Finns det egentligen någon perfekt ålder för att börja på förskolan? Och hur vet man vilken förskola som är bäst när det är dags att göra valet om förskola? Såhär kan du tänka inför att välja förskola!

I Sverige har alla barn enligt skollagen rätt till att börja på förskola från och med 1 års ålder, det vill säga den dag man fyller 1 år. Om det finns någon ”perfekt” ålder för att börja på förskola är dock svårt att säga eftersom alla barn är så olika. Faktorer som kan spela in inför beslutet om när ens barn ska börja på förskola är bland annat barnets utveckling, temperament, hur förskolan som barnet ska börja på verkar och hur föräldrarnas arbetssituation ser ut. Det är du som förälder som känner ditt barn bäst och vet när det är dags att börja på förskolan.

De flesta barn i Sverige börjar på förskolan mellan 1–2 års ålder. Det finns såklart både fördelar och nackdelar med att låta sitt barn börja på förskolan vid 1 års ålder, eller vänta tills 1,5 år eller senare. Ett barn som börjar tidigare kan ofta vara mer orädd och har lättare att anpassa sig till den nya vardagen. Ett barn som börjar senare har fått mer tid till att utveckla sina sociala förmågor samt har ofta mer utbyte av social kontakt med andra barn, ett behov som hela tiden ökar ju äldre barnet blir. Vid 1,5 års ålder har barnet även utvecklats mer motoriskt och verbalt vilket gör det lättare för barnet att ta sig fram och visa vad hen behöver.

Förskolans uppdrag är att se till så att alla barn får sina behov tillgodosedda, och att oavsett när ens barn börjar ska barnet bli väl omhändertaget. Inskolningen handlar om att ge barnet de förberedelser barnet behöver för att trivas, leka, äta och sova på förskolan. Som förälder behöver man inte tänka på att träna på dessa saker hemma inför förskolan utan förskolepedagogerna brukar sköta detta tillsammans med barnen – något som brukar gå alldeles utmärkt.

Vad ska man tänka på när man ska välja förskola?

Besök gärna de olika förskolorna ni väljer mellan, för att försöka bilda er en uppfattning om hur de verkar vara och hur det dagliga arbetet ser ut. Känns det som en trivsam plats du vill stanna kvar på? Hur interagerar personalen med barnen? Vad har de för inriktning och fokusområden på förskolan? Prata med förskolepersonalen och berätta gärna om ditt barn! Våga ställa frågor och var nyfiken. Känn efter hur du blir bemött som förälder och hur de pratar om barn och barns behov.

Andra aspekter man kan ha i åtanke är bland annat storleken på barngrupperna och om det är hög personalomsättning på förskolan. Sedan finns det såklart mer praktiska aspekter att ta hänsyn till så som närheten till hem eller jobb osv. All information om förskolor brukar gå att hitta på din kommuns hemsida.

Valet av förskola är inte lätt och en del förskolor har långa köer medan andra inte har det. Gå på det som fungerar för din vardag och det du tycker känns bäst för dig och ditt barn.

Vill du få ditt barn att sova i egen säng? Läs mer här!

Barn börjar vanligtvis få de första tänderna mellan 4 och 7 månader, men det kan variera. Vissa barn kan få sina tänder så tidigt som vid 3 månader medan andra kanske inte får dem förrän efter deras första födelsedag! I den här guiden har vi sammanfattat all övergripande fakta kring barn och tänder!

Barns tandutveckling är en spännande men ibland utmanande period. Här är allt du behöver veta om de första tänderna och hur du kan lindra obehaget som kan uppstå i samband med tandsprickning.

När får barn sina första tänder?

De flesta barn får sina första tänder mellan 4-7 månader, men de kan också komma både tidigare och senare! De första tänderna som bryter fram brukar vara de nedre framtänderna, följt av de övre framtänderna. Runt ungefär 1 år brukar de flesta barn ha fått flera av sina första tänder. Efter framtänderna brukar vanligtvis tänderna bredvid vara de som kommer upp och sedan fortsätter det ut mot de större tänderna bak i munnen. Vid 3 års ålder har de flesta barn sitt fullständiga mjölktandsbett med 20 tänder.

Signaler på att tänderna är på gång

Det finns flera tecken på att ditt barn håller på att få tänder. Dessa inkluderar ökad salivproduktion, gnuggande av tandköttet, gnagande på föremål och feber. Barn kan också bli lite mer irriterade än vanligt och ha svårt att sova på natten. Dessutom kan kinder och tandkött bli röda och svullna – ett tydligt tecken att tänderna håller på att spricka upp!

Tips för att lindra besvären

Många barn blir påverkade av tandsprickning och det enda man som förälder vill är ju att hjälpa. Ibland hjälper ingenting, men här är några av de saker som kan hjälpa din lilla mot den värsta smärtan!

1. Nedkylda bitringar

En kall bitring kan ge en skön lindring på tandköttet. Undvik dock att frysa dem helt, eftersom det kan skada tandköttet!

2. Massera tandköttet

Använd ett rent finger eller en fuktad liten handduk för att försiktigt massera tandköttet.

3. Gel mot tandsprickning

Det finns olika sorters gel för tandsprickning som kan ge tillfällig lindring. Fråga på ditt apotek så får du hjälp!

4. Kylda livsmedel

Om ditt barn har börjat äta mat, kan kalla matvaror lindra. Testa att erbjuda lite yoghurt, äppelmos eller annan kall mat som känns skön i munnen.

5. Smaknapp

En smaknapp med fryst eller kyld frukt brukar vara en hit när de små har tandsprickning! Några exempel kan vara fryst mango eller kyld äpple.

6. Amning

Amning kan ofta ha en lugnande effekt under tandsprickning.

7. Läkemedel

Om barnet verkar ha mycket ont, kan du rådfråga en barnläkare om användning av smärtlindrande medel som paracetamol eller ibuprofen.

Att tänka på under tandsprickning

När små barn får de första tänderna är det viktigt att hålla barnets mun ren. Torka försiktigt av tandköttet med en fuktad, mjuk trasa dagligen. När tänderna börjar komma fram, borsta dem försiktigt med en liten, mjuk tandborste och en liten mängd fluorfri tandkräm.

Att få de första tänderna är en stor milstolpe för ditt barn. Genom att vara uppmärksam på tecken och hjälpa till att lindra obehaget kan du göra denna period så smidig som möjligt för både dig och ditt barn. Lycka till!

Utvalt för dig: Allt om barnmat från 6 månader

Dealar ni med 2-års trots där hemma? Ni är inte ensamma! Trotsåldern är en viktig utvecklingsfas för små barn, och den dyker vanligtvis upp runt just 2 års ålder. Under denna period börjar barn utveckla en starkare känsla av självständighet och vill testa sina gränser. I den här artikeln går vi igenom vad trotsen beror på och hur du som förälder kan tänka för att förstå din lilla bättre!

Vid 2 års ålder börjar barn förstå att de är egna individer, vilket leder till en naturlig önskan om att hävda sin vilja och utforska sin självständighet. Samtidigt saknar 2-åringar fortfarande förmågan att uttrycka sina känslor och önskningar på ett moget sätt, vilket kan leda till frustration och trots.

När barn kommer in i trotsåldern är det vanligt att det utmärker sig i form av utbrott, och dessa kan uppstå även kring sånt som för dig som vuxen verkar vara en liten motgång eller ett mindre misslyckande. Som förälder kan det vara både bra och hjälpsamt att ha förståelse för vilka situationer som kan leda till att ditt barn får ett trotsutbrott, samt hur dessa ter sig.

Varför får barnet utbrott?

Det finns flera saker som kan leda till att ett barn i trotsåldern får utbrott. Det kan bland annat handla om att:

• Barnet blir arg, ledsen eller besviken över något
• Barnet är trött eller hungrigt
• Barnet har svårt att hantera något som händer i stunden, till exempel att du som förälder eller en annan vuxen säger nej
• Barnet måste avbryta sin lek eller någon annan aktivitet
• Barnet är i behov av närhet och trygghet
• Barnet blir osäkert eller förvirrad för att hen inte förstår sig på rutiner eller regler
• Barnet påverkas av hur du som vuxen beter dig eller mår. Barnet förstår inte vad du känner när du exempelvis är stressad eller irriterad.

Att ett barn i trotsåldern får utbrott handlar om känslor som barnet inte har lärt sig att förstå eller hantera. En del barn är mer envisa, utåtagerande, impulsiva och har svårare att kontrollera sig själv. Med det sagt så har vissa barn lättare än andra att få utbrott. Hur barn reagerar i olika situationer kan också skilja sig åt från dag till dag.

Vanliga beteenden hos barn i trotsåldern

• Nej-fasen: Barn säger ofta ”nej” till allt, även till saker de egentligen vill göra. Detta är ett sätt för dem att testa sin självständighet och se hur mycket kontroll de har över sin omgivning.
• Känsloutbrott: Plötsliga och intensiva känsloutbrott är vanliga. Dessa kan utlösas av små motgångar eller när barnet inte får sin vilja igenom. Ha tålamod!
• Självständighetskrav: Barn insisterar på att få göra saker själva, som att klä på sig eller äta, även om de inte alltid har förmågan att göra det utan hjälp. Det här kan leda till konflikter mellan er i familjen och där gäller det ofta för dig som förälder att välja dina fighter, vara konsekvent samt försöka ha förståelse för hur ditt barn känner!

Förståelse och empati Förståelse är ledordet när du som förälder har ett barn i trotsåldern! Försök att se situationerna som uppstår ur barnets perspektiv. Små barn har begränsade sätt att uttrycka sina känslor och frustrationer. Genom att visa förståelse och empati kan du hjälpa dem att navigera genom sina känslor och utveckla bättre sätt att kommunicera.

Att hantera trots hos små barn kan vara utmanande, men det är också en möjlighet att stödja deras emotionella och sociala utveckling. Med tålamod, förståelse och rätt strategier kan du hjälpa ditt barn att växa och lära sig hantera sina känslor på ett hälsosamt sätt!

Läs även: 10 tips på hur du som förälder kan hantera trotsutbrott