuff, utmanande och orättvis. Varför går det så lätt för vissa att bli gravida, medan andra behöver kämpa länge? Ofta finns det en förklaring och då även hjälp att få, men i vissa fall kan man inte se någon anledning till det uteblivna plusset på stickan.

Varför är det svårt att bli gravid?

Det finns flera faktorer för varför det kan vara svårt att bli gravid. Delvis kan det ha att göra med ålder och livsstil. Det kan också vara kopplat till spermier eller livmoder och äggen. I vissa fall hittar man ingen egentlig orsak till att graviditeten uteblir. Då är råden helt enkelt att fortsätta försöka, eller se över alternativa vägar till barn.

När kan man söka hjälp för ofrivillig barnlöshet?

Efter ett år av regelbundet oskyddat samlag utan att bli gravida är det möjligt att söka hjälp. Då kan man vända sig till en gynekologisk mottagning, kvinnoklinik eller infertilitetsklinik på ett sjukhus. Där börjar en utredning med målet att hitta en orsak till infertiliteten.

Här kan du läsa om ofrivillig barnlöshet hos 1177.

Efter en utredning kommer läkaren att föreslå behandlingar utifrån orsaken. Det kan vara att stimulera ägglossning, insemination av spermier eller IVF. En behandling kan även vara ändrade livsstilsvanor, som exempelvis att minska/öka i vikt eller att sluta röka.

Är det svårt att bli gravid efter missfall?

Det finns inga studier som visar att det är svårt att bli gravid igen efter ett missfall. Kroppen ställer ofta om sig snabbt efter ett missfall, vilket möjliggör en graviditet igen inom ett par veckor.

Hur kan man hantera ofrivillig barnlöshet?

Det finns inget enkelt svar på hur man ska hantera ofrivillig barnlöshet på egen hand. Med en stor barnlängtan som inte blir besvarad kommer det att kännas påfrestande på många plan. Det kan då kännas skönt att berätta för vänner och familj och även förklara hur man önskar bli bemött i sin barnlängtan. Genom att vara rak mot dina nära med vilket stöd du behöver är det större chans att du får just det.

Som patient kan man få hjälp med hur man kan hantera ofrivillig barnlöshet genom att prata med en kurator på sjukhuset eller kliniken man befinner sig på. Kuratorn ska finnas som stöd genom hela processen.

Hur söker jag hjälp?

Vill du ha hjälp med att utreda ofrivillig barnlöshet kan du vända dig till din närmsta gynekologimottagning. På 1177 kan du enkelt hitta olika gynekologimottagningar beroende på vilket län du befinner dig i. Det går även att vända sig till kvinnokliniker eller en infertilitetsklinik på ett sjukhus.

Här kan du läsa mer om infertilitet.