Följ din graviditet vecka för vecka med Baby Journey!

Skanna QR-koden med mobilkameran för att hämta appen

QR-kod for nedladdning
Skip to main content
newborn

Del 4: Bebisar födda i vecka 32–35

Skrivet av [email protected] den . Postad i Förlossning.

Verifierat och granskat av: Barnmorska Maria Midstam

I denna artikelserie om fem delar kommer du att kunna läsa om för tidigt födda barn och neonatalavdelningen.

Utveckling i vecka 32–35

När barnet når 34 graviditetsveckor är hjärnan ungefär två tredjedelar så stor som hos ett fullgånget barn.
Utvecklingen går snabbt och barnet visar flera nya färdigheter:

  • Syn och hud: Pupillen reagerar nu på ljus. Huden och ögonlocken har blivit tjockare.
  • Motorik: Rörelserna är fortfarande ryckiga men mer kontrollerade. Barnet kan gripa tag i saker och lyfta huvudet.
  • Smak och reaktion: Barnet föredrar söta smaker och kan visa missnöje genom att sprattla med armar och ben.
  • Ögonkontakt: Under korta stunder kan barnet nu möta sina föräldrars blick.
  • Sömn: Barnet sover fortfarande mycket – omkring 80–90 % av dygnet – för att växa och utvecklas.
  • Koordination: Andning, sugning och sväljning börjar samverka, vilket är viktigt för kommande matning.

Vård på neonatalavdelning

Många barn som föds under dessa veckor vårdas i värmereglerande sängar med varm vattenmadrass och sänghimmel.
Det hjälper barnet att:

  • Hålla en jämn kroppstemperatur
  • Skyddas mot starkt ljus
  • Känna trygghet i små bäddnästen

Andning och cirkulation

Lungorna är fortfarande omogna och barnet kan behöva stöd för att andas djupt och effektivt. Vanligast är CPAP-behandling, där barnet andas mot ett lätt luftmotstånd som hjälper till att öppna upp lungblåsorna. Pulsen och andningen kan fortfarande vara ojämna och kräver övervakning.

Näring och matning

Barnet kan behöva dropp och/eller sondmatning via näsan till magsäcken. När barnet är piggt och stabilt kan det få små mängder mat i munnen.
Efterhand som barnet mognar:

  • trappas droppet ner
  • sondmatning ersätts av mat via munnen
  • barnet lär sig suga och svälja koordinerat

När barnet klarar sin temperatur bättre kan det flytta till vanlig säng, ofta i familjerum där ni får vara tillsammans dygnet runt.

Föräldraskap och närhet

Närhet är avgörande för både barnets utveckling och förälderns trygghet.
Du kan delta i barnets vård genom att:

  • tvätta och väga barne
  • byta blöja
  • delta vid måltider
  • prata eller sjunga lugnt för barnet

Allt bör ske i lugnt tempo med mjuka rörelser och pauser för att undvika överstimulering.

Hud-mot-hud-kontakt (kängurumetoden) rekommenderas och det finns bärhjälpmedel att låna på avdelningen.

Matning och amning

När du stimulerar brösten kan du ge de första dropparna råmjölk (kolostrum) direkt i barnets mun efter samråd med personal.
När mjölkproduktionen kommit igång:

  • kan du ge smakportioner av färsk bröstmjölk under barnets vakenhetsperioder
  • barnet får börja ligga vid bröstet för att träna på att amma

Om du väljer bort amning kan nappflaska introduceras.
På avdelningen finns specialutbildad personal inom amning – be gärna om stöd och vägledning.

Snabba svar

Utveckling:

Barnet blir mer rörligt, får bättre syn och kan för första gången möta din blick.

Andning:

CPAP används ofta för att stötta lungornas arbete.

Matning:

Barnet får sondmatning som successivt ersätts av bröst- eller flaskmatning.

Närhet:

Hud-mot-hud stärker både anknytning och barnets stabilitet.

Föräldrastöd:

Du får vägledning i omvårdnad, amning och närhet på neonatalavdelningen.

FAQ – Vanliga frågor

1. Varför behöver barnet värmesäng?
För att hålla kroppstemperaturen stabil tills barnet själv kan reglera värmen.

2. Vad är CPAP?
Ett andningsstöd där barnet andas mot ett lätt tryck som hjälper lungorna att expandera.

3. Kan barnet få ögonkontakt redan nu?
Ja, korta stunder – ofta några sekunder i taget – men det är en viktig del av samspelet.

4. Hur mycket sover barnet i vecka 34?
Omkring 80–90 % av dygnet. Sömn är avgörande för hjärnans utveckling.

5. Får jag delta i vården?
Ja, du uppmuntras att vara delaktig i allt från blöjbyten till matning och hudkontakt.

6. När får barnet börja amma?
När sug- och sväljreflexerna samverkar kan barnet börja öva vid bröstet, ofta redan under dessa veckor.

7. Vad gör jag om jag inte vill amma?
Då kan nappflaska introduceras – personalen hjälper dig att hitta rätt metod för ditt barn.

för tidigt födda barn

Del 3: Bebisar födda i vecka 28-31

Skrivet av [email protected] den . Postad i Förlossning.

Verifierat och granskat av: Barnmorska Maria Midstam

I denna artikelserie om fem delar kommer du att kunna läsa om för tidigt födda barn och neonatalavdelningen.

Hjärnans utveckling

Under vecka 28–31 fortsätter hjärnan att växa snabbt. Nervcellerna får nu ett skyddande fetthölje (myelin) som gör att hjärnans impulser kan färdas effektivare.
Denna utveckling accelererar under tiden fram till den beräknade födelsen.

  • Hjärnaktivitet: Aktiviteten sker i cykler, särskilt under drömsömn (REM-sömn).
  • Drömsömnens roll: Viktig för att utveckla sinnena.
  • Djupsömnens roll: Betydelsefull för inlärningsförmågan.
  • Ögonrörelser: Under sömn ses snabba rörelser bakom de stängda ögonlocken.

Barnet reagerar redan nu på lågfrekventa ljud och kan urskilja om en röst är manlig eller kvinnlig.

Sinnesutveckling

  • Syn: Ögonen är fortfarande omogna och kan ännu inte fullt ut reglera ljus till näthinnan.
  • Smak: Barnet kan skilja mellan söt och sur smak.
  • Motorik: Rörelserna är fortfarande ryckiga och reflexmässiga.
  • Självtröst: Barnet försöker trösta sig själv genom att föra handen mot munnen, suga på en napp eller gripa tag i något nära.

Dessa rörelser är viktiga tecken på barnets ökande självreglering och utvecklingsförmåga.

Andning och cirkulation

Lungorna är ännu omogna och behöver ofta stöd för att barnet ska kunna andas tillräckligt djupt och effektivt.
Vanligast är CPAP-behandling, där barnet andas mot ett lätt motstånd som hjälper till att öppna lungblåsorna och förbättra syreupptaget.

Barnet kan fortfarande ha svårigheter att reglera puls och andning, vilket övervakas noggrant på neonatalavdelningen.

Snabba svar!

Utveckling:

Hjärnans kopplingar stärks och drömsömnen får en central roll i utvecklingen av sinnen och inlärning.

Sinnesintryck:

Barnet reagerar på röster, känner skillnad på söt och sur smak och försöker trösta sig själv med sug- eller griprörelser.

Andning:

Lungorna behöver ofta stöd med CPAP för att hålla luftblåsorna öppna.

Pulsreglering:

Barnet kan ha oregelbunden andning och puls, vilket kräver övervakning.

Trygghet:

Närhet, dämpat ljus och lugn miljö underlättar barnets mognad.

för tidigt födda barn

Del 2: Bebisar födda i vecka 22-27

Skrivet av [email protected] den . Postad i Förlossning.

Verifierat och granskat av: Barnmorska Maria Midstam

I denna artikelserie om fem delar kommer du att kunna läsa om för tidigt födda barn och neonatalavdelningen.

Hjärnans utveckling

Det extremt för tidigt födda barnets hjärna är mycket omogen.
De flesta nervceller har redan bildats, men hjärnans struktur behöver fortfarande utvecklas och organisera sig.

  • Merparten av barnets energi går till hjärnans utveckling.
  • Hjärnans struktur blir successivt mer organiserad, särskilt mellan vecka 25–27.
  • Den ökade strukturen gör att hjärnan börjar fungera mer effektivt – en viktig grund för framtida inlärning och intelligens.

Under den här perioden kan barnet även börja reagera på röster och rörelser i sin omgivning.

Sinnesintryck och rörelser

Trots omognaden har flera sinnen redan börjat utvecklas:

  • Hörseln: Är redan utvecklad, men barnet är mycket känsligt för starka ljud.
  • Synen: Ögonlocken är tunna och ögonen känsliga. Under rätt förhållanden kan barnet öppna ögonen korta stunder.
  • Doft och smak: Doftsinnet är aktivt och barnet kan känna smaker.
  • Hud: Tunn, rödaktig och ömtålig med ytliga nervtrådar som gör huden mycket känslig.
  • Rörelsemönster: Omoget och ofta ryckigt. Barnet sträcker sig och rör sig reflexmässigt.

Barnet växlar mellan ytlig sömn och lättare vakenhet, vilket gör det svårt att avgöra när det sover eller är vaket.

Vård och stöd på neonatalavdelning

I början behöver det extremt för tidigt födda barnet intensivvård.
Miljön anpassas noggrant för att efterlikna den i livmodern: mörk, tyst och lugn.

  • Kuvös: En varm och fuktig kuvös hjälper barnet att hålla värmen och skyddar mot yttre stimuli.
  • Bäddnäste: Ger stöd åt kroppen och hjälper barnet att känna trygghet.
  • Andningsstöd: Många barn behöver hjälp av respirator på grund av ett oregelbundet andningsmönster.
  • Ljusbehandling: Ges vid behov, eftersom levern är omogen.
  • Näring: Barnet får små mängder mat via sond till magen, ofta kombinerat med näring via dropp.
  • Infektionskänslighet: Barnet är mycket mottagligt för infektioner och behöver noggrann hygien och övervakning.

Snabba svar!

Hjärnan:

Utvecklas snabbt och börjar organisera sig för effektivare funktion mellan vecka 25–27.

Sinnesintryck:

Barnet kan känna smak, doft och höra röster – men är känsligt för ljus och ljud.

Hud:

Tunn, rödaktig och ömtålig, med ytliga nervtrådar som gör huden känslig för beröring.

Vård:

Kuvös, andningsstöd och lugn miljö är avgörande för barnets trygghet och utveckling.

Reaktioner:

Barnet kan röra sig som svar på röster eller beröring.

för tidigt födda barn

Del 1: För tidigt födda barn & Neonatalvård

Skrivet av [email protected] den . Postad i Förlossning.

Verifierat och granskat av: Barnmorska Maria Midstam
I denna artikelserie om fem delar kommer du att kunna läsa om för tidigt födda barn och neonatalavdelningen.

Vad innebär det att vara för tidigt född?

Att vara prematur betyder att barnet föds innan kroppen är helt färdigutvecklad. Hur mycket stöd barnet behöver beror på vilken vecka det föds i.

  • Extremt för tidigt födda: innan vecka 28+0
  • Mycket för tidigt födda: innan vecka 32+0
  • Måttligt för tidigt födda: innan vecka 37+0

Vården på neonatalavdelningen

Barn som föds för tidigt behöver ofta specialiserad vård efter födseln.
De tas om hand på neonatalavdelningen, där personalen är särskilt utbildad för att stödja barnets andning, näring och värmereglering.

Även fullgångna barn som har andningssvårigheter eller infektioner kan vårdas här under en tid.
Syftet är att ge barnet trygghet, övervakning och en lugn start i livet.

Varför föds barn för tidigt?

I vissa fall kan en infektion eller sjukdom hos den gravida ligga bakom en för tidig födsel.
Men i många fall finns ingen tydlig orsak – det går helt enkelt inte alltid att svara på varför förlossningen startar för tidigt.

Förälderns roll och närhetens betydelse

Att få ett barn som behöver neonatalvård kan vara en omtumlande start.
Den första tiden blir sällan som man har föreställt sig, men du som förälder är en viktig del av vårdteamet.

  • Du får successivt bli mer delaktig i vården i takt med att barnet växer.
  • Om du inte alltid kan vara nära kan en tygbit med din doft läggas hos barnet för att ge trygghet.
  • När barnet är stabilt och får komma ut ur kuvösen kan du hålla det hud mot hud – en stund som gynnar både anknytning och välmående.

Den fysiska närheten frisätter oxytocin, kroppens ”må bra”-hormon, som stärker både barnet och dig.

Snabba svar!

Prematur:

Barn som föds före vecka 37+0.

Extremt för tidigt födda:

Barn födda före vecka 28+0.

Neonatalavdelning:

Specialiserad vårdavdelning för nyfödda barn som behöver extra stöd.

Vanliga orsaker:

Infektioner eller sjukdomar hos den gravida, men ofta utan tydlig orsak.

Föräldrarnas roll:

Närhet, doft och delaktighet i omvårdnaden stärker barnet och anknytningen.

barn-och-mat

Bebisens matvanor: från födseln fram till 1 års ålder

Skrivet av [email protected] den . Postad i Flaskmatning.

En helt ny värld har öppnats i och med bebisens ankomst och förutom att lära känna den lilla krabaten, är det dags att få en överblick av matresan! Här ger vi dig värdefull information om ditt barns matvanor från födseln fram till introduktionen av smakportioner.

Bröstmjölk eller modersmjölksersättning

Det kan ta olika lång tid för barnet att lära sig amma och för mamman att få amningen att fungera så att båda känner sig nöjda och trygga. När barnet ammar så reglerar det själv hur ofta och hur mycket det vill äta men de första veckorna kan spädbarnet behöva väckas så att det inte går för lång tid mellan amningarna. När barnet ammas så stimuleras mjölkproduktionen, därför kan du amma barnet så ofta det önskar, speciellt de första veckorna. Om du får problem med amningen, får bröstkomplikationer eller behöver extra stöd så är det bra att vända sig till BVC. 

Om du valt att flaskmata ditt barn så finns det rekommendationer beskrivet på förpackningen hur du ska blanda modersmjölksersättningen och hur mycket bebisen behöver äta. Eftersom spädbarn är känsliga för bakterier så är det viktigt att ha god handhygien när du ska blanda modersmjölksersättning. Om du är osäker hur du ska flaskmata ditt barn och hur mycket du ska ge så fråga BVC.

Det är vanligt att spädbarn kräks, det kallas för överskottskräkningar och är helt normalt. Det beror på att muskeln mellan magsäck och matstrupe inte är helt utvecklad och håller tätt. Det brukar gå över när barnet börjar med fast föda. Om du upplever att barnet är besvärat av kräkningarna eller kräks med en oerhörd kraft så kan du vända dig till din BVC-sjuksköterska. 

Vill du kombinera amning och flaskmatning så är det alltid bra att rådgöra med BVC först. Det är bra att veta att flaskmatning kan störa amningen och mängden mjölk som produceras om du önskar att helamma, men någon gång då och då brukar sällan störa!

Behovet av D-vitamin

Bröstmjölk eller modersmjölksersättning innehåller all näring barnet behöver under det första halvåret. Enda undantaget är D-vitamin som barnet behöver få genom D-vitamindroppar. Dessa får man från BVC tills barnet fyller 2 år.

Smakportioner

När barnet blir 4-6 månader så kan man börja ge barnet smakportioner med mjuk konsistens och puréer. Låt gärna barnet få prova många olika smaker och konsistenser och låt barnet prova att äta själv. Det ska vara lustfyllt att äta så låt barnet ta den tid det behöver för att lära sig att äta och ät gärna tillsammans.

Barnet börjar öva på tuggrörelser från 6 månaders ålder, då kan du ge barnet mjuka bitar att tugga på, men ta det i den takt som passar just ditt barn. Har hen inte visat något intresse för mat kan det kännas tidigt att börja med små bitar nu, och det är okej.

Vid 8-10 månader tycker många barn att mat är någonting otroligt spännande och vill börja äta själva. Lägg upp lite mjuka bitar på en tallrik, så kan barnet plocka själv. Att kladda och få mat i hela ansiktet är en del av att lära sig äta mat! Även om det kan vara utmanande med allt stök som förälder.

Vilken mat ska man undvika innan 1 års ålder?

En del livsmedel är inte bra att ge till barn under ett år. Det man inte ska ge är honung, gröna bladgrönsaker, rödbetsjuice, grön potatis, hela nötter, opastöriserad mjölk, riskakor, risdryck och socker. Det är också bra att vara sparsam med saltet. Det är inte farligt att låta barnet testa nötter men de ska vara i en konsistens som barnet kan äta utan att sätta i halsen. Gluten är bra att vänja barnet vid långsamt medan barnet ammar eller får modersmjölksersättning.

Introduktion av gluten och eventuella reaktioner

Du kan börja trappa in små mängder av gluten redan från 4-5 månaders ålder, för att sedan öka mängden ju äldre barnet blir. Gluten finns i mat som innehåller vete, råg och korn. Havre innehåller endast lite gluten. En del barn kan reagera mot ett födoämne, det kan märkas genom att barnet får eksem/utslag, kräks eller får ont i magen. Även små spädbarn kan reagera mot födoämne som mamman har ätit om barnet ammar.

Om du misstänker att barnet reagerar mot ett födoämne så prata med BVC eller kontakta en barnläkarmottagning. Om ditt barn reagerar med andningssvårigheter eller tappar medvetandet så ringer du 112.

Vill läsa mer barnmat från 6 månader? Klicka här!

amningstips

Amningstips för en lyckad amning

Skrivet av [email protected] den . Postad i Amning.

Det låter så enkelt när andra pratar om att amma, men är det egentligen så lätt och vad ska man göra för att det ska kännas bekvämt att amma? I den här artikeln delar vi konkreta amningstips för att öka dina chanser till en trygg och fungerande amningsstart.

Ska du amma eller flaskmata? Det är en fråga som många gravida får i slutet av graviditeten. Det kan låta så lätt, men alla har inte ett val. Amningen kan vara svår och utmanande för många, och det kan även kännas tufft mentalt. Särskilt om man gått in med en vision om att amma för att sedan upptäcka att det inte var så lätt som man trodde. Om du bestämt du för att amma kan det därför vara bra att gå in i det med sänkta krav på dig själv för att inte bli besviken om det bara inte funkar. Men om du vill ge det en chans så ger vi dig ett par användbara amningstips på vägen.

Vanliga amningsutmaningar i början

De första dagarna och veckorna med amning kan kännas omtumlande. Det är vanligt att uppleva osäkerhet kring taget, hur ofta bebisen vill amma och om mjölken räcker. Många söker efter amningstips just för att få en lugnare start, och det viktigaste att komma ihåg är att amning ofta är något man lär sig tillsammans med sitt barn.

Det är också vanligt att amningen inte känns “naturlig” direkt. Ömma bröstvårtor, spända bröst, trötthet och täta amningar är vanliga i början. Om smärtan är stark, om barnet inte verkar få i sig tillräckligt eller om du känner dig stressad och ledsen under längre tid, kan det vara klokt att ta stöd av BVC, barnmorska eller amningsmottagning.

Amningstips

  • Amma i en avslappnad och harmonisk miljö
  • Var lyhörd för bebisens tidiga signaler på när hen vill amma
  • Ha realistiska förväntningar på amningen, den tar tid men det BLIR i regel lättare, håll ut!
  • Sov när bebisen sover och ta hjälp av personer i din närhet för andra sysslor
  • Ha lättillgänglig mat och dryck i närheten – att amma kräver energi!
  • Sänk kraven på dig själv, att amma är ett heltidsjobb
  • Försök att om möjligt stretcha bröstryggen och axlarna regelbundet, en investering för att slippa stelhet och ömma muskler pga ensidiga amningsställningar.

7 amningstips för en bättre start

  • Amma i en avslappnad och harmonisk miljö. Försök att sitta eller ligga bekvämt med stöd för rygg, armar och nacke.
  • Var lyhörd för bebisens tidiga signaler på när hen vill amma, till exempel att barnet vrider på huvudet, gapar, suger på händerna eller blir mer oroligt.
  • Ha realistiska förväntningar på amningen. Den tar tid, särskilt i början, men för många blir det lättare efter de första veckorna.
  • Sov när bebisen sover och ta hjälp av personer i din närhet för andra sysslor. Återhämtning gör stor skillnad.
  • Ha lättillgänglig mat och dryck i närheten – att amma kräver energi och många blir både törstiga och hungriga.
  • Sänk kraven på dig själv. Att amma är för många ett heltidsjobb i början, och det är okej om allt annat får vänta.
  • Försök att, om möjligt, stretcha bröstrygg, nacke och axlar regelbundet för att minska stelhet och ömma muskler från ensidiga amningsställningar.

Få till ett bra tag

Ett av de mest efterfrågade amningstipsen handlar om taget. Ett bra tag kan minska smärta och hjälpa barnet att få i sig mjölk mer effektivt. Barnet ska gärna gapa stort, ha mycket av vårtgården i munnen och ligga tätt intill kroppen med huvudet i linje med resten av kroppen. Om det gör ont genom hela amningen kan det vara ett tecken på att taget behöver justeras.

Hur ofta ska man amma?

Nyfödda vill ofta amma ofta, ibland 8–12 gånger per dygn eller mer. Det betyder inte automatiskt att något är fel, utan täta amningar är vanliga och hjälper dessutom till att stimulera mjölkproduktionen. Försök att följa barnets signaler snarare än klockan, särskilt under de första veckorna.

När ska man söka hjälp?

Sök stöd om du har ihållande smärta, såriga bröstvårtor, feber, hårda och ömma partier i bröstet, eller om barnet verkar svårt att väcka för mat och inte kissar som förväntat. Du kan också be om hjälp om amningen påverkar ditt mående negativt. Tidigt stöd kan göra stor skillnad.

Kom ihåg – om du prövar dig fram och känner att det ändå inte fungerar, släpp det! Vi kan bara göra vårt bästa och att vara mamma är utmanande som det är.

Om amningen inte fungerar som du tänkt

Alla amningsresor ser olika ut. Vissa helammar, andra delammar och vissa väljer eller behöver ge ersättning. Det viktigaste är att både du och barnet mår bra. Om amningen inte fungerar som du hoppats har du inte misslyckats. Att mata sitt barn på ett sätt som fungerar för familjen är det som räknas.

Läs mer om amning HÄR.

handmjölka

Handmjölka – hur gör man?

Skrivet av [email protected] den . Postad i Amning.

Vad innebär det att handmjölka?

Ibland kan det vara bra att veta hur man handmjölkar. Kanske känner du att mjölken runnit till ordentligt och brösten blivit väldigt spända? Då kan det vara bra att prova att handmjölka! Det kan även vara bra om din bebis blir överväldigad av en stark utdrivningsreflex och för att bebisen ska få ett mer jämnt flöde av mjölk.

Att handmjölka bröst eller handmjölka bröstmjölk kan också vara hjälpsamt om du vill få ut några droppar före amning för att mjuka upp vårtgården, om barnet har svårt att få tag, eller om du vill samla råmjölk under graviditeten efter rekommendation från barnmorska.

Här kan du lyssna på Baby Journeys pod cast Mini Talk, där barnsjuksköterskan Matilda ger sina bästa råd och tips kring amning.

Hur handmjölkar man? 

Först och främst gäller det att ha god handhygien. Se därför till att ha tvättat händerna ordentligt, innan du börjar att handmjölka. Om du vill samla upp mjölken och ge till din bebis så är det också viktigt att du samlar upp den i en ren behållare av något slag. Glöm inte – ju mer du stimulerar dina bröst, desto mer mjölk produceras!

För att du ska få igång utdrivningsreflexen är det viktigt att du sitter avslappnat och det kan hjälpa att ha bebisen nära dig eller tänka på hen. Det kan även underlätta om du duschar varmt, men det kan bli svårt att samla upp mjölken.

Forma först handen till ett ”C-grepp” kring bröstet. Tryck handen bakåt mot bröstkorgen, pressa sedan ihop greppet försiktigt samtidigt som du vrider lätt på ditt ”C-grepp” och för fingrarna ut mot bröstvårtan. Det är viktigt att du försöker omfamna hela bröstet så att du får med alla mjölkgångarna för en effektiv tömning. Du ska alltså föra ”C-greppet” bakåt, ihop och framåt.

Kom ihåg att det aldrig ska göra ont att handmjölka. Var lätt men bestämd på handen.

Hur lång tid tar det att handmjölka?

Hur lång tid det tar att handmjölka varierar. Ibland kommer bara några droppar i början, särskilt om du handmjölkar råmjölk eller precis har börjat. För andra kan det ta några minuter innan utdrivningsreflexen kommer igång. Ofta räcker 5–10 minuter per bröst, men det viktigaste är inte tiden utan syftet – till exempel att lätta på tryck, samla några milliliter eller hjälpa barnet att få ett bättre tag.

Handmjölka innan förlossning och under graviditet

En del gravida får rådet att handmjölka innan förlossning, alltså att samla råmjölk under graviditeten. Det kan ibland rekommenderas av vården, till exempel om du har graviditetsdiabetes eller om det finns annan anledning att vilja ha råmjölk sparad inför barnets första dygn. Du ska däremot inte börja handstimulera eller handmjölka under graviditet på eget initiativ utan att först ha stämt av med barnmorska eller läkare, eftersom det inte passar alla.

Om du funderar på att handmjölka gravid eller stimulera brösten innan förlossning är det därför bäst att alltid följa just dina individuella råd från mödravården.

Handmjölka vid mjölkstockning

Vid mjölkstockning kan handmjölkning ibland kännas skonsammare än pump, särskilt om bröstet är spänt och ömt. Fokusera då på att försiktigt mjuka upp området närmast vårtgården snarare än att försöka tömma bröstet helt. Om du får feber, tydlig rodnad, ökande smärta eller känner dig sjuk ska du kontakta vården för rådgivning.

Om du har stark utdrivningsreflex

Om du har stark utdrivningsreflex kan det hjälpa att handmjölka ut lite mjölk precis innan barnet läggs till bröstet. Då kan flödet bli lugnare och mer hanterbart för barnet. Det kan vara särskilt hjälpsamt om barnet hostar, släpper taget ofta eller verkar stressat i början av amningen.

Här kan du läsa om hur ofta man ska amma en nyfödd.

hur-ofta-amma-nyfödd

Hur ofta ska man amma en nyfödd?

Skrivet av [email protected] den . Postad i Amning.

Med en nyfödd bebis så kan det kännas som om man inte gör något annat än att amma. Så hur ofta ska man egentligen amma en nyfödd bebis? Och kan man amma för mycket? Behöver man amma på båda brösten? Vi reder ut alla oklarheter!

Hur ofta ska man amma en nyfödd bebis?

Den första tiden kan man räkna med att barnet vill suga ofta. Det handlar om att mjölkproduktionen ska komma igång. Mjölken styrs nämligen av efterfrågan – ju mer barnet suger, desto mer mjölk bildas. Om din bebis sover längre stunder kan det därför vara bra att väcka hen för att mata. Man brukar prata om att mata ungefär var tredje timme, men om din bebis vill äta oftare så är det fullt normalt. Hur ofta en nyfödd vill amma varierar mycket, men många nyfödda äter 8–12 gånger per dygn, och ibland ännu oftare under perioder.

Amning är också ett tillfälle för bebisen att få tröst och närhet, så det handlar inte alltid om hunger när din bebis vill suga på bröstet. Du kommer garanterat stöta på många olika råd om hur ofta bebisen ska amma, detta kan kännas förvirrande i början. Ibland kan det vara bra att lägga alla goda råd åt sidan och sedan försöka tyda just din bebis signaler och behov.

Det är alltså inte konstigt om du upplever att bebis ammar hela tiden, särskilt under de första veckorna eller vid så kallad klusteramning. Då vill barnet amma tätt under några timmar för att få närhet, stimulera mjölkproduktionen och tanka energi.

Du kan läsa fler råd om amning på 1177.

Hur ofta ska en nyfödd amma på natten?

Hur ofta en nyfödd ammar på natten varierar, men många behöver äta flera gånger även nattetid. I början kan det vara vanligt att amma ungefär var tredje timme även på natten, särskilt om barnet är mycket litet, sömnigt eller ännu inte kommit igång ordentligt med amningen. När amningen fungerar bra och barnet följer sin viktkurva kan nätterna ofta bli mer varierande.

Ska man väcka bebis för att amma?

I vissa fall, ja. Om du har en nyfödd som sover länge mellan målen kan du behöva väcka bebis för att amma, särskilt under de första dygnen och veckorna. Det gäller framför allt om barnet inte ammar minst 8 gånger per dygn, är mycket sömnigt, inte verkar få i sig tillräckligt eller om vården har bett er hålla extra koll på vikten.

Tips om det är svårt att väcka bebis för amning:

  • hud mot hud en stund innan amning
  • byt blöja före matning
  • ta av några lager kläder så att barnet inte blir för varmt och sömnigt
  • prova att amma när barnet är lättare i sömnen och börjar röra sig

Kan man amma för mycket?

Den första mjölken som kommer ut ur bröstet när bebisen börjar suga är mer utspädd och törstsläckande, sedan kommer den lite fetare mjölken. Om barnet äter lite och ofta så får hen kanske mest av den utspädda snarare än den feta mjölken – därav det ökade behovet att amma och bli ordentligt mätt. Du kan testa att försöka förlänga varje amningstillfälle och att amma på båda brösten. Det är nämligen vanligt att bebisen har ett favoritbröst!

Det kan självklart också vara så att ditt barn ammar länge och ändå vill äta ofta, det är fullkomligt normalt. Om du upplever att du får sitta och amma hela tiden kan du prova att väcka bebisen och mata i sömnen, så att hen äter sig ordentligt mätt och så att du får en paus mellan amningstillfällena (om det är vad du önskar).

Däremot kan det vara bra att söka stöd om barnet verkar missnöjt vid de flesta amningar, inte kissar som förväntat, inte går upp i vikt eller om amningen gör ont. Då kan man behöva se över tag, amningsposition och hur effektivt barnet suger.

När bebis vill amma hela tiden

Om din bebis vill amma hela tiden kan det bero på klusteramning, närhetsbehov, tillväxtperioder eller att barnet är extra trött och vill reglera sig vid bröstet. Det är vanligt både hos nyfödda och hos lite större bebisar, till exempel vid 2 veckor, 3 veckor, 4 veckor eller runt 3 månader.

Så länge barnet verkar må bra i övrigt, har tillräckligt med blöjor och följer sin utveckling är täta amningar ofta normala. Men om du känner dig osäker eller väldigt trött är det alltid okej att be om hjälp.

Ska man amma på båda eller ena bröstet vid samma tillfälle?

Både ja och nej. Om du ställer upp två glas med mjölk från första respektive andra halvan av amningstillfället kommer du se skillnaden. Den första mjölken är mer utspädd och släcker bebisens törst, medan mjölken sedan blir mer fet för att göra bebisen mätt. Av den anledningen kan det vara bra att erbjuda ett och samma bröst till dess att bebisen själv släpper bröstet eller somnar. Om bebisen fortfarande verkar vara hungrig så ska du självklart erbjuda det andra bröstet också.

Hur länge ska man amma på varje sida?

Det finns ingen bestämd tid, bara du kan känna in och försöka tolka din bebis på när det är dags att byta sida. Det kan räcka att bara amma på ena sidan. Innan brösten har hunnit anpassa sig kan det kännas som att du går runt med ett tomt och ett sprängfyllt bröst. Det här kommer att ordna till sig allt eftersom, till och med om ditt barn får ett favoritbröst, vilket är väldigt vanligt!

Hur länge man ska amma på varje sida varierar alltså från barn till barn och från amning till amning. Vissa nyfödda ammar effektivt i 10–15 minuter, andra behöver betydligt längre tid. Det viktigaste är inte klockan utan att barnet suger aktivt, sväljer och verkar nöjt efteråt.

Känner du att det spänner och gör ont i det bröstet du inte ammar på kan du försiktigt handmjölka det värsta trycket. Sätt dig dock inte och pumpa ur på det bröstet för att kompensera, för då producerar du ännu mer mjölk (om det inte är vad du vill) och brösten anpassar sig inte.

Tecken på att din nyfödda får i sig tillräckligt

Det kan vara svårt att veta om en nyfödd äter tillräckligt, särskilt när amning sker ofta. Några vanliga tecken att hålla koll på är att barnet:

  • har regelbundna kissblöjor
  • verkar suga och svälja aktivt vid amning
  • ser nöjd ut efter åtminstone vissa amningar
  • följer sin viktutveckling enligt BVC

Om du känner dig osäker på hur ofta din nyfödda ska äta, hur länge en nyfödd ska amma åt gången eller om barnet verkar ovanligt sömnigt, kontakta BVC, barnmorskemottagning eller amningsmottagning för stöd.

Glöm slutligen inte att ta hand om dig själv när du ammar – se till att du sitter skönt, är avslappnad samt äter och dricker, för amning kräver lite extra energi.

Vill du läsa fler artiklar om amning? Klicka här!

[email protected]

Artillerigatan 16

114 51 Stockholm

NO / DK / EN / DE

Appen

Annonsör

Baby Journey

Villkor

Ladda ner vår app!

Copyright © Baby Journey

Copyright © Baby Journey

Mobile footer
Psst! Do you wish to visit the site in another language?